Katolska Sara Torvalds tycker att ekumenik är lärorikt men att den katolska kyrkan också har varit för en mängd "fördomar och tjafs". Hon är sedan 2021 ordförande för Ekumeniska rådets arbete på svenska i Finland.

Sara Torvalds: ”Efter 2000 år är vi fortfarande samma människor”

profilen.

Det finns mycket att lära sig av ekumeniken. Men Sara Torvalds som är ordförande för Ekumeniska rådets finlandssvenska arbete gillar som katolik sin egen kyrkas kontinuitet och tradition.

22.7.2022 kl. 15:00

Översättaren och journalisten, katolska Sara Torvalds, 51, är ny ordförande för Ekumeniska rådets sektion för finlandssvensk ekumenik.

Till vardags har hon nyligen återvänt till medier och journalistik efter många år enbart i sin egen översättningsbyrå. Efter jobb på Finska Notisbyrån för över 20 år sedan är hon nu tillbaka bland nyheter, på Yle.

Varför återvände du till medierna?

– Jag tror starkt på public service och på ett Yle som fungerar för oss alla. Just nu är den stora kampen mot alla de lögner som sprids. Hela det här post-fakta-samhället går emot allt jag tror och vill. Jag vill fatta beslut på rationella grunder, på information och fakta och inte på flum och framför allt inte på någons personliga ideologier.

Någon skillnad på nyhetsjobbet då och nu?

– Det är förvånansvärt lika. Men det kan bero på att den första kväll jag jobbade på Yle var dagen då kriget i Ukraina hade börjat. Jag hade den erfarenhet som behövdes den dagen. Förra gången jag jobbade med nyheter var det krig i Jugoslavien så jag vet hur det är när det är krig i Europa. Men också att det kommer att bli fred igen en dag. Vi har sett det här förut. Men någon ung inhoppare som kommer mitt i studierna på Soc-o-kom kan uppleva det som skrämmande.

Medierna ger en ganska kritisk bild av just den katolska kyrkan. Hur hanterar du det?

– Oftast bara med en suck. Jag har ju vant mig.Men jag är alltid en optiminst och vädrar morgonluft där också. Men ofta är det ju bara rubriker om den katolska kyrkan kring övergrepp, eller av påven på resa någonstans, om det finns ”bra bilder” och det inte har hänt någonting viktigare … Ibland skulle man gärna se mer om det goda kyrkan gör. I många länder drivs de bästa skolorna och sjukhusen av katolska ordnar. Visst kan präster begå övergrepp, men bland kyrkans omkring 400 ooo präster finns det också de som inte gör det.

Hur viktig är ekumeniken för er katoliker, som anser er vara ”först och äldst”?

– I Finland får vi höra att att vi är modell för ekumeniken. Vi samarbetar så bra med de andra kyrkorna att tre kyrkors biskopar träffar påven i Rom varje år i samband med Henriksdagen. Vårt land är helt unikt i världen där. Svenska biskopar, inte reser de dit på samma sätt.

"Under de senaste tio åren har man kanske lärt sig att se att det kanske for någonting med badvattnet i reformationen i alla fall "

Ni har en lång, djup teologisk tradition. Finns det ekumenisk respekt för den?

– Den blir mer och mer ömsesidig. I den tidiga ekumeniska rörelsen fanns en massa onödigt tjafs om att vi är ”skökan från Babylon”. Många köpte tidigare generationers fördomar och hittade inte ens på egna nya. Under de senaste tio åren har man lärt sig att tvätta glasögonen lite. Och ser att det kanske for någonting med badvattnet i reformationen i alla fall och att någonting inom vår kyrka kanske kan vara en bra idé.

Vad har du själv lärt dig genom ekumeniken?

– Genom skapelsen är vi alla bröder och systrar. Om somrarna brukar jag gå i den ortodoxa kyrkan i Hangö och där känner jag mig hemma i liturgin. I många frikyrkor upplever jag en omedelbarhet och en förtröstan på den helige Ande som jag tycker är viktig att komma ihåg;
utan Anden blir det ingenting.

Varför har du landat i de här gamla kyrkorna?

– För kontinuiteten. Jag tror inte det är meningen att vi ska uppfinna hjulet på nytt. Traditionen behövs för att hålla oss i ett slags fåra så inte tolkningarna far iväg med oss. Man tänker sig ibland att människan har förändrats på 2000 år, men det har vi inte alls.

Jan-Erik Andelin


KRAN. Den finlandssvenska kristna rusvårds­föreningen Kran har varit i rubrikerna. Efter att ha blivit arbetsskyddsanmäld för sitt ledarskap har verksamhetsledaren fått sparken. Kyrkorna drog sig efterhand ur och en förening församlingarna tidigare engagerade sig i åkte ner i diket. 30.1.2026 kl. 17:06

fastigheter. Kyrkliga byggnader är inga lätta objekt att sälja. Varken marknadsmässigt eller känslomässigt. 2.2.2026 kl. 19:41

Ukraina. – Det lilla vi gör här bidrar ändå positivt till den stora helheten, vi är ett litet gäng men vi kan faktiskt göra skillnad. Tänk att vi kan få påverka någon annans vardag, få vara till hjälp. Samtidigt blir man också så väldigt tacksam över hur bra vi har det här hemma. 29.1.2026 kl. 20:29

STIFTSSEKRETERARE I FÖRSAMLINGSDIAKONI. Den femte februari väljer domkapitlet en ny stiftssekreterare i församlingsdiakoni. Tjänsten har lockat sex sökande från fem orter. 26.1.2026 kl. 12:41

KYRKOHERDETJÄNST. I Jakobstad får församlingen förbereda sig för kyrkoherdeval medan Hangö svenska församling fått en kyrkoherdekandidat. 26.1.2026 kl. 12:28

FÖRSAMLINGSMÄSTARE. Tony Storrank från Jakobstad är ny församlingsmästare i Munsala. Snart blir han och frun Inka dessutom Munsalabor. 24.1.2026 kl. 15:11

syrien. Ett år har gått sedan Assadregimen föll i Syrien. För många innebar maktskiftet en efterlängtad frihet – men för landets kristna minoritet växte oron. Deras framtid är oklar, men vardagen fortsätter ändå. ”Det är en helt vanlig dag”, säger prästen Samer och slänger sig ut på dansgolvet. 22.1.2026 kl. 19:32

KULTURHISTORIA. Det brister i den nationella beredskapen att värna om kyrkans helgedomar i krigssituationer. Enligt Saana Tammisto på Kyrkostyrelsen vore det kontraproduktivt att frakta kulturhistoriskt värdefulla föremål till trygghet i fredstid. 21.1.2026 kl. 06:52

kyrkoherdar. Kristian Willis blir forskare i kyrkohistoria efter sin pappaledighet. 20.1.2026 kl. 13:06

MATHJÄLP. Adventister, pingstvänner, baptister och laestadianer jobbar sida vid sida – och hittills har det aldrig uppstått en enda konflikt. De pratar inte om huruvida kvinnor ska tiga i församlinge, om äktenskapsfrågan, dopet eller vem nåden sträcker sig till. Sju församlingar har gått samman för att fler Jakobstadsbor ska få sitt dagliga bröd. 20.1.2026 kl. 09:00

diakoni. När Ukrainakriget började fick många flyktingaktivister sig en tankeställare. För Eva ledde det till att hon sökte stadga i kyrkan, 19.1.2026 kl. 10:00

PERSOLIGT. Hålls i bakgrunden, förstå min plats. Cecilia Paul var knappt själv medveten om hur den patriarkala strukturen i den katolska kyrka hon växte upp i påverkat henne. – När jag fick cancer förstod jag att jag bär på många generationers trauma – jag måste omprogrammeras. 14.1.2026 kl. 10:12

VIGNING. På trettondagen vigdes fyra nya medarbetade till tjänst i Borgå domkyrka. 7.1.2026 kl. 10:39

PERSOLIGT. När biskop Raimo Goyarrola var sexton år insjuknade hans mamma i cancer. Då lärde han sig att glömma sitt eget lidande och koncentrera sig på den som lider. – Det var min första utbildning i att bli biskop i Finland. 2.1.2026 kl. 10:00

musik. Glada skratt hörs i kyrkan i Korsholm. Barnkören har avslutat sin övning och kvällens höjdpunkt har börjat – kurragömma i kyrkan. 1.1.2026 kl. 19:00

Topelius. På 1800-talet var historiska romaner trendiga ute i Europa. – Fältskärns berättelser av Zacharias Topelius utgör ett finländskt exempel på hur författare genom den historiska romanen utforskade nationer, säger forskaren Erika Boije. 2.3.2026 kl. 19:49

FOLKHÖGSKOLOR. Många kristna folkhögskolor är på fallrepet då regeringen möblerar om integrationsutbildningen. Den nya lagen om integration kan bli ett dråpslag för integrationen på svenska, anser Juhani Jäntti på Lärkkulla folkakademi. 26.2.2026 kl. 15:47

podd. I podcasten De sju dödssynderna går redaktören Hanna Klingenberg och prästen Jimmy Österbacka på djupet med den historiska bakgrunden men också den moderna förståelsen av de sju dödssynderna. 26.2.2026 kl. 11:03

FÖRSAMLINGSVAL. För ett år sedan åkte biskop Bo-Göran Åstrand och stiftsdekan Mia Anderssén-Löf stiftet runt och lanserade den nya strategin för Borgå stift. I år har man gjort en ny runda, men denna gång med fokus på höstens församlingsval. 25.2.2026 kl. 15:53

statistik. I fjol ökade gudstjänstbesöken i lutherska kyrkan i Finland till cirka 3,3 miljoner besök. Nattvardsgästerna ökade med cirka sex procent, meddelar Kyrklig tidningstjänst. 24.2.2026 kl. 13:42