– Försök att vålla religiöst inbördeskrig, säger religionsvetaren Tornike Metreveli.

Kyrkoforskaren Tornike Metreveli var säker på ett krig i Ukraina – men inte på det här sättet

KRIGET I UKRAINA.

Ryssland hoppades på att skapa ett religiöst inbördeskrig mellan ortodoxa i Ukraina – men misslyckades, säger religionsvetaren Tornike Metreveli i Lund.

5.1.2023 kl. 18:00

– För mig var det alldeles klart att kriget var på kommande i Ukraina. Men jag trodde det skulle bli mera på den religiösa fronten än det blev.

Det säger forskaren och sociologen Tornike Metreveli i Lund i Sverige.

Redan under åren före den ryska invasionen i fjol reste han runt till över 60 orter i Ukraina och kartlade attityderna bland ortodoxa i Ryssland. Under våren är en ny bok på kommande om vad vanliga församlingsmedlemmar i Ukraina tänker om kyrka och krig.

Ukrainas ortodoxa är splittrade på två kyrkor. Moskvapatriarkatets ortodoxa kyrka har närmare 12 000 församlingar och den nyare ukrainska ortodoxa kyrkan har 7 000. Den nyare bildades sedan Ukraina blev självständigt på 1990-talet och har erkänts av patriarkatet i Konstantinopel. Båda kyrkorna har kraftigt tagit avstånd från Rysslands invasionskrig i Ukraina.

Men redan före kriget kunde man i församlingar uppröras över små nyanser i gudstjänstlivet.

– Många av dem jag intervjuade stördes redan då av att (Moskvapatriarken) Kirill nämndes i förbönen för biskopar och patriarker. Eller att stupade i kriget (i Donbass) kallades "offer i inbördeskriget" – små detaljer som man kunde tro inte har någon betydelse.

President Zelenskyj ville inte tala om religion – nu får han
ta ställning till den ortodoxa splittringen i landet.

Ukrainas egen kyrka
fick historisk plats i Kyiv

Konflikten tillspetsades den här veckan genom det närmare tusen år gamla Petjerskaklostret med sina legendariska katakomber i Kyiv.

I tisdags meddelade den ukrainska statsledningen under president Volodymyr Zelenskyj att den del av den historiska plats i Kyiv som på 1920-talet blev ett sovjetiskt museum nu ska administreras av den ukrainska ortodoxa kyrkan i landet. Där ska den nu fira julmässa vid den ortodoxa julen som infaller på lördag.

Men det handlar inte om att Ukraina kastade ut den ryska kyrkan. Det var ett hyresavtal som tog slut vid årsskiftet; den ukrainska staten äger byggnaden.

Men i klostret Lavra Petjersk som det också också kallas har den ukrainska säkerhetstjänsten SBU under krigets gång gjort husundersökningar. President Zelenskyj har också infört sanktioner mot nio av Moskvapatriarkatets kyrkoledare i Ukraina.

Särskilt de ukrainska högernationalisterna i Ukrainas parlamentet rada vill att den ryskförankrade kyrkan i landet ska förbjudas helt och hållet. Det kräver bland andra den förra ukrainska presidenten Petro Porosjenkos parti.

– De viskar i Zelenskyjs öra hela tiden, säger Tornike Metreveli. Men jag hoppas Ukraina bara går åt enskilda personer i Moskvapatriarkatets kyrka, inte hela församlingar eller medlemmar. Man kan inte förbjuda en kyrka med elvatusen församlingar, till vilka landets egna medborgare hör.

Då ingriper man i religionsfriheten och i den religiösa mångfalden i Ukraina, säger Tornike Metreveli.


Zelenskyj och Jelenskyj

Till sin rådgivare i frågorna om kyrka och religion har Zelenskyj kallat den ukrainska religionsvetaren, professorn och tidigare politikern Viktor Jelenskyj.

– Statsledningen förstod att det inte är så smart att låta bli att tala om religion, vilket var Zelenskyjs linje förut. Under sin presidentvalskampanj nämnde han inte det temat överhuvudtaget, säger Tornike Metreveli.

I medierna – och också bland finländska forskare som KP tidigare intervjuat – förekommer påståenden om att den ukrainska kyrkan skulle ha tagit över egendom som konfiskerats av Moskvapatriarkatets kyrka.

– Jag har tittat på alla sådana konflikter under 30 års tid i min forskning, i alla ukrainska rättsinstanser. Inte en enda konflikt handlar om att det. Det är gamla konflikter från 1970- och 1980-talet, tidigare polska kyrkor eller grekisk-katolska kyrkor som man under sovjettiden tog över och gjorde ortodoxa. Nu blir allt ett instrument i konflikten med Ryssland, mest ortsbor på landsbygden som är av olika mening.

– Mycket blir också suddigt i kanterna för att man inte i Ukraina registreras som medlem i en kyrka, utan olika präster har sina följare.

Ryssland blåser under lokala konflikter

Särskilt sedan Krimkonflikten 2014, säger Tornike Metreveli, har Ryssland aktivt försökt underblåsa konflikter mellan Moskvapatriarkatet och den ukrainska-ortodoxa kyrkan. Som i den lilla västukrainska byn Ptitja öster om Lviv, där ortsbor 2016 grälade om vem som skulle få fira gudstjänst i ortens kyrka.

– Varför uttalade (Rysslands utrikesminister) Sergej Lavrov sig då om en församlingskonflikt långt ute på den ukrainska landsbygden? Varför sammankallade Vladimir Putin det ryska interna säkerhetsrådet för att diskutera den ukrainska ortodoxa kyrkans autokefali (självstyre) som han gjorde 2018?

Tornike Metreveli säger att Ryssland ser ut att ha haft planer på att skapa ett ukrainskt inbördeskrig på religiös grund för att på det sättet flytta fram gränspålarna för sitt inflytande lite i gången. Det har han sett i sitt eget hemland, Georgien, där den ryska gränsen går ett trettiotal kilometer från hans hus.

– Man skapar små lokala konflikter och flyttar gränsen lite åt gången, familj för familj, säger han när KP intervjuar honom på videolänk från huvudstaden Tbilisi.

I Ukraina försökte man skapa en offermentalitet bland medlemmarna i Moskvapatriarkatets kyrka, så att Ryssland sedan skulle komma in och rädda de förorättade – men misslyckades.

– Ukrainarna inte bryr sig om kyrkan i stort, utan om vem det är som predikar i deras församling, och om själva kyrkbyggnaden på orten. Göra prästen gör bra saker så bryr man sig inte, om han så är en av Moskvas killar.

Om de som hör Moskvapatriarkatets 11 700 församlingarna verkligen skulle ha ansett att den kyrkans folk är bad guys, så skulle de väl många ukrainare i så fall ha gått över till den ukrainska kyrkan. Men det har de inte gjort, säger Tornike Metreveli.

Tornike Metreveli besökte Finland i december 2022 på inbjudan av bland andra Polininstitutet i Åbo.

Jan-Erik Andelin


permitteringar. Permitteringarna i Vasa kyrkliga samfällighet föreslås återkallas, meddelar Vasa kyrkliga samfällighet i ett pressmeddelande. 18.5.2020 kl. 16:25

Coronapandemin. I Jakobstads svenska församling tog man förra veckan beslut om att inte ordna konfirmandläger denna sommar. Församlingens första läger skulle ha börjat genast i början av juni. 17.5.2020 kl. 15:55

telefonsamtal. Varsågod, här kommer Kyrkpressens ring-bingo! Spela ring-bingo och fundera på vems ensamhet du kan lindra för en stund genom ett telefonsamtal. 19.5.2020 kl. 00:01

Valförrättning. Att 31 röster förkastades i valet av prästassessor berodde på ostämplade röstsedlar i Pedersöre prosteri. Men de underkända rösterna skulle inte ha förändrat valresultatet. 15.5.2020 kl. 16:27

sekt. Kidnappning, utpressning, förförelse, extremt våld och till och med mord. Det är ingen trevlig evangelisationsmetod som den kinesiska sekten Österns blixt (Eastern Lightning) eller Allsmäktige Guds kyrka (The Church of God Almighty), använder sig av. 15.5.2020 kl. 11:02

Coronapandemin. Enligt anvisningarna får inte fler än femtio samlas till gudstjänst från första juni. Hur löser församlingarna den ekvationen? 15.5.2020 kl. 10:58

konfirmandläger. Blir det konfirmandläger i sommar, som vanligt? En del församlingar ordnar alla läger som planerat, andra inte. 15.5.2020 kl. 10:39

domkapitlet. På grund av coronaepidemin sammanträder inte stiftsfullmäktige alls i vår. Det slog domkapitlet fast vid sitt sammanträde idag. 14.5.2020 kl. 16:28

val. Fred Wilén, tf kyrkoherde i Matteus församling, blir kaplan i Kyrkslätt. 13.5.2020 kl. 08:52

Bekräftelse. Andas in, andas ut. Det har ungdomsarbetsledare Marlen Talus sagt till Ditte Sandholm under otaliga nattliga samtal. Ditte hade så svår ångest att hon ville dö. – Om inte du hade funnits hade jag inte levt i dag, säger Ditte till Marlen. 11.5.2020 kl. 19:20

mammalandet. Att vara mamma är att träna sig i ofullkomlighet. Att vara mamma är att vara starkast i världen. Två mammor med olika lång erfarenhet skriver om hur de klarat livets svåraste och vackraste uppdrag. 9.5.2020 kl. 18:00

anvisningar. Sommarens läger kommer att kräva mycket extrajobb i församlingarna, men biskop Bo-Göran Åstrand tror att det jobbet är värt att göras. – Den här sommarverksamheten är särskilt viktig nu med tanke på familjerna, barnen och ungdomarna. 8.5.2020 kl. 14:53

faderskap. När pandemin slog till började Karstein Volle teckna en serie om sitt liv. Den handlade om en pojke som miste sin mamma i cancer, och växte upp till en vuxen man som saknar sin pappa oerhört. Den handlade om avund, men också om att klara av svåra saker utan att bli rädd eller bitter. 8.5.2020 kl. 14:34

val. Val av prästassessor till domkapitlet har genomförts i prosterierna i Borgå stift. Av de fem kandidaterna har Monica Heikel-Nyberg flest röster enligt det preliminära resultatet. 7.5.2020 kl. 15:45

gospel. Nina Pakkanen leder en gospelkör där 300 personer sjunger tillsammans utan noter och lyssnar in varandra. Coronaviruset satte stopp för de vanliga övningarna och nu sjunger man tillsammans över nätet i stället. Men det ger inte samma upplevelse. 7.5.2020 kl. 12:39

SÅNGARE. Hon kom från Kajanaland till Jakobstad för att lära sig svenska och studera musik. I Jakobstad blev Jenni Johansson en aktiv kyrkobesökare och -sångare. Nu ska hon delta i årets Voice of Finland. 10.1.2024 kl. 09:48

profilen. Daniel Asplund är kristen, make, pappa, predikant, själavårdare, företagare – och ny verksamhetsledare vid LFF, Laestadianernas Fridsföreningars förbund. 9.1.2024 kl. 18:27

ÅRETS PRÄST. Elefteria Apostolidou gick in i prästjobbet med själ och hjärta – men höll på att slita ut sig. 8.1.2024 kl. 20:38

esbo. I början av året gör Esbo svenska församling en satsning på frivilligverksamheten. – Det har varit mycket meningsfullt, säger Marianne Blom, som är sjukhusvän. 9.1.2024 kl. 18:58

kyrkoherdeval. Den lediganslagna tjänsten som kyrkoherde i Petrus församling i Helsingfors har lockat två sökande. De som visat intresse för tjänsten är Ronny Thylin och Pia Kummel-Myrskog. 8.1.2024 kl. 13:21