Som en del av försoningsprogrammet tar Musalaha deltagarna ut på utfärder i öknen. Den här bilden är från ett tidigare år.

Nu behövs försoning i Israel mer än någonsin

FÖRSONING.

Sann försoning innebär ett erkännande av rättvisan och av maktdynamiken, anser man inom organisationen Musalaha. Därför utmanar man det som sker i Israel och Gaza just nu. – Just nu behövs försoning mer än någonsin, säger Wasim Nasser.

19.12.2023 kl. 10:00

– Försoning utan rättvisa normaliserar ockupationen. Då säger man bara att jag har vänner på andra sidan. Och rättvisa utan försoning är hämnd. Det är vad vi ser idag.

Wasim Nasser befinner sig i Nasaret. Han ansvarar för förverkligandet av Musalahas projekt. Han är palestinier och leder själv en grupp samhällsledare som kommit lite längre i försoningsprocessen.

– Detta, i brist på ett bättre ord, krig har påverkat båda sidor kraftigt. På båda sidorna är vi en mycket liten och sammankopplad gemenskap. Många av våra deltagare känner ett eller flera offer. Det kan bli väldigt personligt för oss och det påverkar både våra deltagare och vår personal.

Också det sätt på vilket organisationen arbetar för försoning mellan israeler och palestinier och för medmotstånd (se faktarutan) har påverkats sedan Hamas angrep Israel den 7 oktober.

– Sedan dess har några deltagare från både den palestinska och den israeliska sidan hoppat av och valt att återvända till sin tidigare ideologi och narrativ. Det var väntat. Men glädjande nog har vi inte förlorat så många som vi trodde vi skulle göra.


Flyttat fokus

Musalaha strävar nu till att anpassa sina program till den nya situationen.

– Vi har flyttat vårt fokus mot mer opinionsbildning. Vi tror att den globala kyrkan spelar en stor roll i den palestinska och israeliska konflikten. Därför vill vi öka medvetenheten hos kyrkorna om vad som är på gång.

Det är en utmaning att under rådande omständigheter rekrytera deltagare till nästa års försoningsprojekt.

– Många ropar högljutt efter hämnd medan de som är tystare fortfarande söker en lösning. Och jag tror att Musalaha på sätt och vis har den lösningen. Det handlar bara om att vi måste göra oss hörda.

Wasim Nasser ser situationen som en olycklig möjlighet, men ändå som möjlighet som organisationen måste ta vara på.

– Folk förstår situationen lite bättre nu. På den israeliska sidan förstår man att det som händer beror på ockupationen och man driver på ett slut av den. På den palestinska sidan vill man leva ett normalt liv, ha jämlikhet och rättvisa. Ja, vi måste fortsätta vårt arbete.


Var är Gud i grymheterna?

På det personliga planet hade Wasim Nasser svårt att se var Gud är i alla grymheter.

– Men jag fann Gud i alla som protesterar för mänskligheten på global nivå, i läkarna som kämpar för att rädda döende barn i Gaza, i alla dem som trots hungern, smärtan och de sömnlösa nätterna drar ut människor ur spillrorna i hopp om att de är i liv och i den israeliska vänstern som protesterar framför Netanyahus hus. Jag tror att de är Guds verk.

Själv går han också genom försoningsprocessen.

– Men ur ett annat perspektiv, ur ett facilitatorperspektiv. Jag lär mig mycket i den positionen.

Han ser inte en återgång till läget före den 7 oktober som någon lösning.

– Som kristna ska vi stödja en vapenvila. Många människor utomlands tror ändå att en vapenvila innebär en återgång till det status quo som rådde före den 7 oktober. Det är inte det vi strävar efter. Vi letar efter en hållbar och långsiktig lösning. Lösningen skulle naturligtvis innebära en avslutning av ockupationen. Det måste finnas något hållbart. Och det är inte förtryck.

Det som nu händer ser han som en reaktion på ockupationen.

– Hamas är en reaktion på den. Ett helt samhälle har stängts in i något av en friluftsbur. Israel kontrollerar allt som går in och ut i Gaza, förutom det som smygs in genom tunnlarna. Med en knapptryckning kan de stänga av försörjningen av vatten, mat, elektricitet och bränsle.

Samma gäller också Västbanken, som nu hamnat i skymundan.

– Den israeliska armén dödade två barn där för någon vecka sedan, en nioåring och en femtonåring. Flera människor arresteras där än släpps ut från fängelserna. Sedan den 7 oktober har 256 personer dödats på Västbanken. Där angriper också bosättarna palestinierna.


Hur länge tror du att krigstillståndet varar?

– Det är omöjligt att säga. Det ligger i Netanyahus intresse att fortsätta det, för det tar fokus från den rättsliga reformen som folk protesterat mot sedan årets början.

Som organisation drar sig Musalaha inte för att ta ställning i konflikten.

– Vi är en kristen organisation och vi tror att precis som Jesus blev orättvist korsfäst, borde palestinierna inte heller förtryckas eller dödas. Vi tror också på sammotstånd utan våld och på att vi tillsammans kan åstadkomma något genom att bygga vidare uppåt från en gräsrotsrörelse, säger Wasim Nasser.

– Vår syn har utvecklats till en mer holistisk. Vi ser fortfarande Jesus som en del av försoningsprocessen. Vi läser Bibeln som palestinier och vi tror att Jesus var en palestinier. Vår försoningsprocess är fortfarande långt baserad på tro. I processen ingår också religions- och trosfrihet.


Vad menar du med att Jesus var en palestinier?

– Under det första århundrade kallades judarna också för palestinska judar. Jesus var jude, men han var också palestinier.

De som deltar i Musalahas program blir utmanade.

– Det fina med det arbete vi gör är att vi utmanar allt på alla fronter, också oss själva som deltagare och som facilitatorer. Vi ser på vår grund och identitet och vi jobbar för en ömsesidig berättelse för att förändra den nuvarande situationen. På vägen dit har vi att göra med känsliga situationer. Någon kan utmana det du lärt dig om konflikten. Familjemedlemmar kan utmana dig och anse att du är en förrädare då du deltar i programmet och talar med den andra sidan. Det kan vara mycket utmanande för våra deltagare.


Bjuder inte in till sångstund

Det är lika svårt att rekrytera israeler som palestinier.

– I Israel hade vi protesterna mot regeringens juridiska reform och mot ockupationen. På den palestinska sidan talade man om antinormalisering. I vårt program arbetar vi tillsammans för att utmana status quo. Vi vill inte enbart bjuda in folk för att träffas, vara vänner och sjunga sånger. Vi arbetar medvetet mot att utmana den nuvarande situationen.

– Vanligtvis är israelernas första fråga vem som finansierar oss. Därför har vi aldrig bett om finansiering från staten Israel. De är heller inte intresserade av att finansiera fredsorganisationer som vi. Palestinierna frågar vem vi samarbetar med.




Musalaha

– Lär ut, tränar och främjar försoning främst mellan israeler och palestinier från olika etniska och religiösa bakgrunder men också internationella grupper.

– Bygger på bibliska försoningsprinciper.

– Bildades efter den första palestinska folkresningen, intifadan, 1990. Sedan dess har över 8 000 palestinier och israeler mötts genom organisationens program.

– Kör för tillfället åtta olika program som i huvudsak omfattar kvinnor, unga vuxna och barn.

– Sommartid ordnar Musalaha ett sexdagars läger för israeliska och palestinska barn. För unga vuxna har de bland annat en försoningsprocess mellan muslimer och kristna i Betlehem på Västbanken på gång. Med kvinnorna har de två grupper, en israelisk-palestinsk och en muslimsk-kristen.

– Har åtta anställda, både israeler och palestinier, samt ett antal praktikanter och frivilligarbetare. Har kontor i Jerusalem och ungdomscenter i Beit Sahour på Västbanken.

– Finansieras i huvudsak av olika kyrkor i Europa och USA. Stöds inte ekonomiskt av staten Israel.

– Musalaha är arabiska och betyder försoning.


Medmotstånd

– På engelska co-resistance.

– Med medmotsånd avser Musalaha i korthet hur palestinier och israeler kan motstå attityder som antisemitism och islamofobi, våld mellan människor och grupper samt strukturellt våld som ockupationen. I medmotstånd enas olika aktivistgrupper mot ett gemensamt mål där status quo utmanas genom försoning och rättvisa.

– Musalaha har ännu inte slagit fast sin slutliga definition av ordet.


Text: Johan Sandberg


ekumenik. Frikyrkan i Finland är en av Evangelisk-lutherska kyrkans äldsta ekumeniska partner. Kyrkosamfunden har fört teologisk dialog i fyrtio år. Under de senaste åren har samtalen framför allt berört dopet. 12.4.2023 kl. 15:49

KAPELLFÖRSAMLINGAR. I vår blir Bergö och Petalax församlingar kapellförsamlingar i Malax församling. Bergö kapellråd har redan hunnit samlas till sitt första möte. 12.4.2023 kl. 15:41

PÅSK. Påsken kan ses som en kulmination av känslor. Men egentligen kunde man säga att det är påsk året om när man ser till hela känslospektret av misslyckanden, lidande, felsteg, förlåtelse och att livet fortsätter, konstaterar Patrica Strömbäck. 5.4.2023 kl. 18:00

GLÄDJE. Ester Laurell har en medfödd inneboende livsglädje. Den har hon fått i sitt barndomshem och i sina tonårs första kristna gemenskap. Sedan följde en 40 års paus då livet fyllde på med annat; erfarenhet, upplevelser, sorger, som i dag ger hennes glädje djup. 9.4.2023 kl. 17:00

PEDERSÖRE. Kyrkoherden i Petrus församling i Helsingfors, Daniel Björk, söker motsvarande tjänst i Pedersöre. Han är den första som söker tjänsten, vars ansökningstid går ut den 19 april. 7.4.2023 kl. 17:15

sorg. Sorgen drabbar oss alla, förr eller senare. För den som kämpar sig igenom den kan långfredagen komma som en lättnad. KP talade med Katarina Gäddnäs dagen efter att hon jordfäst sin pappa. Hon tycker om långfredagens gudstjänst för att den är avskalad och hjärtskärande. Som våra liv, ibland. 7.4.2023 kl. 10:00

KOLUM. Kanske du vågar gå in i en kyrka, sätta dig längst bak och se på altaret som är draperat i svart. Kanske du kan sörja dina osynliga sorger. Kanske du kan sörja krossade drömmar, skilsmässor, missfall, husdjur och att ingen älskade dig så mycket som du behövde. 7.4.2023 kl. 10:53

Ukraina. Folket i Ukraina lider. De dödas, lämlästas och tvingas lämna sina hem. Familjerna är trasiga och lever under konstant tryck. Man vet inte vad nästa missil träffar. Pastor Oleksandr Pokas vill ändå inte jämföra det med Kristi lidande. Kristus är unik och hans lidande kan inte jämföras med någon persons eller nations, säger han. 6.4.2023 kl. 15:33

STRUKTUR. En utredning av församlingsstrukturen i Korsholm inleds i vår. – För att vi ska kunna säkerställa verksamhet i alla församlingar måste något göras, säger Mats Björklund som är kyrkoherde i Korsholms svenska församling. 5.4.2023 kl. 16:18

Åland. I Getakören är den yngsta sångaren fem år och de äldsta pensionärer, huvudsaken är att ha roligt – och kören dirigeras av rullstolsbrukaren Miina Fagerlund som dirigerar med ansiktet när armarna inte orkar. ”Graven är tom!” ska de sjunga triumferande i påsk. 5.4.2023 kl. 14:15

ORD. Räck upp handen den som vet varifrån dymmelonsdagen fått sitt namn! Och visste du att memman kanske också propsar på att vara lite religiös om man tittar långt tillbaka i tiden? Ifall du aldrig fått koll på när påsken infaller: Skyll på de tidiga kristna! 5.4.2023 kl. 11:54

KOLUM. Biskopens påskhälsning är en inbjudan att vandra vägen tillsammans och med Gud. 8.4.2023 kl. 08:00

gospel. Gospelgurun Ragnhild Hiis Ånestad leder gospelkören Oslo Soul Children. Hon besöker Helsingfors i april för en körfestival för barn och unga. 3.4.2023 kl. 08:00

Helsingfors. Mathias Sandell gillar den gamla musiken som hör ihop med stilla veckan inför påsk. Han är musikmagister från Sibelius-Akademin och vikarierar som kantor i Petrus församling. 23.3.2023 kl. 08:43

Personligt. För länge sedan blev Christer Åberg utsatt för ett knivhuggningsförsök. – Jag blev osedd. Men jag var ung då och hade krafter att komma vidare. Nu är jag äldre. Jag har inte tilräckligt med motkrafter i mig. Jag har märkt att min förmåga och kraft att bearbeta ensam är sämre. 10.3.2025 kl. 14:54

mariehamn. För Frans Erlandsson blev församlingens ungdomsgård en plats där han såg sig förvandlas socialt. 10.3.2025 kl. 14:32

kyrkomusik. Hela sitt liv har John L Bell jobbat utanför boxen och skapat något nytt: en ny liturgi, ett nytt sätt att läsa Bibeln, ett nytt sätt att sjunga. 6.3.2025 kl. 15:55

MEDLEMMAR. Kyrkan vill se mera engagerade lekmän och stoltare medlemmar. Men vi har inget språk för hur vi ska grunda nya gemenskaper, säger Ida-Maria Pekkarinen. Hon har jobbat med storstadsformaten Puls och Uusi Verso. 5.3.2025 kl. 17:23

Personligt. För drygt 60 år sedan föddes en pojke i ett Kajana som ännu präglades av kriget. Pojken fick namnet Matti, och trots att hans familj och omgivning var helt finskspråkig gillade han ett skolämne oväntat mycket: det andra inhemska språket – svenska. I dag heter Matti Elia och är ärkebiskop för den ortodoxa kyrkan i Finland. 4.3.2025 kl. 17:37