– Jag har ritat mycket i hela mitt liv, säger Moa Eklund.

"Sedan jag flyttade till Helsingfors har jag fått upp ögonen för gemenskapen i stiftet"

BORGÅ STIFT.

21-åriga Moa Eklund har skapat logon för Borgå stifts hundraårsjubileum. – Sedan jag flyttade till Helsingfors har jag fått upp ögonen för gemenskapen i stiftet, säger hon.

26.9.2022 kl. 19:09

Det började med att biskop Bo-Göran Åstrand ringde upp grafikern Anders Eklund för uppdraget att skapa en logotyp för Borgå stifts 100-årsjubileum år 2023. Anders bollade uppgiften vidare till sin dotter Moa Eklund, som brukat sköta illustrationer för hans företag.

– Jag talade med biskopen i telefon, och han berättade att det behövde framkomma att stiftet fyller hundra år och att logon måste fungera både som stor, liten och i svartvitt. Sedan fick jag i princip göra vad jag ville, säger Moa Eklund.

Åt vilket håll började dina tankar gå?

– Det första jag gjorde var att kolla upp logon från andra kyrkor och församlingar: amerikanska och svenska. Jag fastnade ganska snabbt för ett träd, som bär på mycket symbolik. Det finns rötter som ger näring, grenarna som träder håller uppe. Jag inspirerades också av Gondors vita träd i Sagan om ringen. Trädet är dött, men växer igen när riket får en ny konung. Trädet blir en symbol för liv och ordning i kungariket.

"Det finns rötter som ger näring, grenarna som träder håller uppe. Jag inspirerades också av Gondors vita träd i Sagan om ringen. Trädet är dött, men växer igen när riket får en ny konung. Trädet blir en symbol för liv och ordning i kungariket."

Trädet har nio frön. Symboliserar de prosterierna?

– Ja. Bladen är församlingarna och trädet är Borgå stift. Bladen är i Borgå stifts färger: rött och gult. Trädet blir ett höstträd med många olika färger. På hösten är träden som vackrast.

Vad betyder Borgå stift för dig? Jag tippar att många i din ålder inte ens vet vad Borgå stift är.

– Stiftet är ju alla svenskspråkiga församlingar tillsammans. Jag har varit församlingsaktiv hemma i Jakobstad, men det var först när jag flyttade till Helsingfors som jag upptäckte vilken gemenskap det finns i stiftet. Församlingarna är faktiskt kopplade till varandra: någon här känner någon därhemma, ungdomsledaren här känner ungdomsledaren där. När BG (biskop Bo-Göran Åstrand), som varit präst på mitt konfirmandläger och känner mina föräldrar, blev biskop fick jag höra mer om saker som händer i stiftet. Allt kom lite närmare.

Hur tidigt började du teckna?

– Jag har ritat mycket i hela mitt liv. De senaste tre–fyra åren har jag börjat hjälpa till i min pappas företag. Det är fint att han litar på att jag kan någonting.

Hur är det att samarbeta med sin pappa?

– Det är lätt på det viset att det är låg tröskel att be om hjälp: det är bara att gå till kontoret och säga hej. Han vet hur jag jobbar och vad jag kan. När vi skulle göra en video åt yrkeshögskolan Optima kom han till mig och frågade: Kan du animera? Nä, sa jag. Kan du lära dig det? frågade han. Jo, säkert, sa jag. Så jag fick lära mig animera.

– Samtidigt kan vi krocka för att vi är ganska likadana. Vi kanske antar att den andra förstår hur vi menat och då kan det hända att någondera tänker ”det där borde du ju ha vetat”. Men för det mesta löper det fint.

Är du aktiv i någon församling i Helsingfors?

– Jag börjar på. Jag har varit på min första övning med kören His Master’s Noise och träffat både gamla bekanta och nya vänner. En kompis har dragit med mig på en kaffestund som ordnas av LFF, och jag har också varit i Petrus församling. Jag är på gång med att bygga upp en gemenskap i Helsingfors.

Vad vill du göra i framtiden?

– Jag studerar nordiska språk med sikte på att bli lärare i modersmål. Men i somras hade jag ett uppvaknande: jag kan göra vad jag vill, men vad vill jag faktiskt göra? Vill jag jobba som moddalärare? Vill jag jobba med design? Det varierar lite. Jag är också väldigt intresserad av typografi och skulle gärna studera ett år i Stockholm för att lära mig mer om det.

–––––––––––––––––

Moa Eklund

GÖR:

Studerar nordiska språk i Helsingfors, jobbar deltid på sin pappas kommunikationsbyrå
Antonomia.

FAMILJ:

Föräldrarna Anders och Maria Eklund och två syskon. Många viktiga vänner.

Första teckningen:

”Den första jag minns gjorde jag som femåring. Jag hade ritat några gubbar och min farmor broderade teckningen och ramade in den. Det var fint!”

Text och foto: Sofia Torvalds


Helsingfors. Beni Karjalainen vet hur det är att vara ensam, men också hur det går att komma ur ensamheten. Årets Gemensamt ansvar-kampanj samlar in pengar för att motarbeta ungas ensamhet. 12.4.2024 kl. 18:56

HJÄLPLEDARE. Sommarjobb eller frivilligkul? Kyrkpressen tittade på vad hjälpledarna får betalt på sommarens konfirmandläger, där de har en viktig roll. På Åland har församlingarna en arvodeskultur som sticker ut. 19.4.2024 kl. 15:53

SOMMARREPRISEN 2024. I Borgå stift är det på sina håll allvarlig brist på präster. Det som förr ofta blev ett livslångt kall är i dag ett yrke där många slutar och gör någonting annat. Forskningen antyder varför. 25.7.2024 kl. 10:00

kyrkoherdeval. Exceptionellt, jag tror inte det hänt förr i Borgå stift, säger biskop Bo-Göran Åstrand om det oavgjorda kyrkoherdevalet i Petrus församling i Helsingfors. Senast i maj blir det domkapitlet som fattar beslut om vem som blir kyrkoherde. 4.4.2024 kl. 09:56

kyrkoherdeval. Kyrkoherdevalet i Petrus församling oavgjort efter ett långt möte – församlingsrådets röster föll lika, 6/6. 3.4.2024 kl. 21:54

litteratur. Då Rosanna Fellman var barn såg hon jämnåriga laestadianer få skit för sin tro. Samtidigt bad hon Gud om att inte längre behöva bli mobbad. I dag är hon motvilligt troende och aktuell med en ny bok. 3.4.2024 kl. 10:59

profilen. Ida-Maria Björkqvist lämnade drömjobbet som journalist för att på heltid fundera på hur man ska locka personer under femtio till en kristen samling. 2.4.2024 kl. 10:00

sorg. De har bearbetat varsin sorg. Monica Björkell har sörjt sitt drömbarn, Susann Stenberg mamman som valde att lämna sitt liv och sina barn. – Om vi inte jobbar med vår sorg ligger den därunder och äter upp våra batterier. 1.4.2024 kl. 19:30

PÅSKDAGEN. Påsksöndagens glädje kör förbi långfredagens sorg för pingstvännen Johan Byggningsbacka. – Glädjen har tagit över. 31.3.2024 kl. 08:00

BISKOPENS PÅSKHÄLSNING. På Långfredagen får Guds närvaro i lidandet ett ansikte. Jesus Kristus är med oss då vi har det svårt. Inför hans barmhärtiga blick får vi klaga, sörja och ifrågasätta Gud. Vi behöver inte förneka en endaste av våra smärtsamma erfarenheter. 29.3.2024 kl. 08:00

PÅSK. När Jaana Kettunen var barn var påsken den tråkigaste högtiden, idag är den bottenlöst sorglig och underbart glad. 28.3.2024 kl. 08:00

FÖRLÅTELSE. På påsken brukar frälsningssoldaten Annika Kuivalainen tänka på att hon fått mycket förlåtet och därför kan förlåta andra. 27.3.2024 kl. 08:00

PÅSK. Vad lär de kristna värderingarna oss, som inte dagens poserande och utstuderande ledare lär oss? frågar språkforskaren och författaren Janne Saarikivi i en essä till påsk. 22.3.2024 kl. 20:00

REGNBÅGSFRÅGOR. – Församlingarna måste bemöta sexuella minoriteter och könsminoriteter rättvist. Det kan handla om småsaker, men om man påverkas av dem varje dag är de inte längre småsaker, säger Ani Iivanainen som är diakoniarbetare i Esbo svenska församling och jobbar med en bok som ska handla om hur församlingsanställda ska bemöta regnbågspersoner. 22.3.2024 kl. 16:39

PÅSK. Livet och det goda segrar! I Kyrkpressens påsk­enkät vinner de ljusa och glada tonerna. Men traditionsforskaren Anne Bergman ser också spännande nya drag i vad som är viktigt i påsktid i gemenskapen kring kyrkan. 20.3.2024 kl. 20:00

samer. Ärkebiskopen böjde sitt huvud tre gånger i den liturgiska ångergesten och bad på kyrkans vägnar det samiska folket om förlåtelse. Kyrkan har inte alltid handlat rätt i Sápmi. Med vad händer nu? 2.6.2025 kl. 10:00

SAMER I KYRKAN. Kyrkan vill ibland framstå som den största av syndare och berätta hemska historier om sig själv från förr. Men det som räknas är var kyrkan står inför samernas framtid, säger den samiska teologen Lovisa Mienna Sjöberg. 2.6.2025 kl. 10:00

den blomstertid. Har du någonsin undrat hur ”Den blomstertid nu kommer” skulle låta på Vörådialekt? Nu behöver du inte undra längre. 30.5.2025 kl. 14:52

Kolumn. Vår första bön i lidandet ska inte i första hand vara att Gud tar oss ur lidandet – utan att vi bjuder in honom att vandra med oss genom det. 30.5.2025 kl. 13:35

Replot. Hans Boije har i sommar hållit i rodret i Replot i nästan 1,5 år – nu är det dags att dra vidare och låta ny krafter ta över. 30.5.2025 kl. 13:17