Biskop Bo-Göran Åstrands inlaga finns bland ett tiotal utlåtanden från kyrkor och samfund

Kyrkor och samfund hördes för Petteri Orpos antirasismpapper

rasism.

Biskopar, imamer och många religiösa organisationer bland 120 utlåtanden som har getts till statsminister Orpos bord.

18.8.2023 kl. 12:15

Biskop Bo-Göran Åstrand och ärkebiskop Tapio Luoma från den evangelisk-lutherska kyrkan hör till dem som har ombetts ge ett utlåtande för regeringens kommande meddelande om rasism. Också en rad andra religionssamfund och ekumeniska organ hör till de 120 instanser som fram till den här veckan hade lämnat utlåtanden. I den korta tidtabellen fick det omfatta max en A4-sida.

Bo-Göran Åstrand skriver att lagstiftningen i Finland mot rasism finns på plats, men att det brister i att tillämpa den. "Omedvetenheten och okunskapen är fortfarande oroväckande hög i olika sammanhang", skriver han. Biskopen efterlyser mera arbete för upptäcka hur den tysta, gömda, strukturella rasismen tar sig uttryck och hur man bäst kan avvärja den.

Biskop Åstrand anser det vara viktigt med en bra religionsundervisning. En annan idé anser han kunde vara att årligen belöna en skola, kommun, arbetsgivare eller myndighet som på ett bra sätt har jobbat med att få bort dolda rasistiska tänkesätt.

"Omedvetenheten och okunskapen är fortfarande oroväckande hög i olika sammanhang"

Också det religionsekumeniska Resa-forumet (Uskot) lyfter fram religionsundervisningen som viktig i arbetet mot rasism. Den kristna fredsrörelsens ordförande Jussi Ojala skriver för sin organisations del att skolor och lärare är viktiga för att i tid upptäcka rasistiska attityder. På samma linje är också Ekumeniska rådet i Finland, vars jämlikhetsansvariga Saija Kainulainen anser det vara viktigt med en samtalskultur som tidigt griper in i hatprat.

Finska missionssällskapet varnar också med erfarenheter från bland annat den tredje och fjärde världen hur hatprat leder till våld och förföljelse. FMS pekar också i sitt utlåtande på de sociala mediernas ansvar, där de globala företagen ofta har en svag övervakning över rasistiska trender på andra språk än engelska. Det skriver Niko Humalisto och Roosa Rantala som arbetar inom FMS offentlighetsarbete.

Hatprat också från vänstern

Judiska och islamska samfund säger i sina utlåtanden att gatans rasism är vardag för båda folkgrupperna. I Åbosynagogans utlåtande anser man också att kritik mot Israel från vänsterhåll i Finland ibland är så häftig att den uppfyller kriterierna för hatprat. "Ändå kan ingen enskild jude i Finland påverka vad Israel gör", skriver församlingen.

Finlands muslimforum beklagar i sitt utlåtande att deras organisation ofta beskrivs arbeta mot västerländsk jämställdhet, och att frågor som rör muslimer ofta avgörs utan att de själva hörs. I en religiös grupp om cirka 120 000 finlädska muslimer som ofta stämplas om patriarkal har utlåtandet undertecknats av styrelseordförande Minna Taipale och generalsekreterare Pia Jardi.

Rasism kring kristna konvertiter

Bland frikyrkliga och väckelsekristna som har lämnat en inlaga påpekar både frikyrkorådet SVKN genom viceordförande Esko Matikainen och missionsorganisationen Patmos genom veteranen i invandrararbete Timo Keskitalo i sina utlåtanden den i deras mening rasistiska behandlingen av konvertiter.

Invandrare och asylsökande som har konverterat till kristendomen betraktas enligt dem ofta av polis och invandrarmyndigheter som lögnare som trixar för att få stanna i landet. De hörs ofta av tjänstemän utan teologisk kunskap och utlåtanden till stöd för dem från kristna samfund lämnas obeaktade, skriver frikyrkorådet.

Enligt mediauppgifter ska regeringen överlämna sitt meddelande om rasism och annan bristande jämställdhet till riksdagen den 6 september.

Text och foto: Jan-Erik Andelin


KYRKOMÖTET. Kvasten gick i kyrkomötet. Många av de sittande ombuden blev inte omvalda. Närmare två tredjedelar av plenisalen är nytt folk. Fortfarande finns inte kvalificerad majoritet i frågan om samkönade äktenskap 15.2.2024 kl. 12:14

fastan. Före påsken kommer en fyrtio dagar lång fasta. Den här tiden är en möjlighet att lämna bort och skala av för att hitta fokus inför påsken. 13.2.2024 kl. 14:19

PERSONEN. Han har varit lärare i engelska i fyra olika länder och lärt sig språket i tre av dem. Alasdair Pollock kom till Jakobstad för snart trettio år sedan. Språket, musiken, årstiderna, havet, skogen och människorna fick honom att stanna. – Jag har fått mycket mer än jag gett, säger han. 9.2.2024 kl. 09:58

profilen. Eva Andersson har varit i ropet sedan hon stickade vantar till påven. Färre vet att hon också räddat hundar i Korea och extraknäckt som risleverantör. 7.2.2024 kl. 13:40

ETT GOTT RÅD. Christer ”Chrisu” Romberg önskar att hans femtonåriga jag hade fattat att man kommer bara en bit på vägen med talang. Han är aktuell i sångtävlingen The Voice of Finland på teve, men han är också ungdomsarbetsledare i Sibbo svenska församling. I sitt jobb umgås han mycket med konfirmander, alltså 15-åringar. 7.2.2024 kl. 10:00

PERSONEN. När Fanny Willman var sexton år började hon skriva kolumner för Vasabladet. I februari utnämns hon till ledarskribent för Kyrkans Tidning i Sverige. – För mig är det mer naturligt att skriva ledare än andra journalistiska texter. 6.2.2024 kl. 17:56

ungdomens kyrkodagar. UK uppmanar kyrkomötet att ta ställning i frågan om samkönade äktenskap. Om det var upp till kyrkans unga skulle frågan redan vara avgjord. 5.2.2024 kl. 15:43

KYRKOMÖTET. Klockan går och kyrkan ställs inför allt större utmaningar. Men kyrko­mötet är en trög koloss som inte producerar beslut. Under senaste mandatperiod tog tre av dess utskott saker och ting i egna händer. 5.2.2024 kl. 10:00

Konst. – Mycket hellre analyserar jag en film som handlar om tvivel jämfört med en färdigtuggad berättelse om tro, säger filmkritikern Silja Sahlgren-Fodstad. 5.2.2024 kl. 15:15

laestadianer. Över 3 000 finlandssvenska laestadianer är involverade i diskussioner om att rörelsen ska ta steg ur den evangelisk-lutherska kyrkan. I allt större utsträckning kommer man att hålla nattvard och konfirmation i sina egna bönehus. Alternativet att grunda en egen kyrka är ändå inte aktuellt. 30.1.2024 kl. 14:04

ungdomens kyrkodagar. Jennifer Enqvist är en av de delegater som är på väg till UK i år. Hon vill se församlingarna bli bättre på att inkludera barnen, kyrkans framtid. 29.1.2024 kl. 12:22

Teologi. Tron måste ges vidare med en öppen hand, inte en knuten näve. – Barn kan också tänka teologiskt, säger den svenske teologen Joseph Sverker. 26.1.2024 kl. 09:00

LIVSÅSKÅDNING. Kevin Holmström är en sökare som tror att det mesta är vårt eget fel och vår egen förtjänst, men som ibland vill hålla någon i handen. 24.1.2024 kl. 16:42

Himlaliv. Kyrkpressen har fått information om att tv-programmet Himlaliv ska läggas ner. Annika Löfgren vid Svenska Yle säger att beslutet inte är fattat. 24.1.2024 kl. 09:58

medalj. Det var en överrumplad och glad Helene Liljeström som fick veta att Kyrkostyrelsens plenum beviljat henne Pro ecclesia-medaljen vid sitt möte idag. 23.1.2024 kl. 13:46

KÖRMUSIK. Bandmusik fyller Andreaskyrkan när Kyrkpressens redaktör kliver in under genrepet inför julkonserten med gospelkören His Master’s Noise. Koristerna Emilia Nylund, Viktor Nylund och Rabbe Tiainen sätter sig ner för en pratstund. 2.1.2025 kl. 16:11

KÖRSÅNG. Körsång skapar en känsla av samhörighet, säger Pia Bengts, stiftssekreterare för gudstjänstliv och musik i Borgå stift. 2.1.2025 kl. 16:17

MIRAKEL. För Tiina Kumpuvuori har det varit ett mål att trots sin cp-skada kunna leva ett så normalt liv som möjligt – och att bilda familj. – Jag vill inte vara den som man tycker synd om. 2.1.2025 kl. 08:56

Svenska kyrkan. I Svenska kyrkan med dess 5,5 miljoner medlemmar ser trenderna ut att vända. Finlandssvenska Emma Audas och Patrik Hagman som jobbar med prästrekrytering och opinionsbildning i Sverige ser ny glädje och nytt förtroende kring kyrkan. 30.12.2024 kl. 19:00

relationer. Vill du bli en bättre människa eller livskamrat 2025? – Var frikostig med respons och ge av din odelade uppmärksamhet, säger Jan-Erik Nyberg. 28.12.2024 kl. 08:00