Chamilla och Kristian Sjöbacka har firat många julhelger på missionsfältet.

En kenyansk jul

Replot.

En julotta i Kenya kan bli en besvikelse, men ändå leda till något gott. Och en sillburk i kylen kan ge julkänsla. Chamilla och Kristian Sjöbacka firar jul i Kisumu.

9.12.2022 kl. 09:02

Chamilla och Kristian Sjöbacka som är missionärer i Kisumu i Kenya är vana vid att fira jul utomlands.

Hur syns julen i stadsbilden och i människors liv i Kisumu?

– I kenyanernas vardag syns inte julen annat än på juldagen. Då samlas familjerna och äter lokal festlig mat. Det är ju inte skinka utan bland annat chapati, ris, kött och höna. De som bor i städerna åker ofta till sina föräldrahem på landet över juldagen, säger Chamilla.

I stadsbilden är det nog den kommersiella julen som syns. Ljus och musik. Vi som bor i närheten av både den katolska och anglikanska kyrkan kan under våra kvällspromenader höra körerna öva till sina julmässor, säger Kristian.

Är julen kommersiell också i Kisumu, vilken innebörd har den där?

– Det första är att julpynt dyker upp i köpcentren i mitten av november och lite ljusslingor utanför. Kenyanerna tycker om glitter så glittriga girlanger hänger lite här och där. Det är inte den kristna julen som syns utan den kommersiella med tomten och paketen. I julveckan brukar en hög, pyntad cypress dyka upp i stadskärnan, berättar Chamilla.

– Den kommersiella julen är ju en blandning av uttryck som inför fester i december passar flera olika religioner. Här finns ju både muslimer och hinduer med flera, säger Kristian.

Julen syns i stadsbilden i Kisumu från mitten av november. Foto: Privat

Hur kommer ni att fira jul i år?

– Det vi vet är att vi har ett barnläger i Dunga som slutar på juldagen, så vi kommer att vara ganska upptagna med arbete kring julen. Vår ”julgran” blir en cypress i kruka eller bara några kvistar i vas som vi pyntar med några bollar och glitter. Vi delar ut och får några julklappar, bara småsaker. Vi Slef-missionärer som bor i Kisumu försöker hitta någon gemensam tid att sitta och äta tillsammans, troligen på julafton, berättar Chamilla.

– Vi har en sillburk i kylen som vi fick av en gäst hemifrån i somras. Den ska vi öppna. Vädret brukar bjuda på sol och lite regn, så riktigt lämpligt, tillägger Kristian.

Vilka jultraditioner ger ni inte avkall på, oberoende av var ni är?

– Julmusiken. Både att själv sjunga och spela och att lära ut! säger Kristian.

Chamilla ger inte heller avkall på musiken.

– Och i matväg blir det att improvisera lite, men risgrynsgröt blir det, eventuellt rotsakslådor också. Skinkan lämnar vi bort, vi är ju bara två i familjen och skinkan har ofta varit en besvikelse här. Det blir kalkon i stället, säger hon.

Saknar ni något när ni firar jul i Kisumu kontra vad känns som ett privilegium med att fira där?

– Att kunna sitta i trädgården och äta julmat tillsammans är en förmån här som jag uppskattar, säger Chamilla.

Kristian uppskattar också dagsljuset.

– Men det vi saknar är julkonserterna, barn och barnbarn och släktträffar, säger han.

Har ni något julminne som etsat sig fast extra starkt från er tid på missionsfältet?

– Jag minns de trevliga julfesterna vid svenska skolan på 1990-talet. Då var vi många missionärsfamiljer med barn på fältet, konstaterar Chamilla.

– Jag minns besvikelsen från den första ”julottan” i Kenya. Det fanns ingen julsång som sjöngs så att man kunde känna julstämning. Psalmsången var lokal och utan instrument. Följande dag var jag på ett ungdomsläger och där hade man tävling i körsång. Stycket var ”Dagen är kommen”. Kontrasten berörde mig djupt. Efteråt beslöt jag att vart jag mig än vänder här i världen så tar jag musiken med mig. Sedan dess har jag undervisat i kyrkoårets olika passande hymner! säger Kristian.

De önskar alla en välsignad julhögtid i samma anda som psalm 32, Giv mig ej glans ...

CHAMILLA OCH KRISTIAN SJÖBACKA

  • Jobbar inom stadsmissionen. Kristian undervisar blivande präster i musik, håller predikningar i lokala församlingar och handleder och stöder ungdomsarbetet. Chamilla ansvarar för redovisning för Svenska Lutherska Evangeliföreningen i Finland (Slef) och har också varit med och färdigställt ett omfattande söndagsskolmaterial.
  • De arbetar på tre språk: swahili, luo och engelska.
  • Missionsfältet är bekant för dem sedan 1990-talet.
  • Understödsförsamlingar i Borgå stift är: Replot, Närpes, Vasa, Borgå, Nykarleby,
  • Jakobstad och Vörå.


mission. Dennis Svenfelt, tidigare församlingspastor i Pedersöre, är under våren frivilligarbetare inom Slef och undervisar på en bibelskola i Asella, Etiopien. 15.2.2022 kl. 15:18

vrede. Som 27-åring vågade Tabita Nordberg äntligen möta sin sorg. Hon har brottats med Gud – och vreden förde dem närmare än någonsin förr. 16.2.2022 kl. 08:00

KARRIÄRBYTE. Efter åtta år som kantor bytte Niclas Nylund ut att körövningarna mot körningarna. Nu har han kört buss i snart femton år. 17.2.2022 kl. 12:00

mariehamn. – Det var som ett flygplan hela orgeln, konstaterade Kaj-Gustav Sandholm när han som barn bestämde sig för sitt drömyrke. 15.2.2022 kl. 10:36

UNGDOMSTID. Ta det lugnt, det ordnar sig! Så säger Björn Vikström till sitt tjugoåriga jag. 17.2.2022 kl. 10:21

krav. Stiftsdekanen är något av biskopens högra hand, och det har också hänt att en stiftsdekan blivit vald till biskop. Nu lediganslås tjänsten i Borgå stift. 9.2.2022 kl. 15:39

domkapitlet. Magnus Riska avgår från tjänsten som stiftsdekan. Nu söker domkapitlet både en ny stiftsdekan och en ny stiftssekreterare för personalvård. 9.2.2022 kl. 11:10

Helsingfors. Renoveringar för över 11 miljoner faller tungt i nacken på Johannes församling i Helsingfors. Nu ska fastighetsreparationer allt tydligare tas ur samma kista som pengar till församlingarnas verksamhet och löner till personalen. 8.2.2022 kl. 15:03

ETT GOTT RÅD. Var inte så sträng med dig själv. Kom ihåg att ha roligt också, skulle Eva Biaudet 
säga till Eva, 20 år.
 I serien "Ett gott råd" ger personer goda råd till sitt yngre jag. 3.2.2022 kl. 16:25

mission. Martin och Hege-Elise Sandås med sin familj flyttade till Aten samtidigt som den stora flyktingvågen 2015. Sedan dess har flyktingarna varit en del av deras arbete. 3.2.2022 kl. 09:26

UTNÄMNING. Åbo Akademis styrelse har i dag valt professor, teologie doktor Mikael Lindfelt till ny rektor för Åbo Akademi. Han tillträder genast och är vald för en period fram till 31.7.2026. – Det känns överväldigande just nu, säger Lindfelt till KP. 2.2.2022 kl. 14:59

Bok. Fem år efter att Patrick Tiainens tillvaro kraschade har han skrivit en bok om sin livkris. – Nu tänker jag att det viktigaste är att höra hemma hos sig själv. En viss brustenhet får jag fortsätta att leva med och vara redo att bära med mig resten av livet. 2.2.2022 kl. 10:30

Åbo. Coronapandemin kommer att lämna långvariga spår – kanske lika långvariga som nittiotalets recession, säger Teemu Hälli, som är beredskapschef vid samfälligheten i Åbo. 2.2.2022 kl. 11:42

TJÄNSTER. Domkapitlet har fått in tre ansökningar till två kyrkoherdetjänster i stiftet. Herdetjänsten i Väståboland har fått två sökande och herdetjänsten i Tammerfors en. 1.2.2022 kl. 15:43

ÅSIKTER. Päivi Huhtanen var flickan med många åsikter i skolan – något som väckte motstånd. Hon har ofta gått mot strömmen och vågat ta oväntade beslut, som till exempel den där morgonen när hon blev ursinnig på Juha Sipilä. 1.2.2022 kl. 14:09

KYRKANS SAMTALSTJÄNST. Det hjälper att prata. De som svarar har tystnadsplikt och du får vara anonym. Tjänsten erbjuder stöd och någon som lyssnar också under sommaren. 5.7.2024 kl. 16:55

ÅLANDS UNGA KYRKA. Trots de spartanska omständigheterna blev ungdomarnas resa till Taizé i Frankrike en upplevelse de aldrig kommer att glömma. Det var gemenskap, tusenskönor och fåglars glädjesång dygnet runt. 1.7.2024 kl. 16:32

konfirmandarbete. Åbo svenska församling svängde på hela skriba-konceptet. Under en solig eftermiddag på ön Kakskerta berättar kyrkoherde Mia Bäck varför. 28.6.2024 kl. 15:17

Nekrolog. Anita Höglund, omtyckt krönikör och tidigare redaktör vid Kyrkpressens föregångare Församlingbladet, har dött. 25.6.2024 kl. 10:44

INGERMANLANDS KYRKA. Missionsorganisationerna har svarat på biskopsmötets frågor om prästvigningarna i Sankt Petersburg. Den ena av dem utmanar biskoparna om hur man tillämpar och tolkar ett missionsavtal. 10.6.2024 kl. 15:50