– Kyrkan i Sverige är lite yrvaken inför det här, för man är så van att vara underdog och missförstådd, säger Patrik Hagman.

Patrik Hagman: ”I Sverige är kyrkan lite inne”

profilen.

Teologen och författaren Patrik Hagman är Kyrkpressens nya kolumnist. Sedan hösten jobbar han i Linköpings stift i Sverige med att utveckla och starta en utbildning för opinionsskribenter i Svenska kyrkans regi.

21.6.2022 kl. 19:00

– Jag försöker hitta unga människor som skulle vara lämpliga för utbildningen, och jag har också mycket kontakt med medier för att kratta vägen för de här skribenterna.


Ska skribenterna vara kristna?

– Det är inget vi ställer som ett krav, men inledningsvis har vi plockat folk till kursen särskilt via kristna kanaler. Det är en skrivarutbildning och en utbildning i att tänka kring samhälle. En del av innehållet handlar om att skribenterna ska få ett kristet perspektiv på saker, men vi söker i första hand duktiga människor.


Vad är målet med utbildningen?

– Det finns tre saker vi vill uppnå. En är att långsiktigt jobba för en bra bild av Svenska kyrkan i media. Svenska kyrkan har genom åren fått mycket dålig press som i väldigt hög grad bygger på okunskap och fördomar. Så tanken är att om tio år finns det någon på varje redaktion som vet någonting om kyrkan.

– En annan poäng är att försöka tänka kring kristen identitet i åldern 20–30, genom att fokusera på en liten men synlig målgrupp.

– Men det viktigaste – och det som gjorde att jag gick igång på projektet och flyttade till Sverige – är att vi försöker göra något åt det otroligt polariserade och destruktiva debattklimat som finns i media. Vi vill lära de här människorna att gå in i ett offentligt samtal med en tanke om ansvar för hela debatten, inte bara den egna positionen.


Är debattklimatet i Sverige mer polariserat än i Finland?

– Jag följer inte med debatten i Finland lika noggrant som jag följer den svenska, men i Sverige är den extremt polariserad. Den är mycket frän och folk skriver sådant de själva vet att inte är sant. Man förenklar saker in absurdum bara för att göra en poäng. Också medierna själva upplever det som en krissituation och är glada över att Svenska kyrkan försöker göra något åt det.

– Kanske det jag lärt mig av mina egna misstag är att man aldrig vinner någonting på att hacka på sådant som verkligen är genuint viktigt för människor. Foto: Matilda Audas Björkholm


Du har själv sysslat en del med opinionsbildning. Vilka diken har du trillat i?

– Kanske det jag lärt mig av mina egna misstag är att man aldrig vinner någonting på att hacka på sådant som verkligen är genuint viktigt för människor. Att gå i debatt eller konflikt leder inte så långt. Men klarar man av en mellanposition eller en tredje position kan man komma vidare.


Du sa att Svenska kyrkan dras med gamla fördomar. Men vår uppfattning i Finland är kanske att sekulariseringen i Sverige gått så långt att man glömt fördomarna mot kyrkan.

– Ja, så är det. Det är inte så att vi vänder en trend utan vi hoppar på en, och vill förlänga och förstärka den. I Sverige är det tudelat. Å en sidan är det väldigt många som börjar bli kulturchefer och kulturskribenter som hör till en generation som är betydligt positivare till kyrka och kristen tro än de som fanns där tidigare. Men sedan finns det en annan grupp som inte bara är ointresserad, utan inte vet ett dyft. I Finland har de flesta gått skriftskola och har någon slags personlig erfarenhet av kyrkan, bättre eller sämre.

– Finland är väldigt annorlunda. Där finns den gamla kulturradikalismen, och en massa människor med personliga, negativa erfarenheter av kyrkan är aktiva inom medierna. Där ligger Finland lite efter utvecklingen i Sverige. Men i Sverige är andlighet och specifikt kristendom – och till och med Svenska kyrkan – lite inne. Det har verkligen svängt. Kyrkan är lite yrvaken inför det här, för man är så van att vara underdog och missförstådd. Också därför behövs den här utbildningen.

--------------

Patrik Hagman

GÖR: Teolog och författare. Projektledare för en utbildning för opinionsbildare i Svenska kyrkan.

FAMILJ: Hustrun Emma Audas, som också är teolog och jobbar som pilgrimspräst i Svenska kyrkan.

INTRESSEN: ”Jag är extrem kyrknörd: sjunger i kyrkokören, är kyrkvärd och sitter i församlingsråd. Jag försöker lära känna min nya hemstad Vadstena bättre.”


Läs Hagmans nya kolumn här: "Kyrkan måste våga vara den som går före i kampen mot distraktionerna"

Text: Sofia Torvalds
Foto: Matilda Audas Björkholm


DEMONSTRATION. Ett ryskt par, en rysk-ukrainska och en finlandssvensk har demonstrerat vid ryska ambassaden varje söndag i snart ett år. – Mitt liv har blivit rikare, trots en tragedi och någonting som känns upprivande för oss alla, säger Rabbe Tianen. 22.2.2023 kl. 19:13

NÄRPES. När en ny folkrörelse tar över makten i en församling går det inte helt problemfritt. Det visar erfarenheten i Närpes, där en del anställda upplevt sig ifrågasatta av nya förtroendevalda. 22.2.2023 kl. 08:26

Ukraina. ”Jag har börjar läsa nyheterna. Är jag vuxen nu?” Den tolvåriga flickans fråga illustrerar hur barnen i Ukraina berövas sin barndom. 22.2.2023 kl. 07:41

KYRKANS EKONOMI. Kyrkan har ersatt fakturatrafiken och löneräkningen i församlingarna med servicecentralen Kipa. Det kostar nio miljoner euro om året. Otympligt, tycker kyrkoherde Hans Boije i Vörå. Han tycker att församlingarna ska få välja bort Kipa – om de vill. 21.2.2023 kl. 19:00

Ukraina. ”Lidandet är outhärdligt och antalet förlorade människoliv är stort. Ukrainarna behöver all hjälp och allt stöd de kan få.” 20.2.2023 kl. 18:59

SOMMARLÄGER. Kyrkans Ungdoms sommarläger ordnas i Nykarleby i år. Orsaken är att byggnaden som använts som festsal och logemente för småbarnsfamiljer i Pieksämäki har rivits. 16.2.2023 kl. 20:14

FÖRÄLDRAR. Cecilia Åminne fick som enda barnet till sina åldrande och sjuka föräldrar strida som en tiger för deras välmående. Men det höll på att kosta henne både hälsan och orken. Hur gör man om föräldrarna inte vill ha hemvård? Och hur kommer man till rätta med ilska, trötthet och samvetskval? 8.2.2023 kl. 14:00

DRÖMMAR. Varje natt kommer drömmarna till oss, märkliga och ocensurerade. Natt efter natt nytt manus, ny rollbesättning. – Ju mer vi tar in dem och förstår dem, desto mer minskar vår flykt från oss själva, säger drömgruppsledare Virva Nyback. 8.2.2023 kl. 15:35

riksdagsvalet. Kyrkpressen hör sig i en valenkät för om topptemana i riksdagsvalet i april. Överraskande få av de dagliga krisorden i medierna dyker upp i svaren från Lappträsk i öster till Jakobstad i norr. Många lyfter i stället upp den finländska skolan. 7.2.2023 kl. 09:56

ungdomens kyrkodagar. Jamika Sandbäck och hennes vänner har skickat in fem ärenden om ungdomar och unga vuxna i kyrkan till årets UK. 27.1.2023 kl. 16:05

kyrkoherdar. Har sina rötter i Matteus omfattande ungdomsarbete. Hon är enda sökande. 30.11.-0001 kl. 00:00

ungdomens kyrkodagar. En bönestund under konfirmandlägret var av avgörande betydelse för Jakob Nylund. – Det var som om hon bad för mig med Jesu röst, säger han. 27.1.2023 kl. 15:10

ekonomi. Ekonomigurun Sixten Korkman skrev en bok om allt det vi måste tro på om vi ska ha ett sunt ekonomiskt system. Utan Luther skulle vi inte vara där vi är i dag, skriver han. 25.1.2023 kl. 19:00

delaktighet. Elisabeth Hästbacka har doktorerat i socialpolitik på temat delaktighet i samhället för personer med funktionsvariationer. Numera jobbar hon med tillgänglighetsfrågor och har sett vad också kyrkan kunde jobba på. Hon har en hälsning till alla förtroendevalda. 25.1.2023 kl. 15:21

ungdomens kyrkodagar. Vem är du? Johannes Winé är med i planeringsgruppen för Ungdomens kyrkodagar. – Det är ett evenemang som alltid har fått mig att komma tillbaka. 25.1.2023 kl. 10:00

ekonomi. Jonathan och Aron Vik från Åland har startat Sackaiosfonden – ett projekt som förenar ekonomi och tro. De vill bidra till kristen verksamhet och inspirera andra, samtidigt som de utforskar vad det innebär att tjäna Gud i sina framtida karriärer. 8.1.2025 kl. 18:32

SÅNG. Huvudgästen vid kantorsdagar i Vasa i februari är den skotske prästen och psalmskaparen John L Bell, känd för de så kallade Iona-sångerna. Inför detta slår jag upp hans bok The Singing Thing – a case for congregational song. Frågan är: Varför sjunger vi? Bokens innehållsförteckning är ett svar i 10 punkter på denna fråga: 28.1.2025 kl. 11:06

PRÄSTVIGNING. På trettondagen fick Borgå stift en ny präst när teologie magister Andrey Heikkilä vigdes till ämbetet i Borgå domkyrka. 7.1.2025 kl. 10:46

ENKÄT. Vi på Kyrkpressen är intresserade av hur finlandssvenskar läser och uppfattar Bibeln. Det är sista chansen - enkäten stänger i kväll. 26.12.2024 kl. 10:00

KÖRMUSIK. Bandmusik fyller Andreaskyrkan när Kyrkpressens redaktör kliver in under genrepet inför julkonserten med gospelkören His Master’s Noise. Koristerna Emilia Nylund, Viktor Nylund och Rabbe Tiainen sätter sig ner för en pratstund. 2.1.2025 kl. 16:11