Patrica Strömbäck ser inte påsken som ett jippo utan som en erfarenhet.

Påsken är misslyckanden, lidande, felsteg och förlåtelse, det ljusa, med förlåtelse och löftet om att livet fortsätter

PÅSK.

Påsken kan ses som en kulmination av känslor. Men egentligen kunde man säga att det är påsk året om när man ser till hela känslospektret av misslyckanden, lidande, felsteg, förlåtelse och att livet fortsätter, konstaterar Patrica Strömbäck.

5.4.2023 kl. 18:00

– Vad kan man säga om påsken som inte redan sagts? frågar sig Patrica Strömbäck, kyrkoherde i Solf.

Den känslan kan drabba vem som helst.

– Men jag brukar tänka att jag är inte densamma varje år. Jag kan se och höra olika saker varje år.

Förändringen för hennes egen del består i att hon börjat se påsken mer som en kollektiv erfarenhet.

– Jag har gått i kyrkan i hela mitt liv och hört om synd och korsfästelse. Men en liten flicka eller pojke behöver inte känna sig så syndig så någon måste dö för en. I många år tänkte jag: Nu har det här hänt och nu ska jag vara glad! Men ändå infinner sig frågan: Var det nödvändigt? Om jag nu tänker på allt lidande och alla felsteg, om man tror på en Gud som också lider, så omfattar det det gemensamma lidandet för att vi lever tillsammans. Det handlar inte bara om mina egna felsteg. På det viset är påskens händelser en både privat och kollektiv erfarenhet.

Som präst har påsken blivit helt annorlunda än i Patrica Strömbäcks tidigare vuxna liv, när hon jobbade med annat.

– För att man är så mycket i kyrkan. Man går in i kyrkans budskap och försöker göra det förståeligt för andra.

I stället ser jag påsken som en erfarenhet som kommer varje år.

Hon har slutat se påsken som ett årligt återkommande jippo.

– I stället ser jag påsken som en erfarenhet som kommer varje år.

Dessutom är påskens känslolägen något som varar hela året.

– Om man ser till kristen tradition så är det påsk året om: misslyckanden, lidande, felsteg och förlåtelse, det ljusa, med förlåtelse och att livet fortsätter.

Solsken och hagel

Ibland orkar man med dramatik, ibland inte. En del tycker långfredagen i kyrkan känns överväldigande dyster.

– Det beror också på hur mycket tungt man själv bär med sig. På ett sätt kan det vara skönt att inte vara ensam med sitt lidande om det är svart i kyrkan, men jag kan också förstå att man blir trött på det mörka eller inte orkar med det i vissa livsskeden.

Andra kanske bejakar de tvära vändningarna.

– Jag träffade en kvinna en gång som sa: Jag älskar påsk för att den är så dramatisk! Så kan man också tänka. Livet är stort och dramatiskt och det är påsken också. Och det slutar ju bra!

Patrica Strömbäck är uppvuxen i Helsingfors och Esbo och har inte erfarenheter av någon dyster påsk.

– Jag har vuxit upp i traditionen att det gick bra och att budskapet är ljust i sin helhet.

Upplevelsen i ett kyrkorum kan vara ordlös, och det måste den få vara.

Hon uppskattar att det läggs mindre förväntningar på påsken än på jul, men tycker överlag att sådant minskat.

– Kanske vi lär oss att inte fånga varandra i krav och förväntningar.

Påsken kan kanske inte heller fångas i sin helhet.

– Upplevelsen i ett kyrkorum kan vara ordlös, och det måste den få vara.

Tro kan också handla om att välja.

– Om vi vill välja det här sättet att leva och tro gör vi det så långt vi orkar, så tvivlar vi ibland och så tar vi nya tag. Det är som aprilvädret: solsken och hagel.

Det är många personer i påskberättelsen hon känner starkt för.

– Jag tycker att alla de här som har tvivlat och gjort felsteg, de har också ett ansikte i berättelsen; de var så nära händelsernas centrum men orkade inte riktigt tro, det tröstar. Och Maria Magdalenas stora kärlek till Jesus, den tysta upplevelsen mellan dem två, det pratar jag sällan om men berörs starkt av. Och förstås kvinnorna vid graven, att det var de som fick komma dit och sedan berätta om det. Men jag behöver leva några år till, jag är inte färdig med påskberättelsen ännu.

Ulrika Hansson


PERSONEN. När Fanny Willman var sexton år började hon skriva kolumner för Vasabladet. I februari utnämns hon till ledarskribent för Kyrkans Tidning i Sverige. – För mig är det mer naturligt att skriva ledare än andra journalistiska texter. 6.2.2024 kl. 17:56

ungdomens kyrkodagar. UK uppmanar kyrkomötet att ta ställning i frågan om samkönade äktenskap. Om det var upp till kyrkans unga skulle frågan redan vara avgjord. 5.2.2024 kl. 15:43

KYRKOMÖTET. Klockan går och kyrkan ställs inför allt större utmaningar. Men kyrko­mötet är en trög koloss som inte producerar beslut. Under senaste mandatperiod tog tre av dess utskott saker och ting i egna händer. 5.2.2024 kl. 10:00

Konst. – Mycket hellre analyserar jag en film som handlar om tvivel jämfört med en färdigtuggad berättelse om tro, säger filmkritikern Silja Sahlgren-Fodstad. 5.2.2024 kl. 15:15

laestadianer. Över 3 000 finlandssvenska laestadianer är involverade i diskussioner om att rörelsen ska ta steg ur den evangelisk-lutherska kyrkan. I allt större utsträckning kommer man att hålla nattvard och konfirmation i sina egna bönehus. Alternativet att grunda en egen kyrka är ändå inte aktuellt. 30.1.2024 kl. 14:04

ungdomens kyrkodagar. Jennifer Enqvist är en av de delegater som är på väg till UK i år. Hon vill se församlingarna bli bättre på att inkludera barnen, kyrkans framtid. 29.1.2024 kl. 12:22

Teologi. Tron måste ges vidare med en öppen hand, inte en knuten näve. – Barn kan också tänka teologiskt, säger den svenske teologen Joseph Sverker. 26.1.2024 kl. 09:00

LIVSÅSKÅDNING. Kevin Holmström är en sökare som tror att det mesta är vårt eget fel och vår egen förtjänst, men som ibland vill hålla någon i handen. 24.1.2024 kl. 16:42

Himlaliv. Kyrkpressen har fått information om att tv-programmet Himlaliv ska läggas ner. Annika Löfgren vid Svenska Yle säger att beslutet inte är fattat. 24.1.2024 kl. 09:58

medalj. Det var en överrumplad och glad Helene Liljeström som fick veta att Kyrkostyrelsens plenum beviljat henne Pro ecclesia-medaljen vid sitt möte idag. 23.1.2024 kl. 13:46

PETRUS FÖRSAMLING. Kyrkpressen ställde några frågor till Pia Kummel-Myrskog och Ronny Thylin som har anmält intresse för jobbet som kyrkoherde i Petrus församling i Helsingfors. 23.1.2024 kl. 07:06

PRESIDENTVAL. Helsingforsbiskopen Teemu Laajasalo intervjuade alla nio presidentkandidater på scen i sin domkyrka. ”De uttryckte alla hopp”, säger han nu efteråt. 22.1.2024 kl. 10:00

PRESIDENTVAL. Under presidentkandidaternas valrörelse har en symbolfråga varit: Ska presidenten i nyårstalet önskaGuds välsignelse? Så här har de svarat i valkompasser och medier. 22.1.2024 kl. 16:13

PÅVEN FRANCISKUS. Idag på S:t Henriks minnesdag träffade biskop Bo-Göran Åstrand påven Franciskus vid en privat mottagning i Vatikanen. I delegationen som träffade påven ingick också biskop Raimo Goyarrola från katolska kyrkan och metropolit Arseni från ortodoxa kyrkan. 19.1.2024 kl. 15:34

FÖRFÖLJELSE. Fyra av fem fall där kristna dödats för sin tros skull under fjolåret har skett i Nigeria. Sahelområdet söder om Sahara hör till de områden i världen där det är svårast att leva som kristen. 17.1.2024 kl. 09:39

nykarleby. Håkan Ahlnäs har alltid varit aktiv i både kyrkliga och kulturella sammanhang. Enligt honom är kyrkans viktigaste uppdrag enkelt – att motverka ensamhet. 28.1.2025 kl. 10:25

Personligt. År 1995 i ett kaotiskt, nyfött Ryssland. En tioårig pojke i alltför stora kläder ser en grupp människor samlas på andra sidan gatan. De ska resa en kyrkspira. Pojken har aldrig hört talas om Gud. En man får syn på honom, går fram till honom och räcker honom en handske. Vill han hjälpa till? – Kyrkan räddade mig. Utan den skulle jag vara kriminell – eller död, säger Andrey Heikkilä, Svenskfinlands nyaste präst. 21.1.2025 kl. 14:00

flyktingar. 25-åriga Petra Gripenberg har precis åkt till den grekiska ön Lesvos. Där ska hon hjälpa traumatiserade flyktingar att berätta om det de varit med om. 17.1.2025 kl. 10:55

Kolumn. Pensionen närmar sig, det är dags att ta en titt i backspegeln och fundera över hur samfälligheten förändrats ur ett språkligt perspektiv. Det var en utmaning för mig att 2002 börja jobba som samfällighetens translator. Övergången från näringslivet till den offentliga sektorn och kyrkans trygga famn bjöd på oväntade överraskningar och mina barn frågade om jag nu skulle få en egen ”tjänstekaftan”. 23.1.2025 kl. 10:54

film. – Jag har inga principer jag skulle kunna döda för, men många jag är beredd att dö för. Det handlar om att välja fred och kärlek, även i en polariserad värld, säger Ville Virtanen, aktuell med filmen Aldrig ensam. 20.1.2025 kl. 18:02