Matias, Tomas, Riikka-Maria och Ella Kolkka är glada över att vara tillbaka i Thailand efter ett längre uppehåll på grund av coronapandemin.

Tio julfester i bergsbyarna

Replot.

Luafolket är en minoritet i bergstrakterna i norra Thailand, de kom ursprungligen som flyktingar från Laos. Paret Kolkka har arbetat fram ett skriftspråk och ser till att julens budskap blir tillgängligt på lua.

9.12.2022 kl. 08:43

Bland Luafolket firas julen endast i den kristna församlingen, det är ingen hemmafest utan en gemenskapens fest. Snart väntar en julturné i bergsbyarna, då det ordnas tio kristna julfester i de olika byarna.

– I församlingen ordnas en stor fest med julmässa, sedan äter man gott och så blir det lite julklappar och lekar för barnen. Alla är inbjudna och välkomna och alla i byn brukar delta, också de som inte hör till församlingen, berättar Tomas Kolkka som med sin fru Riikka-Maria Kolkka jobbar med bland annat bibelöversättning till lua.

Familjen Kolkka bor i staden Chiang Rai där barnen går i internationell skola. Därifrån är det cirka sju timmars bilväg till Nanprovinsen där Luafolket bor i bergssluttningarna, vid gräsen mot Laos. Luafolket kom som flyktingar från Laos under Vietnamkriget. Alla som kom före 1995 fick thailändskt medborgarskap.

– Livet är hårt och levnadsstandarden låg. Bergsris är det enda som kan odlas och det ger bara en tredjedel av den skörd som ris som odlas på plattland ger, säger Tomas.

– Numera odlar man också lite majs och grönsaker. Och i dag finns det vatten och el i de flesta byarna, det fanns det inte när vi kom för åtta år sedan, tillägger Riikka-Maria.

Sedan fem år tillbaka finns också mobilmaster i luaområdet.

– Nuförtiden använder alla barn och ungdomar mobiltelefoner, trots att folk annars lever på existensminimum, säger Tomas.

Barnkören uppträder på julfesten i byn Banden. FOTO: Riikka-Maria Kolkka

Många språk att hålla reda på

– I början kunde luafolket inte tala thai, så barnen gick inte i skola och det blev svårt för människorna att få arbete, säger Riikka-Maria.

Numera lär sig barnen lua hemma och nordthailändska lite vid sidan om.

– Men i skolan undervisar man bara på högthai, den variant som talas i Bangkok och som skiljer sig från nordthailändska. Så det är många språk att hålla reda på.

För att göra det än mer invecklat så finns också en kunglig variant av thai, som kan vara svår att förstå också för högutbildade thailändare.

– Det språket används när Jesus och Gud omtalas. Folk har vant sig vid att stänga öronen i gudstjänsten för att det är så svårt att förstå. Därför är det så viktigt att översätta bibeltexter till lua.

Paret Kolkka och två lokala medarbetare har arbetat fram ett alfabet och därmed ett skriftspråk för lua-
folket. Som bäst översätts Markusevangliet.

– Replot församling är med och stöttar det här språk-
arbetet, säger Tomas.

Numera finns en bok med julsånger på luaspråket och Lukasevangeliets andra kapitel läses också på lua kring jul.

– Det finns dessutom en sammanfattning av jul­evangeliet på lua för barnen, säger Riikka-Maria.

Man uppskattar att det finns kring 20 000 luatalande i norra Thailand. Animismen är den starkaste religiösa utövningen, det vill säga att dyrka förfäder och naturen.

– I dag finns det kring 1 600 döpta, säger Tomas.

En typisk lua-by. FOTO: ilkka koivisto

Hetta och plastgran

Under coronapandemin bodde familjen Kolkka tre år i Helsingfors, en längre paus än tänkt.

– Vi var lite oroliga för vår återkomst till Thailand, barnen hade fått goda vänner i Helsingfors och börjat rota sig där. Men det visade sig att det mest var vi föräldrar som kände lite oro. De trivs bra här också.

– Och Matias, vår fjortonåring, kan ha kontakt daligen med sina vänner i Helsingfors via onlinespel.

Familjen brukar fira julafton den 24 december, som i det buddhistiska Thailand är en helt vanlig dag.

– Vi har en plastgran från början av december, säger Riikka-Maria.

– Det är 30 grader varmt här så den luktar plast, tillägger Tomas.

Sedan brukar familjen äta julmiddag på någon restaurang som dukar upp engelskt julbord och så blir det lite klapputdelning och videosamtal till Finland.

– Köpcentren är fulla av julpynt, men julens kristna innebörd är okänd för de flesta. Många förknippar julen med det västerländska nyåret, säger Tomas.

Paret Kolkka är glada över att det finns människor i Finland som stöder deras arbete.

– Vi vill säga tack till alla, säger Riikka-Maria.

– Och önska alla en välsignad jul, säger Tomas.

Julfest i församlingen. Foto: Riikka-Maria Kolkka

PARET KOLKKA

  • Kommer från Lahtis.
  • Till familjen hör också Matias 14 och Ella 8.
  • Jobbar för Finska Missionssällskapet med språk-, musik- och församlingsarbete bland luaminoriteten i bergsbyarna i norra Thailand sedan 2012. År 2003–2011 gjorde de språk- och bibelöversättningsarbete i Papua Nya Guinea.
  • Avtalsförsamlingar i Borgå stift är Johannes församling, Ingå och Esbo svenska. Dessutom stöds språkarbetet av många församlingar, bland annat Replot.


FINSKA MISSIONSSÄLLSKAPET. Finska Missionssällskapets verksamhetsledare Rolf Steffansson säger upp sig och flyttar till Fuengirola på spanska solkusten. Där blir han pastor i den finska församlingen från den 1 september. 2.3.2023 kl. 16:37

kyrkolagen. Efter närmare 18 års förarbete hann den avgående riksdagen godkänna den nya kyrkolagen på torsdagen. Det var med minsta tänkbara marginal. På fredagen var den sittande riksdagen klar med sin mandatperiod och reste hem för valpaus. 3.3.2023 kl. 14:00

riksdagsvalet. Kyrkan hörde partiledarna i Helsingfors. Sannfinländarnas Sebastian Tynkkynen profilerade sig på sin kant. Kyrkan är ”rödgrön” och ställer ledande frågor i samhällsdebatten, ansåg han. 1.3.2023 kl. 15:31

pro ecclesia. Prosten Virva Nyback från Borgå har beviljats kyrkans Pro ecclesia-medalj. 1.3.2023 kl. 15:07

ENGELSKA KYRKAN. Den engelska kyrkans beslut att införa en välsignelseakt för par av samma kön som gift sig borgerligt har gjort att flera anglikanska ärkebiskopar i Asien, Afrika och Latinamerika inte längre betraktar ärkebiskopen av Canterbury som sin andlige ledare. 1.3.2023 kl. 15:02

kvevlax. – De editerade foton på mig som de lade ut på nätet, de ropade öknamn och kastade grus på mig, berättar Selma Nylunds . Hon försökte vara ”rätt”, men det var en omöjlig uppgift. Årets Gemensamt Ansvar-insamling vill motverka våld bland unga. 22.2.2023 kl. 22:09

PRÄSTLIV. Att gå klädd i prästskjorta kan leda till en del riktigt otippade människomöten. Katarina Gäddnäs berättar här om oväntade frågor mellan butikshyllorna och en riktigt udda taxiresa. 22.2.2023 kl. 21:43

DEMONSTRATION. Ett ryskt par, en rysk-ukrainska och en finlandssvensk har demonstrerat vid ryska ambassaden varje söndag i snart ett år. – Mitt liv har blivit rikare, trots en tragedi och någonting som känns upprivande för oss alla, säger Rabbe Tianen. 22.2.2023 kl. 19:13

NÄRPES. När en ny folkrörelse tar över makten i en församling går det inte helt problemfritt. Det visar erfarenheten i Närpes, där en del anställda upplevt sig ifrågasatta av nya förtroendevalda. 22.2.2023 kl. 08:26

Ukraina. ”Jag har börjar läsa nyheterna. Är jag vuxen nu?” Den tolvåriga flickans fråga illustrerar hur barnen i Ukraina berövas sin barndom. 22.2.2023 kl. 07:41

KYRKANS EKONOMI. Kyrkan har ersatt fakturatrafiken och löneräkningen i församlingarna med servicecentralen Kipa. Det kostar nio miljoner euro om året. Otympligt, tycker kyrkoherde Hans Boije i Vörå. Han tycker att församlingarna ska få välja bort Kipa – om de vill. 21.2.2023 kl. 19:00

Ukraina. ”Lidandet är outhärdligt och antalet förlorade människoliv är stort. Ukrainarna behöver all hjälp och allt stöd de kan få.” 20.2.2023 kl. 18:59

SOMMARLÄGER. Kyrkans Ungdoms sommarläger ordnas i Nykarleby i år. Orsaken är att byggnaden som använts som festsal och logemente för småbarnsfamiljer i Pieksämäki har rivits. 16.2.2023 kl. 20:14

FÖRÄLDRAR. Cecilia Åminne fick som enda barnet till sina åldrande och sjuka föräldrar strida som en tiger för deras välmående. Men det höll på att kosta henne både hälsan och orken. Hur gör man om föräldrarna inte vill ha hemvård? Och hur kommer man till rätta med ilska, trötthet och samvetskval? 8.2.2023 kl. 14:00

DRÖMMAR. Varje natt kommer drömmarna till oss, märkliga och ocensurerade. Natt efter natt nytt manus, ny rollbesättning. – Ju mer vi tar in dem och förstår dem, desto mer minskar vår flykt från oss själva, säger drömgruppsledare Virva Nyback. 8.2.2023 kl. 15:35

LAESTADIANERNAS FRIDSFÖRENINGARS FÖRBUND. Stig-Erik Enkvist har återkommit som verksamhetsledare för LFF efter fem års paus. Han kommer till en ny organisation och ny adress. 5.2.2025 kl. 13:40

slef. Trots att Evangeliföreningen sålt sin mjölkko, en industrifastighet i Esbo, satsar föreningen friskt på ny verksamhet och nyanställningar. En ny stugby på lägerområdet Klippan i Monäs, Nykarleby är också under planering. 2.2.2025 kl. 09:07

BORGÅ STIFT. Borgå stift gör en ny strategi 18 år efter den föregående. Fast till mångas överraskning är den inget färdigt visionsdokument, utan ett arbetshäfte med frågor. Kyrkpressen frågade biskop Bo-Göran Åstrand varför. 3.2.2025 kl. 13:41

UK. Äktenskapsfrågan och samarbetet mellan kyrka och skola – det var frågor som väckte debatt när Borgå stifts ungdomsparlament Ungdomens kyrkodagar samlades i Karis i helgen. 3.2.2025 kl. 17:22

forskning. Läkarvetenskapen vet inte exakt vad som orsakar PMS, men många kvinnor vet vad det är att inte riktigt känna igen sig själv några dagar varje månad. Sara Högberg blev less på bristen på kunskap och skrev en forskningsplan. Nu doktorerar hon i teologi – och forskar på menscykeln. 29.1.2025 kl. 17:52