Böcker hjälper att nå och förstå varandra 

Kolumn.

Att läsa böcker är ett sätt att förstå världen. Äldre texter visar oss dessutom att världen kanske förändrats mindre än vi tror.

26.9.2023 kl. 08:00

Just nu tänker jag på den engelska poeten och prästen John Donne (1572–1631). För fyrahundra år sedan levde han i en tid som liknar det vi upplevt och upplever just nu: Flera ödesdigra sjukdomar drog över landet på Donnes tid, och på kontinenten härjade det trettioåriga kriget. Sent på hösten 1623 insjuknade John Donne själv i en livshotande feber. Under sjukdomstiden skrev han en samling andaktstexter, och hans ord talar om människans behov av sin nästa, om betydelsen av enhet och sammanhållning i världen.

”Ingen människa är en ö, fullkomlig i sig själv”, skriver John Donne i sitt ensamma sjukrum. ”Varje människa är en del av fastlandet, en del av helheten.” Vi kan höra hur Donne saknar sina närmaste omkring sig, en gemenskap, kanske sin församling. Liknelsen om kartan öppnar dessutom ett större sammanhang: ”Om en tuva land sköljs ner i havet, förminskas Europa, såsom om en udde skulle sköljas bort …” Visst talar Donne fortfarande om den enskilda människan, och säkert särskilt om sig själv, men jag kan inte låta bli att höra hur han också tänker på den splittring som kriget river i det Europa som han bara några år tidigare besökt på ett diplomatisk uppdrag. När Donne i sin text sedan återvänder till ord om döden kan man därför läsa en hänvisning såväl till den egna förgängligheten som till förlusten av soldater och civila i ett förödande krig: ”Varje människas död förminskar även mig eftersom jag är en del av mänskligheten. Fråga därför aldrig för vem dödsklockan klämtar: den klämtar för dig.”

John Donnes text har senare resonerat i olika historiska skeden. Slutorden här lånades av den amerikanska författaren Ernest Hemingway (1899–1961) då han skrev om meningslösheten i det spanska inbördeskriget på 1930-talet, ett annat krig på samma kontinent (romanen Klockan klämtar för dig). Och bilden om hur människan inte är en ö fick nyligen skildra mångas sorg och förtret då öriket England genom Brexit beslöt att lämna den europeiska gemenskapen.

Så vandrar litteraturen genom tider och generationer. Trots att John Donnes ord beskriver den verklighet som han levde i för fyrahundra år sedan, kan vi i hans text nu också återspegla vår egen rädsla och oro under pandemin och på grund av det krig som pågår i Europa idag, i vår egen verklighet.

Jag sätter mig gärna ner för mig själv med en bok när höstkvällen mörknar. Men litteraturens främsta funktion är inte att gynna vår ensamhet – efter åren av isolering behöver vi sätt att mötas, inte avskiljas. Böcker ger oss ord att uttrycka och dela våra känslor och upplevelser – så att vi kan nå och förstå varandra.

Maria Salenius är docent och äldre universitetslektor i brittisk litteratur vid Helsingfors universitet och sopran i Matteus kyrkokör.


PRÄSTSKJORTA. Svordomarna tystnar på bensinstationskaféet i Karleby och äldre damer i Spanien gör korstecknet. – Att gå klädd i prästskjorta påverkar prästen, men också andra, säger Peter Kankkonen. 13.6.2023 kl. 12:00

KONFIRMANDLÄGER. Hela lägret på en lägergård i Lochteå närmare 200 kilometer bort åkte hem. "Många upplevelser gick nu förlorade", säger kyrkoherde Camilla Svevar. 12.6.2023 kl. 19:00

eutanasi. – Vi måste kunna ha ett öppet samtal om eutanasi, och vara av olika mening. Det säger social­­arbetare Miia Kontro, som nyligen disputerade för att bli teologie doktor. På hennes jobb vid Cancercentret vid HUCS dör människor så gott som varje dag. 12.6.2023 kl. 10:34

FÖRSVARSMAKTEN. Fältbiskopen leder och övervakar Försvarsmaktens andliga arbete och ansvarar för den kyrkliga verksamheten och den teologiska linjen vid Försvarsmakten. 12.6.2023 kl. 08:49

Kolumn. Under en vanlig söndagsgudstjänst, i mitten av mars, börjar en bekant melodi spelas från synten. Min hjärna och mun förbereder sig för att inleda ”Härlig är jorden …”, tills jag några sekunder senare inser att texten är på engelska och med ett annat budskap. Jag befinner mig långt hemifrån, och deltar i en gudstjänst i den protestantiska kyrkan i Oman. 31.5.2023 kl. 08:00

MATTEUS FÖRSAMLING. – Jag tror att vår kärna alltid måste vara andlighet. Visst kan vi bjuda på brunch, men Fazers gör det bättre, säger Patricia Högnabba, som installeras som kyrkoherde i Matteus församling i september. 31.5.2023 kl. 19:31

BLI PRÄST. Kirsi Saarinen jobbar vid polisen med att bekämpa svart och grå ekonomi och göra samhället mer rättvist – men hon drömmer om att bli präst. Just nu gör hon församlingspraktik i Väståboland. 6.6.2023 kl. 15:00

Kolumn. Lena Blomstedt önskar, hoppas och vill att våra församlingar har en stark diakonal profil. Att var och en som kommer till vår kyrka stiger in genom en öppen dörr till ett välkomnande rum där någon ser, lyssnar och bekräftar. 31.5.2023 kl. 16:29

psalmer. Med hjälp av webbplatsen psalmbok.fi i mobilen är det lätt att sjunga med också då det inte finns psalmböcker till hands. 2.6.2023 kl. 08:00

UNDERSÖKNING. Hela 60 procent av kyrkans medlemmar uppgav att de mött församlingen via medier, som församlingstidningen, andra tidningar, tv:n och radion. Bland de som inte hör till kyrkan var siffran 33 procent. 1.6.2023 kl. 12:15

ENKÄT. Församlingarnas empati- och imageundersökning visar att människor i stadsmiljö upplever att Evangelisk-lutherska kyrkans församlingar är mer närvarande än förr. 1.6.2023 kl. 12:22

MARKNADSFÖRING. Min stilla vecka kändes allt annat än stilla, så jag gick på en aktläsning. Vet du vad det är? Det visste inte jag, men efteråt var jag en lite helare version av mig själv, åtminstone för en stund. Det ordnas mycket fint i kyrkan, men hur många vet om det? 1.6.2023 kl. 10:00

Kyrkskatt. Vårdreformen förändrade sättet att beräkna kyrkskatten. Du får mindre avdrag i år, men bara få församlingar som de i Raseborg kommer till mötes med att sänka din skatteprocent. 31.5.2023 kl. 15:10

AI. En präst kan skriva ett halvbra doptal eller en medioker predikan med hjälp av artificiell intelligens. KP testade – och skickades resultatet till biskop Bo-Göran Åstrand. Märks det om det prästen säger inte är inspirerat av den heliga Anden utan en sammanfattning av ett ämne, skapat av en chattbott? 31.5.2023 kl. 10:00

MÖTESORDFÖRANDE. – Jag ser bara fördelar för kyrkoherdarna med att övergå till det här systemet, säger Martina Harms-Aalto som leder ordet i Johannes församling i Helsingfors. 30.5.2023 kl. 10:00

mariehamn. För Frans Erlandsson blev församlingens ungdomsgård en plats där han såg sig förvandlas socialt. 10.3.2025 kl. 14:32

kyrkomusik. Hela sitt liv har John L Bell jobbat utanför boxen och skapat något nytt: en ny liturgi, ett nytt sätt att läsa Bibeln, ett nytt sätt att sjunga. 6.3.2025 kl. 15:55

MEDLEMMAR. Kyrkan vill se mera engagerade lekmän och stoltare medlemmar. Men vi har inget språk för hur vi ska grunda nya gemenskaper, säger Ida-Maria Pekkarinen. Hon har jobbat med storstadsformaten Puls och Uusi Verso. 5.3.2025 kl. 17:23

Personligt. För drygt 60 år sedan föddes en pojke i ett Kajana som ännu präglades av kriget. Pojken fick namnet Matti, och trots att hans familj och omgivning var helt finskspråkig gillade han ett skolämne oväntat mycket: det andra inhemska språket – svenska. I dag heter Matti Elia och är ärkebiskop för den ortodoxa kyrkan i Finland. 4.3.2025 kl. 17:37

FINLANDS SCOUTER. I år samarbetar insamlingen Gemensamt Ansvar med Finlands Scouter. Temat för årets insamling är ungas möjligheter att drömma och bygga en trygg framtid. Emma Portman jobbar som koordinator för medlemsutveckling hos Finlands Svenska Scouter 3.3.2025 kl. 16:13