Påskens ord har en intressant historia där folklig och religiös tradition går hand i hand.

Vadå tränutisdag och dymmelonsdag?

ORD.

Räck upp handen den som vet varifrån dymmelonsdagen fått sitt namn! Och visste du att memman kanske också propsar på att vara lite religiös om man tittar långt tillbaka i tiden? Ifall du aldrig fått koll på när påsken infaller: Skyll på de tidiga kristna!

5.4.2023 kl. 11:54

Vi planerade påsknumret på redaktionen. Vad ska vi säga som inte redan sagts? Den eviga frågan kring stora högtider. Vi kom in på alla ord förknippade med påsk. Ni har väl hört om ”Mulimuli-måndaan” och ”tränutisdaan”, frågade jag? De flesta fick något tomt i blicken. Det finns mycket vi självklart benämner men inte alltid vet bakgrunden till. När man börjar gräva lite i etymologi, det vill säga varifrån ord härstammar, inser man snabbt att folkligt och religiöst alltid haft en förmåga att smälta samman och bli det vi kallar traditioner.

Påsk
Den kristna påsken har många kopplingar till den judiska påsken, och namnet påsk kommer från det hebreiska ordet ”pesach” det vill säga ”passera” och ”gå förbi”. Det i sin tur har att göra med Gamla testamentets berättelse om judarnas uttåg ur Egypten, efter många år av slaveri. En händelse som utgör bakgrunden till det judiska påskfirandet.

Stilla veckan
Om du inte vill ha ett gäng med förnärmade teologer i hasorna är det bäst att du lär dig skillnaden mellan stilla veckan och påskveckan. Stilla veckan är sista veckan i fastan, det vill säga veckan där bland annat skärtorsdag och långfredag ingår, medan påskveckan är den vecka som följer efter påsken. Namnet stilla veckan började användas i Finland under 1700-talet då speciellt pietisterna betonade Kristi smärta och lidande. En äldre inhemsk benämning var dymmelveckan, och den levde kvar i talspråket.

Det är faktiskt så komplicerat att det kan vara svårt att hålla sig för skratt.

När infaller påsken?
När påsken infaller i år är ju enkelt att kolla upp. Men när infaller påsk så där överlag? Det är faktiskt så komplicerat att det kan vara svårt att hålla sig för skratt: Regeln säger att påskdagen infaller den första söndagen efter den första ecklesiastiska fullmånen som infaller på eller efter 21 mars. (Okeeej! Kanske vi bara lämnar det där …) Om man gräver vidare får man veta att de tidiga kristna inte ville att deras påsk skulle sammanfalla med den judiska påsken. Så den ecklesiastiska månen eller påskfullmånen beräknas enligt Metons cykel och sammanfaller inte nödvändigtvis med den astronomiska fullmånen. Så om vi inte lär oss när påsken infaller kan vi helt enkelt skylla på de tidiga kristna som skulle krångla till allt.

Påsken kan tidigast infalla den 22 mars och senast den 25 april. Det gäller att hålla reda på den ecklesiastiska fullmånen. Lycka till!

Mulenmåndag och tränutisdag
De stackars vardagarna som inleder stilla veckan har inte fått några namn med religiös koppling. I stället har de kallats allt möjligt i folkmun, ofta med någon slags koppling till vad man tyckte utmärkte de här dagarna. Några exempel är: mulenmåndag, kråkmåndag, blåmåndag, klockmåndag, svältmåndag, frimåndag, skallomåndag samt tränutisdag, kulentisdag, fettisdag, lustigtisdag, torrtisdag, smakutisdag, gristisdag och spatsertisdag.

Den uppfinningsrika kan säkert använda de här namnen i oändlighet: Äntligen en dag som matchar din humor, glad torrtisdag!

På påskdagen med dess uppståndelseglädje var metallkläppen tillbaka.

Dymmelonsdag
Onsdagen i stilla veckan kallas dymmelonsdag. En dymmel är en klockkläpp, det vill säga den som slår inuti en klocka. Enligt gammal tradition bytte man före påsken ut metallkläppen till en i trä för att klangen skulle bli dovare. På påskdagen med dess uppståndelseglädje var metallkläppen tillbaka.

Ibland kallas onsdagen i stilla veckan för askonsdag, men det beror på att benämningarna på olika dagar genom århundradena har flyttat lite hit och dit. Askonsdagens korrekta hemvist är alltså som första dagen i fastetiden, 40 dagar före påsk.

Skärtorsdag och långfredag
Skär som i skärtorsdag kommer från ordet ”skära” som betyder att göra ren. Skärtorsdag är alltså en reningsdag som också kopplats till bikt, att bekänna sina synder. Enligt folktraditionen fanns det något ont som skulle jagas bort från gården.

På skärtorsdag instiftade Jesus nattvarden, och många går till nattvarden på just skärtorsdag. På skärtorsdagen tvättade Jesus också lärjungarnas fötter (Joh. 13:1–5). I många kyrkosamfund hör seden att konkret tvätta varandras fötter fortfarande till gudstjänstlivet. (Om du känner dig obekväm med att hala fram dina bara fötter sätt dig för säkerhets skull långt bak i kyrkan!)

Namnet långfredag är kanske lite mer genomskinligt och kommer sig av att dagen var lång och fylld av lidande för Jesus och av att gudstjänsten var längre än i vanliga fall.

Memma
Tänka sig, man behöver inte gräva djupt för att hitta en lite religiös koppling också till rätten gjord på rågmjöl, malt och sirap, vars smak brukar dela folket. Ordet kommer från finskans ”mämmi”, och motsvarigheter kan hittas i bland annat estniska dialekter där ordet ”mämm” betecknar ett platt bröd bestrött med maltmjöl. Också nordsamiskan har ordet ”meađmma”, vilket betyder rå, eller snarare ogräddat/okokt när man talar om bröd och gröt. En Daniel Juslenius beskrev i sitt verk Aboa vetus et nova på 1700-talet hur man i Egentliga Finland tillredde en rätt gjord på mörk och söt rågmalt som gräddades i ugnen. Rätten åts vid påsk till minne av det osyrade brödet. Osyrat bröd är lagat utan gäst eller andra jäsmedel, och det förknippas med israeliternas brådstörtade flykt ur fångenskapen i Egypten. Då hann man inte låta brödet jäsa, utan på Herrens befallning åt man på natten helstekt lamm med bittra örter och osyrat bröd.

Om man däremot bakar bröd som borde jäsa men misslyckas kan man säga som Närpesborna: ”he tykks ska vaal bare memmår åv hittje”, det vill säga deg som inte jäser eller bröd som jäst dåligt.

Källor: Institutet för de inhemska språken, Språkbruk (1/2018), Ordbok över Finlands svenska folkmål (kaino.kotus.fi), evl.fi, alltombibeln.se, Wikipedia och svenskahogtider.com.



mathjälp. Coronaepidemin har lett till ett ökat behov av mathjälp. De som ordnar matutdelning försöker möta behovet, samtidigt som de fått lägga om verksamheten. 2.6.2020 kl. 15:51

Coronapandemin. Tillsvidare ska man undvika körsång, rekommenderar biskoparna. 2.6.2020 kl. 14:23

Pörkenäs. Jakobstads svenska församling har omprövat beslutet att inte ordna konfirmandläger i sommar. Församlingen ordnar två dagläger på Pörkenäs. 1.6.2020 kl. 16:32

Åbo akademi. Björn Vikström har blivit utnämnd till professor i systematisk teologi vid Åbo Akademi för de närmaste fyra åren (1.8.2020-31.7.2024). 1.6.2020 kl. 14:20

pingst. På pingstdagen, söndagen 31.5, sänder Svenska Yle en gudstjänst med rubriken "Anden leder oss" från Brändö kyrka. 30.5.2020 kl. 08:55

Fontana Media. Styrelsen för Fontana Media har utsett Nicklas Storbjörk till ny vd. Han fortsätter som ansvarig redaktör för Kyrkpressen. 28.5.2020 kl. 17:19

studentexamen. Hur har vårens studenter tagit det att de inte får fira en ordentig dimission? Vi pratade med Karin Westerlund från Karis och Axel Falck från Helsingfors. 27.5.2020 kl. 09:40

diakoniarbete. Helsingforsarna mår sämre på grund av coronasituationen, det syns i församlingarnas diakoniarbete. 26.5.2020 kl. 15:48

strömning. När gudstjänsterna skulle börja strömmas fick kyrkvaktmästarna en ny arbetsuppgift.Den kom över en natt, säger Bengt Norrlin. 25.5.2020 kl. 13:06

Väståboland. Jari Heikkilä brukade sitta på labbet och studera virus, idag är han präst i Väståboland. Men en sak bär han med sig från sitt förflutna: han är noga med att tvätta händerna! 22.5.2020 kl. 09:28

undantagstillstånd. Viking Norrbäck fick somna in i sitt hem i Esse omgiven av sin familj. Det var så han ville ha det. Men coronan gjorde att han inte fick den begravning han önskat. 20.5.2020 kl. 17:26

Coronapandemin. Finns det förutsättningar att skapa någon form av gemenskapsdagar för konfirmanderna i Jakobstads svenska i stället för de inställda konfirmandlägren? Den frågan söker nu kyrkoherde Jockum Krokfors svar på. 20.5.2020 kl. 16:34

styrka. I skolan blev Salla Romo mobbad för sin storlek. När hon började styrketräna hade hon inget särskilt mål. Två år senare kunde hon kalla sig Finlands tredje starkaste kvinna. Den styrkesportande prästen har hittat det hon är född att göra, och önskar att andra skulle få uppleva detsamma. 21.5.2020 kl. 13:23

deckardrottning. Hur gör en deckardrottning med mingelskräck? Hon vågar mingla fast hon är hur rädd som helst. 20.5.2020 kl. 14:15

Klimathot. Peter Halldorfs närläsning av Jeremias bok i Gamla testamentet fick honom att ta klimatnyheterna på större allvar. Det resulterade i boken Därför sörjer jorden, en bok som handlar om klimathot, ansvar och hopp. 21.5.2020 kl. 07:00

LEDIGA TJÄNSTER. Johannes församling i Helsingfors vill anställa en citykaplan, som särskilt ska arbeta med den åldersgrupp som har en svag relation till församlingen. 11.10.2023 kl. 16:09

Svenska kyrkan. I KP:s serie om kyrkoherdar i Norden: Sverige. – – – Den svenska kyrkoherden är allt oftare både andlig herde och daglig chef i stora "superpastorat" i Svenska kyrkan. Henrik Törnqvist blev kyrkoherde för en nyfusionerad storförsamling i Trollhättan. 9.10.2023 kl. 16:32

kyrkoherdar. Den finländska kyrkoherdens roll och makt i församlingen är ett stående tema. Därför tittade Kyrkpressen på hur deras kolleger i tre andra nordiska länder, Henrik, Erik och Louise jobbar. 10.10.2023 kl. 18:24

den norske kirke. I KP:s serie om kyrkoherdar i Norden: Norge. – – – Den norska kyrkoherden jobbar i en kyrka som söker sina former efter att ha slutat vara statskyrka 2012. Soknepresten är en av medlemmarna i församlingsrådet. Men chef på församlingskansliet är en "daglig leder", inte prästen. 9.10.2023 kl. 16:36

FOLKEKIRKEN I DANMARK. I KP:s serie om kyrkoherdar i Norden: Danmark. – – – Den danska kyrkoherden är traditionellt präst i en enprästförsamling i ett "sogn" som kan vara mycket litet. Sognepræsten är inte förman för församlingens anställda. Louise Britzes telefon i Köpenhamns förorten Nørrebro ringer dygnet runt ändå. 9.10.2023 kl. 16:34