Katolska Sara Torvalds tycker att ekumenik är lärorikt men att den katolska kyrkan också har varit för en mängd "fördomar och tjafs". Hon är sedan 2021 ordförande för Ekumeniska rådets arbete på svenska i Finland.

Sara Torvalds: ”Efter 2000 år är vi fortfarande samma människor”

profilen.

Det finns mycket att lära sig av ekumeniken. Men Sara Torvalds som är ordförande för Ekumeniska rådets finlandssvenska arbete gillar som katolik sin egen kyrkas kontinuitet och tradition.

22.7.2022 kl. 15:00

Översättaren och journalisten, katolska Sara Torvalds, 51, är ny ordförande för Ekumeniska rådets sektion för finlandssvensk ekumenik.

Till vardags har hon nyligen återvänt till medier och journalistik efter många år enbart i sin egen översättningsbyrå. Efter jobb på Finska Notisbyrån för över 20 år sedan är hon nu tillbaka bland nyheter, på Yle.

Varför återvände du till medierna?

– Jag tror starkt på public service och på ett Yle som fungerar för oss alla. Just nu är den stora kampen mot alla de lögner som sprids. Hela det här post-fakta-samhället går emot allt jag tror och vill. Jag vill fatta beslut på rationella grunder, på information och fakta och inte på flum och framför allt inte på någons personliga ideologier.

Någon skillnad på nyhetsjobbet då och nu?

– Det är förvånansvärt lika. Men det kan bero på att den första kväll jag jobbade på Yle var dagen då kriget i Ukraina hade börjat. Jag hade den erfarenhet som behövdes den dagen. Förra gången jag jobbade med nyheter var det krig i Jugoslavien så jag vet hur det är när det är krig i Europa. Men också att det kommer att bli fred igen en dag. Vi har sett det här förut. Men någon ung inhoppare som kommer mitt i studierna på Soc-o-kom kan uppleva det som skrämmande.

Medierna ger en ganska kritisk bild av just den katolska kyrkan. Hur hanterar du det?

– Oftast bara med en suck. Jag har ju vant mig.Men jag är alltid en optiminst och vädrar morgonluft där också. Men ofta är det ju bara rubriker om den katolska kyrkan kring övergrepp, eller av påven på resa någonstans, om det finns ”bra bilder” och det inte har hänt någonting viktigare … Ibland skulle man gärna se mer om det goda kyrkan gör. I många länder drivs de bästa skolorna och sjukhusen av katolska ordnar. Visst kan präster begå övergrepp, men bland kyrkans omkring 400 ooo präster finns det också de som inte gör det.

Hur viktig är ekumeniken för er katoliker, som anser er vara ”först och äldst”?

– I Finland får vi höra att att vi är modell för ekumeniken. Vi samarbetar så bra med de andra kyrkorna att tre kyrkors biskopar träffar påven i Rom varje år i samband med Henriksdagen. Vårt land är helt unikt i världen där. Svenska biskopar, inte reser de dit på samma sätt.

"Under de senaste tio åren har man kanske lärt sig att se att det kanske for någonting med badvattnet i reformationen i alla fall "

Ni har en lång, djup teologisk tradition. Finns det ekumenisk respekt för den?

– Den blir mer och mer ömsesidig. I den tidiga ekumeniska rörelsen fanns en massa onödigt tjafs om att vi är ”skökan från Babylon”. Många köpte tidigare generationers fördomar och hittade inte ens på egna nya. Under de senaste tio åren har man lärt sig att tvätta glasögonen lite. Och ser att det kanske for någonting med badvattnet i reformationen i alla fall och att någonting inom vår kyrka kanske kan vara en bra idé.

Vad har du själv lärt dig genom ekumeniken?

– Genom skapelsen är vi alla bröder och systrar. Om somrarna brukar jag gå i den ortodoxa kyrkan i Hangö och där känner jag mig hemma i liturgin. I många frikyrkor upplever jag en omedelbarhet och en förtröstan på den helige Ande som jag tycker är viktig att komma ihåg;
utan Anden blir det ingenting.

Varför har du landat i de här gamla kyrkorna?

– För kontinuiteten. Jag tror inte det är meningen att vi ska uppfinna hjulet på nytt. Traditionen behövs för att hålla oss i ett slags fåra så inte tolkningarna far iväg med oss. Man tänker sig ibland att människan har förändrats på 2000 år, men det har vi inte alls.

Jan-Erik Andelin


FÖRÄLDRAR. Cecilia Åminne fick som enda barnet till sina åldrande och sjuka föräldrar strida som en tiger för deras välmående. Men det höll på att kosta henne både hälsan och orken. Hur gör man om föräldrarna inte vill ha hemvård? Och hur kommer man till rätta med ilska, trötthet och samvetskval? 8.2.2023 kl. 14:00

DRÖMMAR. Varje natt kommer drömmarna till oss, märkliga och ocensurerade. Natt efter natt nytt manus, ny rollbesättning. – Ju mer vi tar in dem och förstår dem, desto mer minskar vår flykt från oss själva, säger drömgruppsledare Virva Nyback. 8.2.2023 kl. 15:35

riksdagsvalet. Kyrkpressen hör sig i en valenkät för om topptemana i riksdagsvalet i april. Överraskande få av de dagliga krisorden i medierna dyker upp i svaren från Lappträsk i öster till Jakobstad i norr. Många lyfter i stället upp den finländska skolan. 7.2.2023 kl. 09:56

ungdomens kyrkodagar. Jamika Sandbäck och hennes vänner har skickat in fem ärenden om ungdomar och unga vuxna i kyrkan till årets UK. 27.1.2023 kl. 16:05

kyrkoherdar. Har sina rötter i Matteus omfattande ungdomsarbete. Hon är enda sökande. 30.11.-0001 kl. 00:00

ungdomens kyrkodagar. En bönestund under konfirmandlägret var av avgörande betydelse för Jakob Nylund. – Det var som om hon bad för mig med Jesu röst, säger han. 27.1.2023 kl. 15:10

ekonomi. Ekonomigurun Sixten Korkman skrev en bok om allt det vi måste tro på om vi ska ha ett sunt ekonomiskt system. Utan Luther skulle vi inte vara där vi är i dag, skriver han. 25.1.2023 kl. 19:00

delaktighet. Elisabeth Hästbacka har doktorerat i socialpolitik på temat delaktighet i samhället för personer med funktionsvariationer. Numera jobbar hon med tillgänglighetsfrågor och har sett vad också kyrkan kunde jobba på. Hon har en hälsning till alla förtroendevalda. 25.1.2023 kl. 15:21

ungdomens kyrkodagar. Vem är du? Johannes Winé är med i planeringsgruppen för Ungdomens kyrkodagar. – Det är ett evenemang som alltid har fått mig att komma tillbaka. 25.1.2023 kl. 10:00

Personligt. – För mig var det en andlig upplevelse att vara utbränd. Som tonåring kändes de vuxnas kristendom som ett skal utan känsla, säger Hanna Klingenberg, redaktör för teve-programmet Himlaliv. 24.1.2023 kl. 18:00

LUTHERFORSKNING. Medan Leif Erikson forskat i Luthers skrifter har han överraskats av att frälsningsvissheten förekommer i det mesta reformatorn skriver. 14.2.2023 kl. 09:00

OVAN I KYRKAN. Som barn gick jag i tant Signes söndagsskola. Där hade vi en sparbössa som vi idag kanske skulle uppfatta som rasistisk, för på den fanns gestalten av ett svart barn som knäböjde och nickade tacksamt med huvudet varje gång det sattes en slant i sparbössan. 14.2.2023 kl. 09:07

musik. Tove Wingren är skivaktuell med sina två musicerande släktingar Patrick Wingren och Rickard Slotte. – Samarbetet är glatt och fyllt av tacksamhet, säger Tove Wingren 23.1.2023 kl. 11:18

pris. Gustav Björkstrand har skrivit tolv böcker "efter sin senaste pensionering". Han fick Tollanderska priset för sin nya bok om psalmförfattare, men också för hela sitt livsverk. 15.2.2023 kl. 10:02

OVAN I KYRKAN. Efter gudstjänstens inledning följer oftast syndabekännelsen. För en del känns den som ett slag i ansiktet. Varför ska man säga att man är syndig om man inte alls känner sig så? 26.1.2023 kl. 00:00

Jubileum. Kvinnliga teologer rf har firat sitt 90-årsjubileum. – Föreningen behövs absolut fortfarande, säger styrelsemedlem Eva Ahl-Waris. 9.10.2024 kl. 13:30

sociala medier. Teologen och forskaren Jyri Komulainen är en av få finländska teologer som aktivt är kvar på den allt busigare plattformen X. Polarisering är ett av teman i kyrkans fyraårsberättelse han har varit med om att skriva. 12.11.2024 kl. 19:00

MISSIONSFÄLTET. Ända sedan hon var barn har Natalie Björkstrand haft en kallelse till missionsfältet. I sommar stärktes kallelsen under ett besök till missionsfältet i Kenya. 9.10.2024 kl. 11:42

betraktat. Kanske kan vi, på samma sätt som den lame mannens vänner, bära fram oss själva och varandra inför Gud? 6.10.2024 kl. 14:06

POLARISERING. Att tycka om människor som delar våra värderingar är naturligt, och det kan vara riktigt bra för samhället! Men om vi börjar tycka allt mer illa om ”de andra”, de som inte är, eller tycker, som oss. Då polariseras vi. Forskarnas råd för att inte bli så svartvit: umgås med någon som inte tycker som du. Ni behöver inte omvända varandra. 4.10.2024 kl. 20:22