I Norge teologi, i Sverige politik, i Finland språk – kyrkorna nystar upp sin samehistoria olika, anser Helga West.

"Norges kyrka har krävt mest" – Helga West forskar i kyrka, samer och försoning

samer.

Forskaren Helga West jämför de tre nordiska folkkyrkornas försonings­processer i norr. Det ska blir en doktorsavhandling i teologi.

19.12.2022 kl. 08:00

Teologen och journalisten Biennaš-Jon Jovnna Piera Helga, eller i folkbokföringen Helga West, 36, från Utsjoki är doktorand vid Helsingfors universitet.

I fråga om samernas rättigheter säger hon att Norges folkkyrka har varit tidigast ute i Norden i sin försoningsprocess med samerna, och dessutom tagit ställning i tyngre frågor.

Helga West är halvvägs på en avhandling om de tre nor­diska folkkyrkornas försoningsprocesser med samerna. De går parallellt med att statsmakterna har startat liknande, men tyngre processer i Norge 2017, i Sverige 2021 och i Finland i år.

I sameområdet Sápmi har staten och kyrkan i historien gått fram tillsammans. Det har ibland betecknats som imperialism mot ursprungsfolket. Men det har också varierat stort beroende på tidsepok, geografiskt område och enskilda kyrkoherdar, säger hon.

"Ingen finländsk biskop
har talat om mark och vatten"

I dag harmas Helga West över att teologi kring samerna mest tycks handla om språk – var man kan tala samiska och vilket stöd det behöver.

– Men jag har visst aldrig hört en finländsk biskop säga någonting om samernas rätt till mark och vatten. Där är Norge annorlunda. Där har kyrkan kraftigt sagt att den måste vara solidarisk med samerna och stå emot industriprojekt på sameområdet, säger hon.

Sedan handlar det ofta om jojken och vilken betydelse den kunde ha i samiskt gudstjänstliv, liksom andra arv från samisk andlighet, säger Helga West.

Jojken som en förkristen tradition är fortfarande kontroversiell, också bland det samiska kyrkfolket självt. Det finns samer som reser sig och går ut om de konfronteras med jojk eller trolltrummor, säger Helga West.


Ber inte om ursäkt för den kristna tron

I kyrkans försoningsprocesser handlar det inte om att kyrkan ber om ursäkt för att samerna blev kristna, utan om överslagen på missionsfältet, säger Helga West.

– Många samer anslöt sig också gärna till kyrkan och fann tröst i tron. Lars Levi Laestadius nykterhetspredikningar räddade också många samiska hem från alkoholism – liksom andra missbruk en kolonial företeelse.

Jan-Erik Andelin


tvivel. – Tvivlar gör vi säkert alla någon gång, säger prästen Monica Heikel-Nyberg. Hon har med åren accepterat att det kommer dagar när hon har svårt att tro, men att hon då får lita på att Gud tror på henne. 29.1.2020 kl. 00:01

Keltiska böner. De keltiska bönerna har hittat hit via Iona i Skottland. En del har mött dem på retreater eller i Tomasmässan – eller i form av en psalmtext. 29.1.2020 kl. 00:01

Lärkkulla. – Lärkkulla behövs som en mötesplats för kyrkligt anställda och aktiva i vårt avlånga stift, säger Wallén. 28.1.2020 kl. 09:24

ungdomens kyrkodagar. Deltagare på Ungdomens kyrkodagar ger tummen upp för en kyrka som är aktiv i klimatdiskussionen. 27.1.2020 kl. 17:58

ungdomens kyrkodagar. "Säg åt oss att det är nya tider nu!" sa biskop Bo-Göran Åstrand till deltagarna på Ungdomens kyrkodagar. Han hade sällskap av ärkebiskop Tapio Luoma som besökte UK för första gången. 24.1.2020 kl. 18:36

barnböcker. Vad kan de bästa barnböckerna lära oss? Massor. Sofia Torvalds skriver om hur man klarar blod på födelsedagen, bitande rävar, lejon som vaktar bäckar och mjölk som blivit sur. 22.1.2020 kl. 14:15

besök. En delegation ledd av biskopen i Helsingfors Teemu Laajasalo mötte påven Franciskus vid en privat mottagning i Vatikanen. 17.1.2020 kl. 14:00

biståndsarbete. ”Mitt barn är värdefullt precis sådant som det är.” Skolan förändrar både föräldrarnas och samhällets inställning till personer med funktionsnedsättning. 16.1.2020 kl. 00:00

doktorsavhandling. Positionerna är låsta, vi måste börja tala om äktenskapet på ett nytt sätt, säger Emma Audas, som idag disputerar med en avhandling om kyrkans äktenskapssyn. 16.1.2020 kl. 10:51

gemenskap. Våra gemenskaper ser kanske inte längre ut som de gjorde förr, men fortfarande handlar de om att vi ser varandra och delar samma upplevelser. 16.1.2020 kl. 00:01

val. Kandidatgalleriet för kyrkomötes- och stiftsfullmäktigevalen har nu öppnat på nätet. 15.1.2020 kl. 08:33

Helsingfors. Utmaningarna för församlingarna i Helsingfors är större än på annat håll. Traditionen av kyrklighet är svagare – men de unga utforskar tron fördomslöst. 16.1.2020 kl. 00:01

forskning. Under årets första stiftsseminarium föreläser biskop Bo-Göran Åstrand, Sara Gehlin och Björn Vikström. 13.1.2020 kl. 15:36

bibelöversättning. Sedan 2004 har Kronobyborna Magnus och Anna Dahlbacka arbetat med att översätta Bibeln till samburu. De fick börja från början. Först fick de lära sig språket, sedan skapa dess skriftspråk. 13.1.2020 kl. 11:53

församlingssammanslagning. – Historiens vingslag går över vår bygd, konstaterade Anders Store när han som nyinstallerad kyrkoherde höll sin första predikan i nya Kronoby församling på söndagen. Vid årsskiftet gick Terjärv, Nedervetil och Kronoby samman till en församling. 5.1.2020 kl. 15:28

BÖN. De träffades vid en lärjungaskola. Idag har de fem barn och har precis flyttat från Finland till Australien. Hur lever man ett familjeliv där allt går på Jesus villkor? 3.8.2023 kl. 11:18

KRISTEN MYSTIK. Vad ska jag göra av känslan av meningslöshet och rastlöshet? Hur ska jag stå ut med rädslan för att förlora dem jag älskar? Ibland vill man ställa sina tyngsta frågor till någon riktigt vis människa. 28.7.2023 kl. 15:53

ETT GOTT RÅD. Pastorn Stefan Löv är i dag en 52-årig man med varm utstrålning och perspektiv på livet, men sitt 20-åriga jag beskriver han som en ruggigt vilsen själ. 27.7.2023 kl. 15:25

skrivande. Att skriva är som att träna: om du tar paus är det svårt att komma igen, säger författaren, skrivinspiratören och handbollsspelaren Michaela von Kügelgen. Men alla kan skriva – också du. Bara fem minuter per dag leder så småningom till en hel roman. 26.7.2023 kl. 19:00

JORDFÄSTNING. Ibland får prästen Malin Lindblom veta att någon knappast kommer att närvara vid jordfästningar hon ska förrätta. Hittills har det ändå alltid dykt upp någon, men hur många som är på plats är aldrig avgörande för henne. – Jordfästningen är som en bön, säger hon. 25.7.2023 kl. 15:17