Lägergårdarna står för en lång tradition inom kyrkan samtidigt som de utgör ett konkret stöd för församlingsgemenskapen.

Rekordmånga besökare på Lekholmen

lekholmen.

– I sommar har vi slagit rekord, jag tror faktiskt inte att det varit så mycket folk på Lekholmen förut, säger verksamhetsledare Daniel Jakobsson.

11.9.2023 kl. 18:49

Lekholmen, ”Lekis”, är Helsingforsförsamlingarnas ö. Där håller de svenska församlingarna sina konfirmandläger. Holmen är också öppen för besökare, med möjlighet att övernatta. I år har lägren varit stora och de gemensamma barn- och familjelägren fullbokade.

– Men framför allt har vi ökat antalet dagsbesökare, det vill säga gäster som kommer ut för en dag på holmen. I snitt har vi haft 125 personer på holmen varje dag, när man räknar ihop lägerdeltagare och gäster, säger Jakobsson. Nu är vi tillbaka där vi borde vara, efter coronasommaren 2021 då vi inte kunde ha några besökare alls.



Vad gör man på Lekis?

– Ungdomarna kommer för gemenskapen, för att de blir sedda och hörda, säger Alina Granö som arbetat som holmungdomsledare under sommaren.

De senaste åren har ungdomsarbetarna upplevt en ökning av psykiskt illamående hos ungdomarna. Många tampas med jobbiga hemförhållanden.

– Lekholmen kan i bästa fall bli en fristad, och det är guld värt.

Antalet övernattningar minskade däremot på holmen i sommar, trots att gäster har möjlighet att också sova över på Lekis om de vill. Jakobsson tror att de beror på de höjda priserna för mat och båtbiljetten. Han hoppas att församlingarna i framtiden ska ha möjlighet att subventionera priserna så att fler ungdomar ska ha möjlighet att stanna längre.

– På sommaren har vi möjlighet att verkligen lära känna ungdomarna, det är mer än några trötta timmar efter skolan. Här formas också en verklig relation till kyrkan när ungdomarna får uppleva en levande gemenskap som många gärna återvänder till.

Jakobsson och Granö är överens om att Lekholmen kräver mycket arbete och de är väl medvetna om att holmen är dyr för Helsingfors församlingar.

– Det är en satsning på alla plan men vi får tillbaka tusen gånger det vi ger, i relationer, kontakter och gemenskap. På Lekholmen har vi kapellet fullt varje vecka!


Längre säsong och nya samarbeten

– Avståndet till lägergården är rimligt, vilket möjliggör olika verksamhetsformer. När vi själva äger gården är det också möjligt att utveckla verksamheten mer långsiktigt så att den svarar på församlingarnas föränderliga behov. I framtiden behöver vi diskutera hurudan lägerverksamhet vi vill ordna och vad som prioriteras, säger Kalle Kuusniemi som är chef för fostran och församlingstjänster vid den kyrkliga samfälligheten i Helsingfors.

– En tillräcklig mängd egna lägercenter tryggar kontinuiteten i lägerverksamheten. Etiskt, socialt och ekologiskt ansvarstagande är centralt för utveckling av lägercentren i Helsingfors, säger Anna Järvi-Oshaug som är koordinator för lägergårdarna vid samfälligheten.


Vilka utvecklingsmöjligheter ser ni för Lekholmen?

– När byggnader renoveras finns det också en möjlighet att utveckla verksamheten och göra lägergården mer mångsidig. Vi borde också förlänga säsongen utöver sommarmånaderna och hitta nya samarbeten med olika aktörer, säger Kuusniemi.

Text: Nina Österholm
Foto: Daniel Jakobsson


PRÄSTSKJORTA. Svordomarna tystnar på bensinstationskaféet i Karleby och äldre damer i Spanien gör korstecknet. – Att gå klädd i prästskjorta påverkar prästen, men också andra, säger Peter Kankkonen. 13.6.2023 kl. 12:00

KONFIRMANDLÄGER. Hela lägret på en lägergård i Lochteå närmare 200 kilometer bort åkte hem. "Många upplevelser gick nu förlorade", säger kyrkoherde Camilla Svevar. 12.6.2023 kl. 19:00

eutanasi. – Vi måste kunna ha ett öppet samtal om eutanasi, och vara av olika mening. Det säger social­­arbetare Miia Kontro, som nyligen disputerade för att bli teologie doktor. På hennes jobb vid Cancercentret vid HUCS dör människor så gott som varje dag. 12.6.2023 kl. 10:34

FÖRSVARSMAKTEN. Fältbiskopen leder och övervakar Försvarsmaktens andliga arbete och ansvarar för den kyrkliga verksamheten och den teologiska linjen vid Försvarsmakten. 12.6.2023 kl. 08:49

Kolumn. Under en vanlig söndagsgudstjänst, i mitten av mars, börjar en bekant melodi spelas från synten. Min hjärna och mun förbereder sig för att inleda ”Härlig är jorden …”, tills jag några sekunder senare inser att texten är på engelska och med ett annat budskap. Jag befinner mig långt hemifrån, och deltar i en gudstjänst i den protestantiska kyrkan i Oman. 31.5.2023 kl. 08:00

MATTEUS FÖRSAMLING. – Jag tror att vår kärna alltid måste vara andlighet. Visst kan vi bjuda på brunch, men Fazers gör det bättre, säger Patricia Högnabba, som installeras som kyrkoherde i Matteus församling i september. 31.5.2023 kl. 19:31

BLI PRÄST. Kirsi Saarinen jobbar vid polisen med att bekämpa svart och grå ekonomi och göra samhället mer rättvist – men hon drömmer om att bli präst. Just nu gör hon församlingspraktik i Väståboland. 6.6.2023 kl. 15:00

Kolumn. Lena Blomstedt önskar, hoppas och vill att våra församlingar har en stark diakonal profil. Att var och en som kommer till vår kyrka stiger in genom en öppen dörr till ett välkomnande rum där någon ser, lyssnar och bekräftar. 31.5.2023 kl. 16:29

psalmer. Med hjälp av webbplatsen psalmbok.fi i mobilen är det lätt att sjunga med också då det inte finns psalmböcker till hands. 2.6.2023 kl. 08:00

UNDERSÖKNING. Hela 60 procent av kyrkans medlemmar uppgav att de mött församlingen via medier, som församlingstidningen, andra tidningar, tv:n och radion. Bland de som inte hör till kyrkan var siffran 33 procent. 1.6.2023 kl. 12:15

ENKÄT. Församlingarnas empati- och imageundersökning visar att människor i stadsmiljö upplever att Evangelisk-lutherska kyrkans församlingar är mer närvarande än förr. 1.6.2023 kl. 12:22

MARKNADSFÖRING. Min stilla vecka kändes allt annat än stilla, så jag gick på en aktläsning. Vet du vad det är? Det visste inte jag, men efteråt var jag en lite helare version av mig själv, åtminstone för en stund. Det ordnas mycket fint i kyrkan, men hur många vet om det? 1.6.2023 kl. 10:00

Kyrkskatt. Vårdreformen förändrade sättet att beräkna kyrkskatten. Du får mindre avdrag i år, men bara få församlingar som de i Raseborg kommer till mötes med att sänka din skatteprocent. 31.5.2023 kl. 15:10

AI. En präst kan skriva ett halvbra doptal eller en medioker predikan med hjälp av artificiell intelligens. KP testade – och skickades resultatet till biskop Bo-Göran Åstrand. Märks det om det prästen säger inte är inspirerat av den heliga Anden utan en sammanfattning av ett ämne, skapat av en chattbott? 31.5.2023 kl. 10:00

MÖTESORDFÖRANDE. – Jag ser bara fördelar för kyrkoherdarna med att övergå till det här systemet, säger Martina Harms-Aalto som leder ordet i Johannes församling i Helsingfors. 30.5.2023 kl. 10:00

mariehamn. För Frans Erlandsson blev församlingens ungdomsgård en plats där han såg sig förvandlas socialt. 10.3.2025 kl. 14:32

kyrkomusik. Hela sitt liv har John L Bell jobbat utanför boxen och skapat något nytt: en ny liturgi, ett nytt sätt att läsa Bibeln, ett nytt sätt att sjunga. 6.3.2025 kl. 15:55

MEDLEMMAR. Kyrkan vill se mera engagerade lekmän och stoltare medlemmar. Men vi har inget språk för hur vi ska grunda nya gemenskaper, säger Ida-Maria Pekkarinen. Hon har jobbat med storstadsformaten Puls och Uusi Verso. 5.3.2025 kl. 17:23

Personligt. För drygt 60 år sedan föddes en pojke i ett Kajana som ännu präglades av kriget. Pojken fick namnet Matti, och trots att hans familj och omgivning var helt finskspråkig gillade han ett skolämne oväntat mycket: det andra inhemska språket – svenska. I dag heter Matti Elia och är ärkebiskop för den ortodoxa kyrkan i Finland. 4.3.2025 kl. 17:37

FINLANDS SCOUTER. I år samarbetar insamlingen Gemensamt Ansvar med Finlands Scouter. Temat för årets insamling är ungas möjligheter att drömma och bygga en trygg framtid. Emma Portman jobbar som koordinator för medlemsutveckling hos Finlands Svenska Scouter 3.3.2025 kl. 16:13