”Oblat” kallas nattvardsbrödet, det liknar ett tunt kex och fastnar ofta i gommen när man satt det i munnen.

Så tar du emot nattvard: Här följer en praktisk nattvards-ABC

OVAN I KYRKAN.

Du ska på konfirmation. Det blir dags för nattvard. Du har inte tagit emot nattvard sedan du själv blev konfirmerad och vet inte hur man gör. Här följer en praktisk nattvards-ABC.

11.1.2023 kl. 00:00

I gudstjänsten föregås nattvarden av en nattvardsliturgi. Strax före måltiden brukar man sjunga O Guds lamm – då vet du att stunden är nära.

Sedan brukar prästen säga något i stil med: Bordet är dukat. Då börjar människorna stiga upp från kyrkbänken och gå fram till altaret.

Måste jag komma ihåg något särskilt innan?

De flesta församlingar använder nuförtiden så kallade särkalkar, det vill säga små, individuella nattvardskärl. De finns ofta tydligt framsatta längst framme i kyrkan.

Om du är den som alltid har handväska: det brukar vara tryggt att lämna den i bänken, men om du vill ha den med dig är det inget fel på det.

Får jag hälsa på folk jag känner medan jag köar till nattvarden?

En nickning eller att lågmält byta några ord är helt okej. Många tycker om att stå stilla och fundera en stund innan de går upp till nattvarden, så du får gärna lämna den som ser andäktig ut i fred.

Måste jag niga eller buga innan jag knäböjer vid nattvardsringen?

Många gör det, men det är inget måste. Du kan exempelvis sänka ditt huvud lite om du känner för att uttrycka vördnad inför stunden. Du kan också bara gå rakt fram och knäböja.

Är det okej att hälsa på folk när man knäböjt vid nattvardsringen?

Här kan åsikterna gå isär. För många är det en stund då de inte vill bli hälsade på, andra är helt okej med det. Men eftersom nattvarden är en gemenskap, något vi firar till minne av Jesus sista måltid, så är en diskret nickning inte fel.

Vad händer sedan?

Nattvarden utdelas så att du får nattvardsbrödet, som kallas oblat, allra först, och vinet sedan. En präst kommer fram till dig och säger: ”Kristi kropp, för dig utgiven.” Många har händerna med handflatorna öppna ovanpå varandra när de tar emot nattvarden, men det är också helt okej att bara sträcka fram en hand och ta emot oblaten. Sedan ska du sätta den i din mun – om det inte är så att den församling som ordnar nattvarden inte har särkalkar. I så fall måste du bestämma dig för om du ska dricka ur samma bägare som alla andra eller om du hellre doppar nattvardsbrödet i vinet.

Och vad händer när vinet kommer?

Om du har en särkalk sträcker du fram din lilla bägare (kolla ännu att bägaren säkert är vänd åt rätt håll, en del är formgivna så att man inte är säker på vilkendera ändan som vinet ska hällas i). Prästen eller assistenten säger ”Kristi blod, för dig utgjutet”, häller vin i din bägare och du dricker upp det.

Om församlingen inte använder särkalkar och du inte vill dricka vin ur samma bägare som andra, har du sparat dit bröd och doppar det i nattvardsbägaren.

Måste jag se prästen/assistenten i ögonen när jag tar emot bröd eller vin?

Nej, inte om du inte vill. En del tycker att det känns fint att se prästen i ögonen, för att de känner att prästen förmedlar någonting med sin blick. Andra föredrar att se på sina händer.

Måste jag niga eller buga eller göra korstecken när jag stigit upp?

Om det är så kallad ”kontinuerlig nattvardsgång” hör det till att man lämnar plats för följande efter att man fått nattvard. Då kan du stiga upp i din egen takt. En del böjer på det här stället huvudet, gör ett korstecken, niger eller bugar. Du får göra det som känns bekvämt för dig. En liten nickning är aldrig fel. Om du har en särkalk i din hand kan du föra den till den bricka/plats framme i kyrkan där man placerar använda särkalkar. I en del kyrkor kan man placera den på en hylla under altarringen. Kolla hur de andra gör! Sedan är det bara att söka sig tillbaka till din kyrkbänk.

Om det inte varit kontinuerlig nattvardsgång väntar du tills alla vid altarringen fått nattvard och liturgen (prästen) säger avslutningsorden, stiger sedan upp och nickar/bugar/gör korstecken och går.

Text: Sofia Torvalds


podd. Den som lyssnar på podden Ted & Kaj, utgiven av Svenska Yle, vet att Kyrkpressen var med på ett hörn häromveckan. 12.8.2016 kl. 15:20

ungdomar. De är helt vanliga unga som prioriterar och tänker annorlunda. Trots fördomarna brukar folk se upp till Vilma och Patrick för att de vågar tro. 10.8.2016 kl. 14:00

tidskrift. Peter Björkman är poesiälskare, bibliotekarie och redaktör som tror på det skrivna ordets förmåga att stävja polarisering och bygga broar mellan religioner och livsåskådningar. 9.8.2016 kl. 15:00

sng. Sacred harp är en sångstil som är högljudd och rytmisk, och som inte är ämnad för perfekta uppföranden. Hillevi Lasén vill få också finlandssvenskarna att sjunga psalmer ända från tårna. 4.8.2016 kl. 10:49

kyrkoherdeval. Församlingsrådet i Petrus församling valde kyrkoherde på fel grunder. Nu pågår en dialog mellan rådet och Monica Heikel-Nyberg i hopp om att lösa situationen. 2.8.2016 kl. 11:41

ryssland. – Det begränsar men utestänger inte möjligheten att verka, säger Andrey Heikkilä från Finska Missionssällskapet om ny rysk religionslag. I Pingstkyrkan är man ändå oroliga för hur lagen kommer att verkställas. 2.8.2016 kl. 08:56

Påven fördömer med all kraft alla former av hat och ber för dem som har drabbats, uppger Vatikanens talesman efter morgonens terrordåd under en mässa i Normandie. 26.7.2016 kl. 16:06

församling. Pauluskyrkan i Helsingfors förvandlades till en livlig fotbollsstudio under kvartsfinalerna i fotbolls-EM. En fotbollsnattvard fick markera samhörigheten mellan församling och fotbollssupportrar. 21.7.2016 kl. 14:51

lovsng. Lovsång, svenska och Finland. När engelska Anna Ruddick kände att Gud kallade packade hon väskan och reste iväg, utan att vara säker på vad som väntade. 19.7.2016 kl. 11:18

Helsingfors förvaltningsdomstol gav Monica Heikel-Nyberg rätt i besvär. 14.7.2016 kl. 16:27

Gäddnäs. Prästerna svarar. 15.7.2016 kl. 14:00

folkkyrka. – Kyrkan i England har fjärmat sig från de vanliga människorna och lagt beslag på vad det innebär att vara kristen, säger professor Linda Woodhead, expert på samtida religion. 14.7.2016 kl. 13:00

lekholmen. Lekholmen är en populär lägergård dit många tidigare konfirmander gärna vill återvända. Genom den uppskattade holmboverksamheten är holmen nu öppen för alla. 13.7.2016 kl. 16:26

seinjoki. Besökare på bostadsmässan i Seinäjoki har också möjlighet att fira nattvard eller sjunga med församlingen. 12.7.2016 kl. 14:53

kyrkans samtalstjnst. När den hektiska vardagen tystnar kan ensamhet och ångest komma upp till ytan. Då behöver det finnas hjälp att få, säger krisarbetare. 8.7.2016 kl. 10:44

ungdomens kyrkodagar. En bönestund under konfirmandlägret var av avgörande betydelse för Jakob Nylund. – Det var som om hon bad för mig med Jesu röst, säger han. 27.1.2023 kl. 15:10

ekonomi. Ekonomigurun Sixten Korkman skrev en bok om allt det vi måste tro på om vi ska ha ett sunt ekonomiskt system. Utan Luther skulle vi inte vara där vi är i dag, skriver han. 25.1.2023 kl. 19:00

delaktighet. Elisabeth Hästbacka har doktorerat i socialpolitik på temat delaktighet i samhället för personer med funktionsvariationer. Numera jobbar hon med tillgänglighetsfrågor och har sett vad också kyrkan kunde jobba på. Hon har en hälsning till alla förtroendevalda. 25.1.2023 kl. 15:21

ungdomens kyrkodagar. Vem är du? Johannes Winé är med i planeringsgruppen för Ungdomens kyrkodagar. – Det är ett evenemang som alltid har fått mig att komma tillbaka. 25.1.2023 kl. 10:00

Personligt. – För mig var det en andlig upplevelse att vara utbränd. Som tonåring kändes de vuxnas kristendom som ett skal utan känsla, säger Hanna Klingenberg, redaktör för teve-programmet Himlaliv. 24.1.2023 kl. 18:00