Rebecka Stråhlman (uppe t.v.) är församlingspastor i Borgå svenska domkyrkoförsamling. Hennes hund Apella är en bayersk viltspårhund. Harry Holmberg (uppe t.h.) är präst och hunduppfödare på Rummelbackens kennel som föder upp bland annat bruna labradorer. Minna Silfvergrén (nere t.v.) är kaplan i Pernå församling. Hennes mops heter Tuttan. I mitten finns en Perro de agua espanol som heter Taco. Hans matte är kyrkoherde Stina Lindgård i Lappträsk och Liljendals församlingar. Bo-Göran Åstrand (nere t.h.) är kyrkoherde i Jakobstads svenska församling. Hans labrador heter Ebba och har en liten liten vit fläck, en ”sockerbit”, i sin svarta päls.

Kommer hundar till himlen?

Gäddnäs. Prästerna svarar. 15.7.2016 kl. 14:00

Rebecka Stråhlman: Nu borde jag ju som präst ge ett ordentligt teologiskt svar, men jag håller mig till det personliga istället: JA! Hundar måste komma till himlen! Jag har alltid haft ett nära förhållande till djur och har ofta upplevt att jag i djurens ögon och i deras utstrålning kunnat ana något större, ana Skaparen och den kärlek och godhet som Han Är. Något som kommer från Skaparen måste ju också få komma tillbaka till honom.
En av de bästa sakerna med att ha hund är att komma hem. Hunden är alltid överlycklig över att jag kommer hem och jag tas emot som om jag var den mest efterlängtade personen i världen. Hur dålig dagen än varit blir man alltid glad av hundens välkomnande. Jag föreställer mig att det är ett sådant välkomnande man får den dagen man kommer Hem. Och då måste det ju bara finnas en hund där!

Harry Holmberg: Bibeln säger ju inget om våra husdjur. Alla djur är skapade ”efter sin art”, medan människan är skapad till Guds avbild och för att komma till himlen. Det är Bibelns grundbudskap. Men vi vet också att det fanns djur i Edens lustgård, det vill säga i paradiset. Vi vet också från Uppenbarelseboken att det bland annat finns hästar i himlen. I Psaltaren kan vi läsa ”både människor och djur räddar du”.
Helst skulle jag önska att Gud hade någonting i beredskap även åt de djur vi har haft och älskat. En skogsdunge med frodigt gräs att beta av, eller en mänsklig famn att spinna i. Ingen skulle väl bli gladare än jag om jag en dag fick se Bronco, Buffo, Fredi, Saku, Isac, Madicken och Lady med viftande svansar komma springande mot mig i himlen, men detta säger jag ur mitt jordiska perspektiv på tillvaron. Hur det blir får vi se. Inget är ju omöjligt för Gud!

Minna Silfvergrén: Jag vill tro det. Jag vill tro att dessa fantastiska vänner som är experter på att älska oss utan förbehåll och som under sina korta liv ger så mycket glädje, lycka och kärlek har sin givna plats i sin skapares himmel. Å andra sidan så känner jag att vi nog får lite försmak av himlen när vi får leva tillsammans dem, våra lurviga vänner.

Stina Lindgård: Det är en fråga mellan Gud och hunden.

Bo-Göran Åstrand: I skapelseberättelsen sägs att djuren var här innan människan blev till. Och i Romarbrevet läser vi att hela skapelsen längtar efter Guds frälsning. Jesus lär oss att inte ens en sparv faller till marken utan att Gud vet om det. Varför skulle djuren då inte finnas också i himlen? Nog skulle det vara mycket märkligt om allt annat försvunnit utom människorna! Jag tror att det i himlen finns rum för varelser med varma tassar och mjuka pälsar.

Läs mera om prästerna och deras hundar i Kyrkpressen nr 28/2016.

Nina Österholm



Personligt. Då hon fick sitt drömjobb tackade hon ja – sen blev hon diagnosticerad med cancer och sa upp sig. Plötsligt kände hon sig också väldigt ensam. Elin Nylund tror inte så mycket på att göra upp en tioårsplan för livet, men hon vet att det alltid blir kväll, hur tung dagen än varit. Det är en tröst. Kanske till och med nåd. 11.7.2025 kl. 13:41

israel. Under krigen i Israel har israelerna ofta vänt sig till sin Gud och till sina religiöst judiska traditioner, visar forskare. Så är det också nu, när kriget har utvidgat sig från Gaza till Iran. 2.7.2025 kl. 18:25

Konst. Susanna Sinivirta förlorade sitt barn. Sjutton år senare började hon måla kvinnor utan armar. – För mig är sorgens färg en silvrig nyans av grått. 23.6.2025 kl. 13:02

FETMA. En gynekolog diskuterar hennes fetma medan han undersöker henne. Bantningskurer. Skam. Varuhus som nästan aldrig har kläder i hennes storlek. Raisa Omaheimo skrev en bok om det som nästan är förbjudet: att vara fet. 10.6.2025 kl. 10:19

METODISTKYRKAN. Efter pensioneringen från Ekumeniska rådet blir Mayvor Wärn-Rancken ledare i den finskspråkiga metodistkyrkan. 16.6.2025 kl. 09:54

Personligt. Då hon fick sitt drömjobb tackade hon ja – sen blev hon diagnosticerad med cancer och sa upp sig. Plötsligt kände hon sig också väldigt ensam. Elin Nylund tror inte så mycket på att göra upp en tioårsplan för livet, men hon vet att det alltid blir kväll, hur tung dagen än varit. Det är en tröst. Kanske till och med nåd. 11.7.2025 kl. 13:41

israel. Under krigen i Israel har israelerna ofta vänt sig till sin Gud och till sina religiöst judiska traditioner, visar forskare. Så är det också nu, när kriget har utvidgat sig från Gaza till Iran. 2.7.2025 kl. 18:25

Konst. Susanna Sinivirta förlorade sitt barn. Sjutton år senare började hon måla kvinnor utan armar. – För mig är sorgens färg en silvrig nyans av grått. 23.6.2025 kl. 13:02

FETMA. En gynekolog diskuterar hennes fetma medan han undersöker henne. Bantningskurer. Skam. Varuhus som nästan aldrig har kläder i hennes storlek. Raisa Omaheimo skrev en bok om det som nästan är förbjudet: att vara fet. 10.6.2025 kl. 10:19

METODISTKYRKAN. Efter pensioneringen från Ekumeniska rådet blir Mayvor Wärn-Rancken ledare i den finskspråkiga metodistkyrkan. 16.6.2025 kl. 09:54