Sonja Djupsjöbacka (till vänster) och Cecilia Åminne är lärare och röstmagneter. De vill jobba för en välkomnande församling och ökad delaktighet för medlemmarna.

"Kyrkans röstningssystem är onödigt krångligt"

FÖRSAMLINGSVAL.

En välrepresenterad grupp bland dem som fått mycket röster i församlingsvalet på svenska är lärare. En av dem är Cecilia Åminne i Jakobstad. En pedagogisk blick på kyrkans röstningssystem lämnar en del övrigt att önska; framöver skulle hon gärna se direktval av kyrkomötesombud och biskopar. – Det är jätteskumt att säga att alla är lika värda, men sedan får alla inte rösta.

20.11.2022 kl. 22:39

Sonja Djupsjöbacka är klasslärare i Hoplaxskolan och teolog. I valet till församlingsråd i Petrus församling i Helsingfors hade hon det överlägset största stödet med 104 röster.

– Det känns överraskande och överväldigande att få så många röster trots ett lågt valdeltagande, säger Sonja Djupsjöbacka.

Det ekonomiska läget i kyrkan har varit aktuellt under den gångna mandatperioden och fortsätter att sysselsätta de invalda.

– Vi i församlingsrådet har en viktig roll i att fundera på prioriteringar, på vad som är viktigt för oss och vad vi inte vill skära ner på. En konkret sak är Lekholmen (Helsingforsförsamlingarnas lägerområde, reds. anm.) som är betydelsefull för oss svenskspråkiga församlingar.

Sonja Djupsjöbacka är speciellt glad över att alla sju kandidater från listan Petrus för alla blev invalda.

– Vi vill jobba för en öppen, välkomnande kyrka och församling. Vi vill lyfta fram att alla medlemmar i kyrkan ska få känna sig sedda, välkomna och delaktiga.

I Korsholm var också hennes klasslärarkollega Kerstin Lång röstmagnet för både fullmäktige och församlingsråd.

I huvudstadens östra förorter tar matematiklärare Jan-Anders Salenius från Matteus församling plats i det mäktiga gemensamma kyrkofullmäktige i staden med 148 röster. Han fick också likaså mest röster i valet till Matteus församlingråd.

I Kyrkslätt tog hans kollega, pensionerade matteläraren Stefan Gustafsson också mest röster i valet till samfällighetens fullmäktige.

Och så är det inte dåligt att vara elev heller. I Åbo svenska församling blev gymnasieleven Filip Schauman från Katedralskolan invald med höga röstetal i både församlingsråd och fullmäktige. Han hör därmed till de yngsta invalda i hela kyrkan i Finland.

Delaktighet i både röstning och verksamhet efterlyses

Bland lärare för mera vuxna finns universitetslärare och forskaren vid Åbo Akademi Siv Sandberg i samma församling. I Jakobstad tog Cecilia Åminne som är lärare inom yrkesutbildningen Step (tidigare Seurakuntaopisto) plats i fullmäktige och församlingsråd med toppantal röster.

Det känns jättebra, jag är superglad. Jag tar inte lättvindigt på det, det är ett ansvar som jag gärna tar men som jag förstår tyngden av också, säger Cecilia Åminne.

Hon har funderat en del på vad det sjunkande valdeltagandet är symptom på.

– Är det att församlingen inte känns angelägen? Vi måste hela tiden jobba på att öka intresset för församlingen. Jag tror hårt på delaktighet och att finnas där församlingsborna finns; att på riktigt våga fråga vad unga, barnfamiljer och seniorer behöver av sin församling när 2022 övergår i 2023, där tycker jag vi kan bli bättre.

Delaktighet är ett ledord för henne och det gäller också röstning i kyrkan överlag. I valkompassen framgick det att hon anser att kyrkomötesombuden kunde väljas genom direkta val.

– Det var åsikter från församlingsborna som styrde mitt svar riktigt ordentligt där. Vid senaste kyrkomötesval kom många fram till mig och sa: Varför får bara vissa rösta? Det här valet skulle jag vilja rösta i?

Hon frågar sig varför det ska vara en "elitgrupp" som får rösta, detsamma gäller biskopsvalet påpekar hon.

– Det är jätteskumt att säga att alla är lika värda, men sedan får alla inte rösta. När det blev församlingsval nu var det någon som frågade mig: Nå vem får rösta i det här valet då? Kyrkans byråkrati är krånglig redan som det är och röstningen blir också onödigt krånglig.

Att hon har fyra mandatperioder bakom sig vittnar om uthållighet, trots de många utmaningarna i kyrka och församling.

– Dels tror jag att det har att göra med hur jag är som person, jag ger inte upp så lätt. Sedan är jag ganska positiv och har fått en ordentlig dos ansvarskänsla. Jakobstads svenska är en församling jag vuxit upp i och jag känner för den.

Det finns mycket hon gärna skulle vilja utveckla och förändra under kommande mandatperiod. Det kan göras mer för barnfamiljer, kanske genom att ta modell av församlingar som kommit ännu längre med sin barnverksamhet, anser hon.

– Jag tänker då på barnens rätt till det heliga och till gudstjänsten, och att vi kanske måste tänka annorlunda kring söndagsskolan för att öka deltagandet.

Ökad delaktighet för gudstjänstgrupperna skulle hon också gärna se: att deltagarna verkligen får vara med och göra gudstjänsten tillsammans. Och sorgegrupper för vuxna barn som mist en förälder tycker hon att det kunde finnas plats för.

– Det finns miljoner idéer, men det ska förstås finnas resurser också och någon som brinner för det.

Skeppare och chaufförer

Transportbranschen ger också uppenbarligen en bred väljarkrets i kyrkliga val.

I Sibbo blev bussföretagare Rune Packalén röstmagnet. Det blev också långtradarföretaget Ahola Transports starke man Hans Ahola i Karleby.

I Väståbolands församling fick förbindelsebåtsskeppare Jan "Bambu" Eriksson i Pargas mest röster. Som befälhavare i sin bransch jobbar också hans flygande kollega, flygkapten Stefan Vikström som toppade listan över invalda till församlingsrådet i Borgå domkyrkoförsamling.

I Borgå var Stefan Vikströms dotter, prästen Rebecka Stråhlman som arbetar vid Kyrkostyrelsen röstmagnet tillsammans med sina pappa med nästan exakt samma höga röstetal.

Artikeln uppdaterades 21.11 kl. 11.08 med Sonja Djupsjöbackas kommentarer och kl. 12.26 med Cecilia Åminnes kommentarer.

Text: Jan-Erik Andelin, Ulrika Hansson


forskning. Forskningschef Mika Vähäkangas vid Åbo Akademi befarar ett åtal för en avhandling, vars författare han handledde i Lund i Sverige. Den omstridda avhandlingen ville blottlägga svenska islamistiska nätverk. 17.4.2023 kl. 14:28

ekumenik. Frikyrkan i Finland är en av Evangelisk-lutherska kyrkans äldsta ekumeniska partner. Kyrkosamfunden har fört teologisk dialog i fyrtio år. Under de senaste åren har samtalen framför allt berört dopet. 12.4.2023 kl. 15:49

KAPELLFÖRSAMLINGAR. I vår blir Bergö och Petalax församlingar kapellförsamlingar i Malax församling. Bergö kapellråd har redan hunnit samlas till sitt första möte. 12.4.2023 kl. 15:41

PÅSK. Påsken kan ses som en kulmination av känslor. Men egentligen kunde man säga att det är påsk året om när man ser till hela känslospektret av misslyckanden, lidande, felsteg, förlåtelse och att livet fortsätter, konstaterar Patrica Strömbäck. 5.4.2023 kl. 18:00

GLÄDJE. Ester Laurell har en medfödd inneboende livsglädje. Den har hon fått i sitt barndomshem och i sina tonårs första kristna gemenskap. Sedan följde en 40 års paus då livet fyllde på med annat; erfarenhet, upplevelser, sorger, som i dag ger hennes glädje djup. 9.4.2023 kl. 17:00

PEDERSÖRE. Kyrkoherden i Petrus församling i Helsingfors, Daniel Björk, söker motsvarande tjänst i Pedersöre. Han är den första som söker tjänsten, vars ansökningstid går ut den 19 april. 7.4.2023 kl. 17:15

sorg. Sorgen drabbar oss alla, förr eller senare. För den som kämpar sig igenom den kan långfredagen komma som en lättnad. KP talade med Katarina Gäddnäs dagen efter att hon jordfäst sin pappa. Hon tycker om långfredagens gudstjänst för att den är avskalad och hjärtskärande. Som våra liv, ibland. 7.4.2023 kl. 10:00

KOLUM. Kanske du vågar gå in i en kyrka, sätta dig längst bak och se på altaret som är draperat i svart. Kanske du kan sörja dina osynliga sorger. Kanske du kan sörja krossade drömmar, skilsmässor, missfall, husdjur och att ingen älskade dig så mycket som du behövde. 7.4.2023 kl. 10:53

Ukraina. Folket i Ukraina lider. De dödas, lämlästas och tvingas lämna sina hem. Familjerna är trasiga och lever under konstant tryck. Man vet inte vad nästa missil träffar. Pastor Oleksandr Pokas vill ändå inte jämföra det med Kristi lidande. Kristus är unik och hans lidande kan inte jämföras med någon persons eller nations, säger han. 6.4.2023 kl. 15:33

STRUKTUR. En utredning av församlingsstrukturen i Korsholm inleds i vår. – För att vi ska kunna säkerställa verksamhet i alla församlingar måste något göras, säger Mats Björklund som är kyrkoherde i Korsholms svenska församling. 5.4.2023 kl. 16:18

Åland. I Getakören är den yngsta sångaren fem år och de äldsta pensionärer, huvudsaken är att ha roligt – och kören dirigeras av rullstolsbrukaren Miina Fagerlund som dirigerar med ansiktet när armarna inte orkar. ”Graven är tom!” ska de sjunga triumferande i påsk. 5.4.2023 kl. 14:15

ORD. Räck upp handen den som vet varifrån dymmelonsdagen fått sitt namn! Och visste du att memman kanske också propsar på att vara lite religiös om man tittar långt tillbaka i tiden? Ifall du aldrig fått koll på när påsken infaller: Skyll på de tidiga kristna! 5.4.2023 kl. 11:54

KOLUM. Biskopens påskhälsning är en inbjudan att vandra vägen tillsammans och med Gud. 8.4.2023 kl. 08:00

gospel. Gospelgurun Ragnhild Hiis Ånestad leder gospelkören Oslo Soul Children. Hon besöker Helsingfors i april för en körfestival för barn och unga. 3.4.2023 kl. 08:00

Personligt. För länge sedan blev Christer Åberg utsatt för ett knivhuggningsförsök. – Jag blev osedd. Men jag var ung då och hade krafter att komma vidare. Nu är jag äldre. Jag har inte tilräckligt med motkrafter i mig. Jag har märkt att min förmåga och kraft att bearbeta ensam är sämre. 10.3.2025 kl. 14:54

mariehamn. För Frans Erlandsson blev församlingens ungdomsgård en plats där han såg sig förvandlas socialt. 10.3.2025 kl. 14:32

kyrkomusik. Hela sitt liv har John L Bell jobbat utanför boxen och skapat något nytt: en ny liturgi, ett nytt sätt att läsa Bibeln, ett nytt sätt att sjunga. 6.3.2025 kl. 15:55

MEDLEMMAR. Kyrkan vill se mera engagerade lekmän och stoltare medlemmar. Men vi har inget språk för hur vi ska grunda nya gemenskaper, säger Ida-Maria Pekkarinen. Hon har jobbat med storstadsformaten Puls och Uusi Verso. 5.3.2025 kl. 17:23

Personligt. För drygt 60 år sedan föddes en pojke i ett Kajana som ännu präglades av kriget. Pojken fick namnet Matti, och trots att hans familj och omgivning var helt finskspråkig gillade han ett skolämne oväntat mycket: det andra inhemska språket – svenska. I dag heter Matti Elia och är ärkebiskop för den ortodoxa kyrkan i Finland. 4.3.2025 kl. 17:37