Julie Yu-Wen Chen har som Taiwanfödd professor en knepig sits att leda ett Beijingfinansierat institut vid Helsingfors universitet.
Julie Yu-Wen Chen har som Taiwanfödd professor en knepig sits att leda ett Beijingfinansierat institut vid Helsingfors universitet.

"Taiwan kan bli en sorglig historia"

kina.

Professorn i Kinastudier Julie Yu-Wen Chen vid Helsingfors universitet har rötter i Taiwan. Hon oroar sig för Kinas växande hot mot hennes hemland. Hon är kristen och försöker avsluta varje dag med att lyssna på en predikan online.

15.9.2022 kl. 10:37

Fem kinesiska jaktplan flög i slutet av augusti in över mittlinjen i Taiwansundet. Linjen har sedan 1950-talet varit inofficiell gräns mellan Kina och Taiwan. Kina har sedan det kalla krigets dagar respekterat den, fast den på sin tid bara blev ritad på kartan av en amerikansk flyggeneral 1955.

Julie Yu-Wen Chen, 42, blir allvarlig och berörd när vi talar om läget mellan Kina och Taiwan. Vi sitter på universitetet i Helsingfors, där hon sedan 2016 är professor i Kinastudier.

Kina tänjer på gränserna nu. Och hennes oro är mer än akademisk. Hon har själv sina rötter i Taiwan; hennes mamma, syskon, släkt och vänner är kvar där.

Fem gånger efter sensommarens kinesiska militär­övning har hennes bror ringt henne från Taiwan.

– Vi har inte annars så mycket kontakt, men nu ringde han fem dagar i rad och varje gång visade han bilder på sin dotter. Det skulle han inte göra om han inte var orolig, säger Julie Chen.

"Jag sade till min bror att tänka igenom scenarier och egna utvägar. Och jag sade nästan till honom att be till Gud."

Taiwan är litet. Landet är en ö som till ytan är mindre än Estland, ursprungligen bara ett kinesiskt landskap som aldrig blev en del av det kommunistiska Kina.

I Ukraina har människor kunnat fly till lands över gränserna när landet blev attackerat. Men taiwaneserna skulle vid en attack från Kina inte som flyktingar ha någonstans att ta vägen, säger Julie Chen.

– Jag sade till min bror att tänka igenom möjliga scenarier och sina egna val. Och jag sade nästan till honom att be till Gud, säger hon.

Akademisk karriär i Europa

Julie Chen växte upp i öns sydliga storstad Tainan. Hennes mamma var ensamförsörjare med tre barn; familjen levde på att hon sålde barn­attiraljer.

– Men hon finansierade att jag fick gå i katolsk barnträdgård och katolsk skola. Det var inte av religiösa skäl, utan för att jag skulle få en bättre utbildning, säger hon.

Taiwans religiösa landskap färgas enligt Julie Chen av ett slags civilreligion med inslag av tao­ism, buddhism och konfucianism. Det kristna inslaget är svagt och finns ofta ute bland öns 16 etniska minoriteter, som kristna missionärer ofta har fokuserat på.

Hennes katolska skola drevs av nunnor och hade en mängd dagsrutiner, mässor, sträng moral och disciplin. Julie Chen älskade att plugga engelska, men fann de religiösa inslagen i skolan uttråkande.

Efter skolan studerade hon internationell politik i Europa och blev magister i Nederländerna och doktor i Tyskland. Efter en tjänst vid det anrika universitetet i Olomouc i Tjeckien blev hon som 36-åring vald till den professur hon nu har i Helsingfors.

Här har hon också numera sin familj, hon är gift med en finländsk präst i den evangelisk-lutherska kyrkan; paret har en fyraårig son.

I kläm mellan forskning och politik

Vid Helsingfors universitet blev Julie Chen – med sin taiwanesiska bakgrund – som ny professor också chef för det Kina­finansierade Konfucius-institutet i Helsingfors. Trots sitt namn har det inte mycket med antik kinesisk religion eller filosofi att skaffa, institutet lär främst ut kinesiska och kinesisk kultur.

Konfuciusinstituten i olika länder skulle enligt Kina ha samma roll att presentera sitt land som de tyska Goethe-instituten eller brittiska British Council. Väst har tvivlat på det, och allt oftare har Kina­instituten anklagats för allt från Beijingstyrd forskning till propaganda och spionage.

– Jag tror man inrättade en professur och anställde mig för att göra det till respekterad institution. I allt jag har hållit i gång har jag alltid säkerställt att fungerar enligt västerländsk akademisk frihet.

Men i januari 2023 stänger institutet, efter att Helsingfors universitet inte förlängt sitt samarbete med Kina. I Sverige stängde man 2020, i Danmark redan 2017.

– De flesta kinesiska anställda har redan åkt. Nu får jag börja söka finansiering inom EU i stället, säger Julie Chen.

I Forsthuset i Helsingfors strömmar nya universitetsstuderande uppför trapporna. Kurser i kinesiska och kinesisk politik blir det i år höst. Men intresset avtar i hela Europa. Långt fler har fastnat för asiatisk popkultur och vill läsa japanska och koreanska nu, säger Julie Chen.

Australien: döpt i badkaret

Julie Chen är kristen, men återvände aldrig till sin katolska bakgrund. Hon trivs i dag bäst i den karismatiska Hillsong-traditionen som hon stötte på som stipendiat i Australien.

– I slutet av doktorsstudierna var jag super­deprimerad. Jag var nästan trettio, jag hade jobbat jättehårt och levt ett besvärligt och fattigt studentliv. Och nu var jag klar, utan att se någon framtid, och nära kollaps. Så en dag gick jag in i en kyrka i Tyskland och bad ”Gud om du finns, hjälp mig”.

"Jag grubblade länge, men blev till sist döpt hemma i mitt badkar."

– Och saker och ting började förändras. Jag började uppleva ett andligt rum, där det fanns en god sida och en ond sida.

Hon fick ett stipendium till Australien och kom snabbt i kontakt med en malaysisk-kinesisk kristen församling i Melbourne. Efter mycket intellektuellt grubblande blev hon där till sist döpt efter en gudstjänst – av sin väninna hemma i sitt eget badkar.

– Jag går inte mycket i kyrkan. Men jag hör på predikningar på nätet varje kväll innan jag går och lägger mig.

Bland sina favoriter räknar hon den brittiska bibelläraren och baptisten David Pawson (1930–2020).

Tidigt ute med uigurerna

Efter Australien öppnade sig nya möjligheter för Julie Chen. I USA fick hon möjlighet att forska i en förföljd muslimsk minoritet i Kina som hon stött på redan i Tyskland – uigurerna.

– På den tiden kände man i väst till Tibet, men man visste inte mycket om uigurerna, Och jag tänkte att det här kommer att bli stort inom de kommande tio åren, säger hon.

År 2017 kom hon ut med boken The Uyghur Lobby om hur den muslimska minoriteten som i Xinjiang-provinsen omfattar åtta miljoner människor har försökt organisera sig.

– De är förföljda liksom den kristna kyrkan och andra religioner i Kina. Men de har det värre för att de etniskt är så annorlunda. De ligger nära turkar – i ansiktsdrag, språk, mat­vanor, seder och bruk. Kristna och buddhister är ofta han-kineser som följer den kinesiska kulturen. Men uigurmän odlar skägg, kvinnorna bär slöjor och de äter inte griskött och det betraktas som att de är illojala mot Kina.

I dag är det känt att uigurerna av Kinas regim tas till massiva omskolningsläger för att fostras till lojala, kinesiska medborgare.

– I väst ser vi dem som en enhetlig grupp, men de är väldigt splittrade och vet egentligen inte vad de vill. Kina utnyttjar det genom ett splittra-och-härska som gör dem ännu mer utsatta. I omskolningslägren har man anställt uigurer som förtrycker sitt eget folk.

Bland dem har Julie Chen också hört om en minoritetens minoritet – kristna uigurer som ofta under svåra förhållanden, bland annat i lägren, försöker kommunicera sin tro.

– – –

Julie Yu-Wen Chen

Professor i Kinastudier vid Helsingfors universitet sedan 2016.

Uppvuxen i södra Taiwan, född 1980 i Tainan.

Studerat internationell politik i Europa, magistersexamen från universitetet i Leiden, Nederländerna, disputerat för doktorsexamen i Konstanz, Tyskland.

Kristen tradition: karismatisk, Hillsong.

Familj: man och fyraårig son i Finland.

Jan-Erik Andelin


Att rå om sig själv innebär bland annat att Wolfgang Falk ibland kan jobba på distans från sommarstugan i Monäs.

KARRIÄRBYTE. Han har jobbat i kyrkliga sammanhang i stort sett hela arbetslivet. Först som pastor och sedan som ekonom. Wolfgang Falk ser det som ett liv i kyrkans hägn, men i olika roller. 13.1.2023 kl. 09:33

Helsingfors. Hon vill att församlingen ska bli en öppen famn för nyfinländare. 25.1.2023 kl. 00:00

ANDETAG. Catherine Granlund är bloggen Andetags nya skribent på Kyrkpressens webbsida. – Jag kombinerar diakonijobb med skrivande och läsande, bloggandet är en andningskanal för mig. 11.1.2023 kl. 19:00

profilen. Markus Finnholm ser annorlunda på ett nytt år än han gjort tidigare i sitt liv. Efter en del motgångar har han fått sitt första riktiga jobb. 9.1.2023 kl. 08:29
Bröstvärnet förblir fast även om bänkarna på båda sidan om mittgången längst fram i Sankta Birgitta kyrka blir löstagbara. Att museiverket godkände lösa bänkar överraskade projektledaren Daniel Wikström.

KYRKRENOVERING. De fasta bänkarna i norra och västra korsarmarna åker ut, ett litet kök byggs längst bak, en trappa till läktaren tas bort och enplansgolv läggs i hela kyrkan. Det är några synliga förändringar då Sankta Birgitta kyrka i Nykarleby renoveras. 9.1.2023 kl. 12:11
”Oblat” kallas nattvardsbrödet, det liknar ett tunt kex och fastnar ofta i gommen när man satt det i munnen.

OVAN I KYRKAN. Du ska på konfirmation. Det blir dags för nattvard. Du har inte tagit emot nattvard sedan du själv blev konfirmerad och vet inte hur man gör. Här följer en praktisk nattvards-ABC. 11.1.2023 kl. 00:00
Daniel säger att han aldrig vill komma ifrån sin skuld över att han inte gjorde mer.
– Jag tänker: vi gjorde ju inte tillräckligt. Många säger: ni gjorde vad ni kunde, det är inte ert fel. Jag köper inte det.

PSYKISK OHÄLSA. Vad gör man när det värsta händer? Jennie Jakobsson förlorde sin elvaåriga dotter i självmord. Hon och hennes bror Daniel Jakobsson berättar om att bygga ett liv där man försöker göra något gott av det som bara är sorg och maktlöshet. 10.1.2023 kl. 08:00
Tidiga påverkare i Borgå stift. Från vänster Max von Bonsdorff, Edvin Wirén och G.O. Rosenqvist.

BORGÅ STIFT 100 ÅR. Biskop emeritus Gustav Björkstrand skriver om hur det gick till när de finlandssvenska lutheranerna för hundra år sedan fick ett eget biskopssäte och en egen domkyrka i Borgå. 9.1.2023 kl. 16:44
Noora Karjaluoto söker fram gamla färglager i S:ta Birgitta kyrka i Nykarleby

KYRKRENOVERING. De senaste åren har det skett en generationsväxling på museiverket som innebär att inställningen till vad som kan tillåtas då kyrkorna renoveras har förändrats. När Lundo medeltidakyrka renoverades i höst ersattes kyrkbänkarna av moderna lösa stolar. 9.1.2023 kl. 12:02
– Försök att vålla religiöst inbördeskrig, säger religionsvetaren Tornike Metreveli.

KRIGET I UKRAINA. Ryssland hoppades på att skapa ett religiöst inbördeskrig mellan ortodoxa i Ukraina – men misslyckades, säger religionsvetaren Tornike Metreveli i Lund. 5.1.2023 kl. 18:00
Kyrkans Utlandshjälp stöder i ukrainska Tjernihiv att skola och utbildning ska fungera för barnen, trots kriget.

KYRKANS UTLANDSHJÄLP. Med 10 miljoner euro insamlat för Ukraina har Kyrkans Utlandshjälp slagit alla tidigare insamlings­rekord. Vid årsskiftet blir Afrikaerfarna Tomi Järvinen chef för hjälporganisationen. 5.1.2023 kl. 14:31
Soc & koms rektor Tuomas Martikainen har jobbat i krysset religion–samhälle.

MÅNGKULTUR. Svenska social- och kommunalhögskolan får med Tuomas Martikainen en religionsvetare som ny rektor. Generationer av social­arbetare och journalister har utbildats vid skolan, men i dag arbetar man också med frågor om relationer mellan etniska folkgrupper. 30.12.2022 kl. 14:16
Ulf Lundell och Eva Dahlgren.

psalmer. Svenska kyrkan fick över 9 000 förslag på nya psalmer när den rikssvenska psalmboken ska förnyas och revideras. 4.1.2023 kl. 11:11
Dennis Svenfelt

mission. Dennis Svenfelt, tidigare församlingspastor i Pedersöre, blir präst i den lutherska kyrkan i Lettland. I mitten av januari åker han till staden Liepaja för att jobba med en internationell församling där. 3.1.2023 kl. 13:45
Jubileumsåret öppnas i samband med högmässan i Borgå domkyrka på nyårsdagen 1.1.2023 klockan 12.15

BORGÅ STIFT. Borgå stifts jubileumsår inleddes på nyårsdagen. Temat för jubileumsåret är Tillsammanskraft – Mångfald och samarbete. 31.12.2022 kl. 15:12

Spåren av Luther gav oss de nordiska välfärds­ekonomierna, anser Sixten Korkman.

ekonomi. Ekonomigurun Sixten Korkman skrev en bok om allt det vi måste tro på om vi ska ha ett sunt ekonomiskt system. Utan Luther skulle vi inte vara där vi är i dag, skriver han. 25.1.2023 kl. 19:00
Tillgänglighet handlar ibland om detaljer, att inte kombinera en ramp med en hög tröskel, säger Elisabeth Hästbacka.

delaktighet. Elisabeth Hästbacka har doktorerat i socialpolitik på temat delaktighet i samhället för personer med funktionsvariationer. Numera jobbar hon med tillgänglighetsfrågor och har sett vad också kyrkan kunde jobba på. Hon har en hälsning till alla förtroendevalda. 25.1.2023 kl. 15:21
– Jag har alltid trivts på UK, säger Johannes Winé.

ungdomens kyrkodagar. Vem är du? Johannes Winé är med i planeringsgruppen för Ungdomens kyrkodagar. – Det är ett evenemang som alltid har fått mig att komma tillbaka. 25.1.2023 kl. 10:00
Hanna Klingenberg bor i Vasa och jobbar bland annat med programmet Himlaliv.

Personligt. – För mig var det en andlig upplevelse att vara utbränd. Som tonåring kändes de vuxnas kristendom som ett skal utan känsla, säger Hanna Klingenberg, redaktör för teve-programmet Himlaliv. 24.1.2023 kl. 18:00
Patrick Wingren,Tove Wingren och Rickard Slotte under en konsert i Nagu kyrka i höstas.

musik. Tove Wingren är skivaktuell med sina två musicerande släktingar Patrick Wingren och Rickard Slotte. – Samarbetet är glatt och fyllt av tacksamhet, säger Tove Wingren 23.1.2023 kl. 11:18