Matias, Tomas, Riikka-Maria och Ella Kolkka är glada över att vara tillbaka i Thailand efter ett längre uppehåll på grund av coronapandemin.
Matias, Tomas, Riikka-Maria och Ella Kolkka är glada över att vara tillbaka i Thailand efter ett längre uppehåll på grund av coronapandemin.

Tio julfester i bergsbyarna

Replot.

Luafolket är en minoritet i bergstrakterna i norra Thailand, de kom ursprungligen som flyktingar från Laos. Paret Kolkka har arbetat fram ett skriftspråk och ser till att julens budskap blir tillgängligt på lua.

9.12.2022 kl. 08:43

Bland Luafolket firas julen endast i den kristna församlingen, det är ingen hemmafest utan en gemenskapens fest. Snart väntar en julturné i bergsbyarna, då det ordnas tio kristna julfester i de olika byarna.

– I församlingen ordnas en stor fest med julmässa, sedan äter man gott och så blir det lite julklappar och lekar för barnen. Alla är inbjudna och välkomna och alla i byn brukar delta, också de som inte hör till församlingen, berättar Tomas Kolkka som med sin fru Riikka-Maria Kolkka jobbar med bland annat bibelöversättning till lua.

Familjen Kolkka bor i staden Chiang Rai där barnen går i internationell skola. Därifrån är det cirka sju timmars bilväg till Nanprovinsen där Luafolket bor i bergssluttningarna, vid gräsen mot Laos. Luafolket kom som flyktingar från Laos under Vietnamkriget. Alla som kom före 1995 fick thailändskt medborgarskap.

– Livet är hårt och levnadsstandarden låg. Bergsris är det enda som kan odlas och det ger bara en tredjedel av den skörd som ris som odlas på plattland ger, säger Tomas.

– Numera odlar man också lite majs och grönsaker. Och i dag finns det vatten och el i de flesta byarna, det fanns det inte när vi kom för åtta år sedan, tillägger Riikka-Maria.

Sedan fem år tillbaka finns också mobilmaster i luaområdet.

– Nuförtiden använder alla barn och ungdomar mobiltelefoner, trots att folk annars lever på existensminimum, säger Tomas.

Barnkören uppträder på julfesten i byn Banden. FOTO: Riikka-Maria Kolkka

Många språk att hålla reda på

– I början kunde luafolket inte tala thai, så barnen gick inte i skola och det blev svårt för människorna att få arbete, säger Riikka-Maria.

Numera lär sig barnen lua hemma och nordthailändska lite vid sidan om.

– Men i skolan undervisar man bara på högthai, den variant som talas i Bangkok och som skiljer sig från nordthailändska. Så det är många språk att hålla reda på.

För att göra det än mer invecklat så finns också en kunglig variant av thai, som kan vara svår att förstå också för högutbildade thailändare.

– Det språket används när Jesus och Gud omtalas. Folk har vant sig vid att stänga öronen i gudstjänsten för att det är så svårt att förstå. Därför är det så viktigt att översätta bibeltexter till lua.

Paret Kolkka och två lokala medarbetare har arbetat fram ett alfabet och därmed ett skriftspråk för lua-
folket. Som bäst översätts Markusevangliet.

– Replot församling är med och stöttar det här språk-
arbetet, säger Tomas.

Numera finns en bok med julsånger på luaspråket och Lukasevangeliets andra kapitel läses också på lua kring jul.

– Det finns dessutom en sammanfattning av jul­evangeliet på lua för barnen, säger Riikka-Maria.

Man uppskattar att det finns kring 20 000 luatalande i norra Thailand. Animismen är den starkaste religiösa utövningen, det vill säga att dyrka förfäder och naturen.

– I dag finns det kring 1 600 döpta, säger Tomas.

En typisk lua-by. FOTO: ilkka koivisto

Hetta och plastgran

Under coronapandemin bodde familjen Kolkka tre år i Helsingfors, en längre paus än tänkt.

– Vi var lite oroliga för vår återkomst till Thailand, barnen hade fått goda vänner i Helsingfors och börjat rota sig där. Men det visade sig att det mest var vi föräldrar som kände lite oro. De trivs bra här också.

– Och Matias, vår fjortonåring, kan ha kontakt daligen med sina vänner i Helsingfors via onlinespel.

Familjen brukar fira julafton den 24 december, som i det buddhistiska Thailand är en helt vanlig dag.

– Vi har en plastgran från början av december, säger Riikka-Maria.

– Det är 30 grader varmt här så den luktar plast, tillägger Tomas.

Sedan brukar familjen äta julmiddag på någon restaurang som dukar upp engelskt julbord och så blir det lite klapputdelning och videosamtal till Finland.

– Köpcentren är fulla av julpynt, men julens kristna innebörd är okänd för de flesta. Många förknippar julen med det västerländska nyåret, säger Tomas.

Paret Kolkka är glada över att det finns människor i Finland som stöder deras arbete.

– Vi vill säga tack till alla, säger Riikka-Maria.

– Och önska alla en välsignad jul, säger Tomas.

Julfest i församlingen. Foto: Riikka-Maria Kolkka

PARET KOLKKA

  • Kommer från Lahtis.
  • Till familjen hör också Matias 14 och Ella 8.
  • Jobbar för Finska Missionssällskapet med språk-, musik- och församlingsarbete bland luaminoriteten i bergsbyarna i norra Thailand sedan 2012. År 2003–2011 gjorde de språk- och bibelöversättningsarbete i Papua Nya Guinea.
  • Avtalsförsamlingar i Borgå stift är Johannes församling, Ingå och Esbo svenska. Dessutom stöds språkarbetet av många församlingar, bland annat Replot.


BISKOPENS PÅSKHÄLSNING. På Långfredagen får Guds närvaro i lidandet ett ansikte. Jesus Kristus är med oss då vi har det svårt. Inför hans barmhärtiga blick får vi klaga, sörja och ifrågasätta Gud. Vi behöver inte förneka en endaste av våra smärtsamma erfarenheter. 29.3.2024 kl. 08:00
På påsken får man släppa sin glada mask och bara vara sorgsen, säger Jaana Kettunen från Kyrkslätt.

PÅSK. När Jaana Kettunen var barn var påsken den tråkigaste högtiden, idag är den bottenlöst sorglig och underbart glad. 28.3.2024 kl. 08:00
Annika Kuivalainen, som jobbar för Frälsningsarmén, ber varje dag att hon ska få vara till välsignelse för någon.

FÖRLÅTELSE. På påsken brukar frälsningssoldaten Annika Kuivalainen tänka på att hon fått mycket förlåtet och därför kan förlåta andra. 27.3.2024 kl. 08:00
Janne Saarikivi är språkforskare och författare.

PÅSK. Vad lär de kristna värderingarna oss, som inte dagens poserande och utstuderande ledare lär oss? frågar språkforskaren och författaren Janne Saarikivi i en essä till påsk. 22.3.2024 kl. 20:00
Ani Iivanainen skriver en bok om hur församlingar kan möta regnbågspersoner på ett rättvist sätt.

REGNBÅGSFRÅGOR. – Församlingarna måste bemöta sexuella minoriteter och könsminoriteter rättvist. Det kan handla om småsaker, men om man påverkas av dem varje dag är de inte längre småsaker, säger Ani Iivanainen som är diakoniarbetare i Esbo svenska församling och jobbar med en bok som ska handla om hur församlingsanställda ska bemöta regnbågspersoner. 22.3.2024 kl. 16:39
Kyrkvaktmästare Anders Granvik i Jakobstad bereder altaret till påsk

PÅSK. Livet och det goda segrar! I Kyrkpressens påsk­enkät vinner de ljusa och glada tonerna. Men traditionsforskaren Anne Bergman ser också spännande nya drag i vad som är viktigt i påsktid i gemenskapen kring kyrkan. 20.3.2024 kl. 20:00
Åtta väckelserörelsers ledare skrev på.

homosexualitet. Tjugo ledare inom några av kyrkans väckelserörelser säger nej till biskoparnas kompromiss i frågan om samkönat äktenskap. Uttalandet tar avstånd från homosexualitet helt och hållet. 21.3.2024 kl. 09:21
Enligt Björn Vikström är religion en stor ingrediens i bland annat politik i dag.

Teologiska fakulteten. – Det finns en stark längtan efter att tro på något mer. Vad ”mer” är, det är vad vi försöker ta reda på inom teologin. Det säger Björn Vikström. 18.3.2024 kl. 10:42
Domkapitlet klubbade tjänstefrågor.

AKTUELLT FRÅN DOMKAPITLET. Domkapitlet sammanträdde på måndagen. 18.3.2024 kl. 16:47
Här jobbar Marika Salomaa med sina änglar i Överby, Esbo.

Änglar. Marika Salomaa pausade anställningen som personaladministratör och satsade på att bli keramiker. Nu tillverkar hon tröstänglar som Matteus församling delar ut till personer som förlorat en anhörig. 18.3.2024 kl. 08:00
Biskopen är på väg - installationsmässan i Saltvik hålls 15.30

kyrkoherdeinstallation. Hård vind gjorde att förrättarna vid kyrkoherdeinstallationen i Saltvik inte kom i land på Åland. 17.3.2024 kl. 11:15
Pastor PJ, Per-Johan Stenstrand, får ofta avgörande tankar eller tilltal från Gud i vildmarken. Foto: Ur boken

VILDMARK. I vildmarken stänger Per-Johan Stenstrand ut bruset och tankar kraft. Årligen gör han två större turer, en rejäl fiskevecka i augusti och en vecka runt påsk med snöskoter, tält och isfiske uppe i Lappland. 16.3.2024 kl. 13:34
Vilka saker hör samman med tro och religion, frågar ÅA-projekt.

Bidrag. ÅA Vasa-lett projekt om demografi i kyrkor och samfund toppar Svenska kulturfondens utdelning i år. 15.3.2024 kl. 15:21
Oeniga biskopar. Lappobiskopen Matti Salomäki ville ha ny beredning om samkönad vigsel.

SAMKÖNAT ÄKTENSKAP. Samkönad vigsel föreslås bli möjlig i alla församlingar, men parallellt står den äldre traditionen kvar. Biskopsmötet tog oenigt beslut om kompromiss. 13.3.2024 kl. 11:15
Alla ska få samkönad kyrklig vigsel. Men prästerna frihet att välja bort dem.

SAMKÖNAT ÄKTENSKAP. Kyrkan kan komma att få två syner på samkönat äktenskap inskrivna i kyrkoordningen. Beredningen till biskoparnas extra biskopsmöte på tisdag har blivit offentlig. 8.3.2024 kl. 14:21

BISKOPENS PÅSKHÄLSNING. På Långfredagen får Guds närvaro i lidandet ett ansikte. Jesus Kristus är med oss då vi har det svårt. Inför hans barmhärtiga blick får vi klaga, sörja och ifrågasätta Gud. Vi behöver inte förneka en endaste av våra smärtsamma erfarenheter. 29.3.2024 kl. 08:00
På påsken får man släppa sin glada mask och bara vara sorgsen, säger Jaana Kettunen från Kyrkslätt.

PÅSK. När Jaana Kettunen var barn var påsken den tråkigaste högtiden, idag är den bottenlöst sorglig och underbart glad. 28.3.2024 kl. 08:00
Annika Kuivalainen, som jobbar för Frälsningsarmén, ber varje dag att hon ska få vara till välsignelse för någon.

FÖRLÅTELSE. På påsken brukar frälsningssoldaten Annika Kuivalainen tänka på att hon fått mycket förlåtet och därför kan förlåta andra. 27.3.2024 kl. 08:00
Janne Saarikivi är språkforskare och författare.

PÅSK. Vad lär de kristna värderingarna oss, som inte dagens poserande och utstuderande ledare lär oss? frågar språkforskaren och författaren Janne Saarikivi i en essä till påsk. 22.3.2024 kl. 20:00
Ani Iivanainen skriver en bok om hur församlingar kan möta regnbågspersoner på ett rättvist sätt.

REGNBÅGSFRÅGOR. – Församlingarna måste bemöta sexuella minoriteter och könsminoriteter rättvist. Det kan handla om småsaker, men om man påverkas av dem varje dag är de inte längre småsaker, säger Ani Iivanainen som är diakoniarbetare i Esbo svenska församling och jobbar med en bok som ska handla om hur församlingsanställda ska bemöta regnbågspersoner. 22.3.2024 kl. 16:39