Kyrkoherdens makt och små församlingars framtid på agendan

Verksamhetsplanen och budgeten är de största enskilda ärendena som varit på bordet. Bland annat begärde kyrkomötet en förändring i hur församlingarnas pensionsavgift ska beräknas i framtiden, något som kommer påverka församlingarnas avgifter.

Kyrkomötet beslöt också att jämställa de ekumeniska avtal som gjorts mellan de lutherska och anglikanska kyrkor i USA och Kanada med Borgåavtalet. Det innebär att präster prästvigda inom den evangelisk-lutherska kyrkan i Finland också har rätt att jobba som präster i de episkopala kyrkorna i Kanada och USA, och vice versa.

– Tidigare har det skett avtalsbaserat och man har behövt göra upp skilda avtal från fall till fall. Nu sker det på basen av det här ekumeniska avtalet, säger Rolf Steffansson.

Den långdragna diskussionen om vem som kan vara ordförande i församlings- och kyrkoråden, hur mycket makt kyrkoherdarna ska ha, har också varit på agendan. Men särskilt mycket längre har man inte kommit.

Så som bestämmelserna ser ut i dag kan en lekman vara ordförande i församlings- och kyrkoråd. Det nuvarande systemet kräver dock kyrkoherdens medgivande.

– Frågan skickades vidare till kyrkostyrelsen som ska utreda de juridiska och teologiska aspekterna innan det igen kan behandlas i nästa kyrkomöte. Det är kanske något av en besvikelse att saken ska utredas ännu mer.

Ett lagpaket kring omställningsförhandlingar klubbades dock igenom och skickas vidare till riksdagen för att så småningom skrivas in i kyrkolagen. Det innebär att bestämmelserna kring hur församlingar med över 20 anställda ska gå till väga vid samverkan på arbetsplatsen och i omställningsförhandlingar blir lagstadgade.

– Det är ganska många paragrafer och det är skäl för kyrkoherdar i församlingar med mer än 20 anställda att sätta sig in i dem, säger Steffansson.

Den enskilt största frågan under det sittande kyrkomötets fyraåriga period, som nu kommit till ända, är kyrkans framtid. Steffansson, som också varit del av ekonomiutskottet, konstaterar att skatteintäkterna kommer att vara på god nivå ännu i några år.

– Men redan nu ser vi en polarisering där vissa församlingar med stor utflyttning har stora ekonomiska svårigheter medan andra, större, församlingar klarar sig bra.

Kanslichefen gav en upplysning om att man kommer göra en utredning om vilka reformer som ska göras i framtiden för att förbereda församlingarna på det här.

– Min gissning är att det blir någon strukturreform som nästa kyrkomöte kommer behandla. Kyrkan förbereder sig nog ekonomiskt på framtiden, säger Steffansson.