Kalle Sällström har tagit ett sabbatsår från Församlingsförbundet och kastat sig in i skolvärlden.

Från församlingsliv till huslig ekonomi – "Mina första havreflarn minns jag väl"

BRANSCHBYTE.

Kalle Sällström valde att byta Församlingsförbundet mot skolvärlden för ett år. I höst undervisar han i allt från hur man bakar semlor till hur man städar

26.9.2023 kl. 09:47

Just nu är Kalle Sällström partiellt tjänstledig från sitt jobb som verksamhetsledare för Församlingsförbundet. I ett knappt år ska han istället undervisa i huslig ekonomi vid Helsinge skola. Han är en person som vågat testa på något helt nytt mitt i arbetslivet.


Du har studerat teologi och länge jobbat med kyrka och församling. Hur kom det sig att du ville testa på jobbet som lärare i huslig ekonomi?

– Under gymnasietiden hade jag en idé eller dröm om att det skulle vara roligt att jobba som hussalärare. Jag funderade till och med på att börja studera till det, men sen blev det inte så.

– Någonstans har den där drömmen funnits kvar. Sen öppnade sig den här möjligheten och jag nappade på. Jag har jobbat i den kyrkliga bubblan länge och det kändes som att det skulle vara bra med en paus och ett nytt sammanhang.

Var det nervöst den första skoldagen?

– Jag har alltid varit intresserad av matlagning och bakning och har tidigare jobbat en del med ungdomar, så det var inte helt främmande. Men skolmiljön var ju ny. Det har varit massor att lära sig och sätta sig in i. Samtidigt har det varit roligt att lära sig mer.

I rapporteringen från lärarbranschen verkar arbetsbilden präglas av mycket stress. Har du känt av det?

– Jag har ju ganska kort erfarenhet. Det är en utmaning att grupperna är stora samtidigt som varje elev är en egen individ. Vissa behöver mer hjälp än andra. Att upptäcka det och att ha tid för den enskilda eleven, det känns som en tuff utmaning för mig så här i början.

– Samtidigt har det varit fint att märka hur mån man är om den enskilda elevens välmående på skolnivå. Man gör allt man kan för att eleverna ska lyckas, ha det bra och klara av skolvardagen.

Vad vill du lära de ungdomar du möter?

– Det är kanske det som fascinerat mig med ämnet huslig ekonomi, att det är viktiga färdigheter för det vardagliga livet. Där finns en koppling till när jag jobbat med unga i kyrkan. Det handlar också om att utrusta unga för framtiden och de svårigheter och utmaningar de kommer att möta.

– I församlingen fostrar man unga i att de inte är ensamma och att man alltid kan be. Här handlar det också om att ge färdigheter för vardagen. Färdigheter som ökar självförtroendet och välmåendet. Att du vet att du kan koka gröt, baka semlor och hålla din bostad ren.

– Det känns som jättebra och viktiga färdigheter att ge vidare.

Vad hoppas du inspirera dina elever till?

– Det roliga i matlagning och bakning. Det finns en glädje i att göra själv, att skapa och vara kreativ, duka fint och äta tillsammans.

– Vi har redan haft fina stunder då eleverna tillrett mat eller bakat och det funnits en stolthet och glädje i att de lyckats.

Varifrån kommer ditt eget intresse för köksbestyr?

– Det är jättesvårt att säga, men jag var nog inte många år då jag bakade mina första havreflarn. Det minns jag väl. Det var det första jag gjorde på egen hand.

– Nog måste det väl komma hemifrån. Jag har alltid haft det intresset, så länge jag kommer ihåg. Redan innan jag lagade de första havreflarnen lär min favoritlek ha varit att leka med kastruller.

Vad lagar du helst för mat i höst?

– Mycket går just nu på barnens villkor. Vad de äter och uppskattar är det som styr mest. Men när jag får baka kan jag göra mer utsvävningar och förverkliga mig själv.



Kalle Sällström

Gör: Är lärare i huslig
ekonomi vid Helsinge skola.
Familj: Patricia och barnen Mio (16), Axa (13) och Iva (6).
Intressen: Matlagning, bakning och cykling. Det sistnämnda är ett nyupptäckt intresse kopplat till arbetsresorna till Vanda.

Text: Rebecca Pettersson
Foto: privat


Personligt. Tuomas Enbuske är programledare, poddvärd, journalist, kändis – och numera också kristen. Han tror på arvsynd och på nåd. – Ju mindre vi stressar över att göra någonting gott, desto lättare är det att vara god. 28.10.2024 kl. 18:34

KYRKA OCH POLITIK. Tala med statsministern. Sitt med riksdagsgrupperna. Mejla ministerns medarbetare. Deala med ministeriet. Strategierna är många när kyrkan och relaterade organisationer lobbar för sina intressen. 28.10.2024 kl. 14:00

UTNÄMNING. Kyrkoherden i Jakobstads svenska församling Jockum Krokfors blir ny verksamhetsledare för Martyrkyrkans Vänner från och med den 1 april nästa år. 25.10.2024 kl. 16:34

KARRIÄRSBYTE. Efter tolv år som kantor i Korsholm bytte Susanne Westerlund inriktning och utbildade sig till florist. – Musiken har jag inte lämnat, jag har bara kompletterat mitt kreativa språk, säger hon. 21.10.2024 kl. 16:48

ETT GOTT RÅD. – Varje år har det blivit lite lättare att leva. Jag önskar att jag hade varit snällare mot mig själv som ung, säger Anne Hietanen. 16.10.2024 kl. 10:00

Personligt. Hon har levt i nästan 45 år ”med Herren”. Vad har Nina Åström under åren lärt sig om trons kringelikrokar och gropar? KP mötte henne och diskuterade viktiga ord som tillit, kärlek, rättvisa och nåd – och varför Jesus är hennes allt. 15.10.2024 kl. 10:00

KYRKOR I USA. I USA väntas kyrkorna spela en roll i det amerikanska presidentvalet. Men Amerika sekulariseras också, och effekten kan bli mindre än väntat. Och för många har andligheten blir mera politisk. 14.10.2024 kl. 13:00

Jubileum. Kvinnliga teologer rf har firat sitt 90-årsjubileum. – Föreningen behövs absolut fortfarande, säger styrelsemedlem Eva Ahl-Waris. 9.10.2024 kl. 13:30

sociala medier. Teologen och forskaren Jyri Komulainen är en av få finländska teologer som aktivt är kvar på den allt busigare plattformen X. Polarisering är ett av teman i kyrkans fyraårsberättelse han har varit med om att skriva. 12.11.2024 kl. 19:00

MISSIONSFÄLTET. Ända sedan hon var barn har Natalie Björkstrand haft en kallelse till missionsfältet. I sommar stärktes kallelsen under ett besök till missionsfältet i Kenya. 9.10.2024 kl. 11:42

betraktat. Kanske kan vi, på samma sätt som den lame mannens vänner, bära fram oss själva och varandra inför Gud? 6.10.2024 kl. 14:06

POLARISERING. Att tycka om människor som delar våra värderingar är naturligt, och det kan vara riktigt bra för samhället! Men om vi börjar tycka allt mer illa om ”de andra”, de som inte är, eller tycker, som oss. Då polariseras vi. Forskarnas råd för att inte bli så svartvit: umgås med någon som inte tycker som du. Ni behöver inte omvända varandra. 4.10.2024 kl. 20:22

Personligt. När Tove Uvemo Söderbäck var tonåring hade hon inte tid att bli konfirmerad. När hon senare i livet tog tag i saken förändrade det hennes livsbana. Nu studerar hon för att bli diakon. 3.10.2024 kl. 13:53

kallelse. När Fanny Sjölind var föräldraledig för tre år sedan insåg hon vad hennes kallelse var: Att kombinera tron och sången. – Och att följa Guds vilja i det vardagliga och att använda de gåvor jag fått. 2.10.2024 kl. 19:28

PANIKÅNGEST. Han vet precis när det började. Han var 23 år och det var några dagar efter att han och hustrun Maria gift sig. De skulle äta middag vid en restaurang vid Replotbron. 1.10.2024 kl. 21:36

fred. Vem är du? Björn Wallén arbetar med fred och fredsfostran i en orolig tid. Nu är han aktuell med en ny bok om hur du kan jobba med frågan. 5.5.2025 kl. 10:48

Teologi. Vi har kommit närmare varandra. Så säger Albert Häggblom från Slef om Kyrkfolkets teologiska symposium, en samling som varje termin samlar kristna rörelser som vill ha ”Jesus i centrum”, satsa på evangelisation och har en traditionell äktenskapssyn. 6.5.2025 kl. 11:43

FASTIGHET. Pedersöre kyrkliga samfällighet utreder en försäljning av det 25 år gamla församlingscentret i Jakobstad. Möjlig köpare är staden, som behöver utrymme för ett nytt stordagis. 5.5.2025 kl. 10:31

sociala medier. Vad hände med vår moral? Vad hände med vår viljestyrka? Varför bygger barnen så få kojor? Vad hände med vår koncentration? Varför har ungdomar så mycket ångest? Telefonen och de sociala medierna hände. Vad gör vi nu? 2.5.2025 kl. 10:59

flyktingar. Nej, det är inte rätt att prioritera flyktingar från ”kristna” länder som Kongo eller Venezuela.Justitiekanslern och diskrimineringsombudet kritiserar inrikes­minister Mari Rantanen både för hur man argumenterade och slarvade kring våra kvotflyktingar. 12.5.2025 kl. 19:00