Heidi Salminen är diakon i Vanda svenska församling.

Vi mår så bra av att få vara tillsammans

Kolumn.

"Vi finländare är kända för att hålla avstånd till varandra, men vi tycker ändå om att bli berörda, kramas och bli klappade på axeln."

17.8.2022 kl. 14:53

MIN FÖRSTA arbetsuppgift efter sommarlovet var att ordna församlingens sommarcafé. Jag kände mig glad över att få träffa församlingsborna igen! De har säkert mycket att prata om.

Gemenskap spelar en viktig roll, speciellt i Vanda, där jag jobbar som dia­kon. Vandasvenskarna bor i en svensk glesbygd och avstånden mellan dem som talar svenska är stora. Det gläder mig alltid lika mycket då folk kommer tillsammans från både öst och väst.

KONTAKT, närhet och gemenskap är ett grundbehov. Vi mår så bra av att få höra till, att få umgås, träffa andra. Det sägs att ingen människa är en ö.
Den fritt valda ensamheten är ingen fara, den är också ganska så skön och nödvändig ibland. Att känna sig ensam eller att bli ensam mot sin vilja gör däremot livet både tomt och tungt.

KROPPEN reagerar i längden av att inte få känna av gemenskap. Det är tungt att tvingas undvika människor, speciellt en lång tid. Utan fysisk kontakt är vi ensamma med våra känslor. Vi finländare är kända för att hålla avstånd till varandra, men vi tycker ändå om att bli berörda, kramas och bli klappade på axeln.

Det har sin betydelse för kroppen att få träffa en annan människa. Att vara nära någon annan är en kraftkälla. Ifall jag känner mig stressad så kan jag lugna ner mig med hjälp från en vän. Min rädsla blir mindre och kanske smärtan lindras en stund.

MÅNGA KRAMAR och klappar på axeln har inte blivit av på två år. Jag undrar hur länge det kommer att ta för oss människor att igen våga röra och bli berörda. En sak i taget. För tillfället har jag märkt att min kropp känner sig pigg när vi får samlas och träffas igen. Det finns så mycket att tala om!

Heidi Salminen


betraktat. Kanske kan vi, på samma sätt som den lame mannens vänner, bära fram oss själva och varandra inför Gud? 6.10.2024 kl. 14:06

POLARISERING. Att tycka om människor som delar våra värderingar är naturligt, och det kan vara riktigt bra för samhället! Men om vi börjar tycka allt mer illa om ”de andra”, de som inte är, eller tycker, som oss. Då polariseras vi. Forskarnas råd för att inte bli så svartvit: umgås med någon som inte tycker som du. Ni behöver inte omvända varandra. 4.10.2024 kl. 20:22

Personligt. När Tove Uvemo Söderbäck var tonåring hade hon inte tid att bli konfirmerad. När hon senare i livet tog tag i saken förändrade det hennes livsbana. Nu studerar hon för att bli diakon. 3.10.2024 kl. 13:53

kallelse. När Fanny Sjölind var föräldraledig för tre år sedan insåg hon vad hennes kallelse var: Att kombinera tron och sången. – Och att följa Guds vilja i det vardagliga och att använda de gåvor jag fått. 2.10.2024 kl. 19:28

PANIKÅNGEST. Han vet precis när det började. Han var 23 år och det var några dagar efter att han och hustrun Maria gift sig. De skulle äta middag vid en restaurang vid Replotbron. 1.10.2024 kl. 21:36

Personligt. – Jag tvivlar ibland på både Gud och på konsten. Däremot tror jag starkt på att vi ska dela våra frågor och tvivel med varandra, säger Marika Westerling. 25.3.2025 kl. 17:10

METODISTKYRKAN. Nya biskopen Knut Refsdal valdes att leda Metodistkyrkan i norra Europa – fast han sedan i fjol jobbar i en luthersk församling i Norge.. 4.4.2025 kl. 10:45

SAKNAD OCH SORG. När Johanna Evensons pappa plötsligt gick bort i en stroke förlorade hon en av de viktigaste personerna i sitt liv, den ständiga lyssnaren, den trygga basen, familjens nav. – Jag har tänkt sörja honom hela livet. Det kommer inte en dag då jag inte sörjer honom. 3.4.2025 kl. 10:00

Personligt. Migrationsforskaren Tobias Pötzsch växte upp i Östtyskland och Kanada, och har nu bott över halva livet i Finland. Han har upplevt rasism och orättvisor, men också skönhet, lycka och jämlikhet. 1.4.2025 kl. 15:45

NY I USA. Heidi Storbacka med familj blev erbjudna, via den firma hennes man jobbar på, att flytta till USA under en begränsad period. – Jag älskar äventyr, så vi tackade ja direkt. Jag började söka jobb redan förra året – att bli hemmafru var inte aktuellt. 1.4.2025 kl. 13:28