Mats Lindgård har svårt att acceptera att en allt större bit av prästernas arbetstid går till byråkrati.

KOLUMN: Präst bland människor - eller en byråkrat framför datorn?

Kolumn.

Vi kyrkoherdar behöver frigöra tid för präster och anställda att mera möta församlingsbor, skriver domprost Mats Lindgård i Borgå i sin kolumn.

9.6.2022 kl. 11:02

FÖR 30 ÅR SEDAN blev jag prästvigd. Den första sommaren skötte jag skriftskolläger och lärde mig hålla gudstjänst, dop, vigsel och jordfästning. Till hösten fick jag som arbetsuppgift att sitta på café för att träffa och umgås med de ungdomar som jag som ungdomspräst skulle ha att göra med i församlingens ungdomsarbete. Däremot minns jag inte att jag skulle ha fått några administrativa uppgifter.

Den som idag inleder sitt värv som präst ska – vid sidan av de egentliga prästuppgifterna – lära sig att använda många datorprogram: program för bokning av arbetsuppgifter, för ekonomi, för statistik, för intern kommunikation, för distansmöten. Ibland ska prästerna dessutom helt eller delvis ansvara för församlingens kommunikation utåt, till exempel på socia­la medier. Mycket tid går till annat än prästuppgifter och möten med församlingens medlemmar.

JAG TÄNKER IBLAND på ett avsnitt i det brittiska satirprogrammet Yes, Minister. Ministern hade upptäckt att det fanns ett sjukhus med stor administrativ personal trots att det inte fanns en enda patient där. Trots ministerns ihärdiga försök att få patienter till sjukhuset var slutresultatet eftermånga förvecklingar att sjukhuset fortfarande saknade patienter. Däremot hade antalet byråkrater på sjukhuset fördubblats. Och jag undrar om vi i kyrkan är på väg åt samma håll, att vi allt mer sysselsätter oss själva med administrativa uppgifter medan våra kärnuppgifter hamnar i skymundan.

Rent principiellt uppfattar jag demokrati och administration som två sidor av samma mynt, administration behövs. För varje kyrkoherde är de administrativa uppgifterna en väsentlig del av arbetsbilden, och personligen trivs jag med de här uppgifterna. Däremot har jag svårt att acceptera att en allt större del av de övriga prästernas arbetstid – liksom andra anställdas – ska gå till byråkrati. De borde få sätta sin tid på att sköta församlingsverksamhet och träffa församlingsbor.

JAG HAR INGET svar på byråkratiproblemet. Men jag tycker att ledande instanser som kyrkomötet, kyrkostyrelsen och domkapitel borde beakta den här frågan då man fattar beslut som berör församlingarna. Och då alltid fråga sig om den tilltänkta åtgärden ökar eller minskar på de anställdas administrativa uppgifter. Vi kyrkoherdar behöver för vår del reflektera över hur vi kan frigöra mer tid för präster och andra anställda att sköta verksamhet och möta församlingsbor i stället för att sitta framför datorn.

Mats Lindgård är domprost och kyrkoherde i Borgå svenska domkyrkoförsamling.


SOMMARREPRISEN 2024. I Borgå stift är det på sina håll allvarlig brist på präster. Det som förr ofta blev ett livslångt kall är i dag ett yrke där många slutar och gör någonting annat. Forskningen antyder varför. 25.7.2024 kl. 10:00

kyrkoherdeval. Exceptionellt, jag tror inte det hänt förr i Borgå stift, säger biskop Bo-Göran Åstrand om det oavgjorda kyrkoherdevalet i Petrus församling i Helsingfors. Senast i maj blir det domkapitlet som fattar beslut om vem som blir kyrkoherde. 4.4.2024 kl. 09:56

kyrkoherdeval. Kyrkoherdevalet i Petrus församling oavgjort efter ett långt möte – församlingsrådets röster föll lika, 6/6. 3.4.2024 kl. 21:54

litteratur. Då Rosanna Fellman var barn såg hon jämnåriga laestadianer få skit för sin tro. Samtidigt bad hon Gud om att inte längre behöva bli mobbad. I dag är hon motvilligt troende och aktuell med en ny bok. 3.4.2024 kl. 10:59

profilen. Ida-Maria Björkqvist lämnade drömjobbet som journalist för att på heltid fundera på hur man ska locka personer under femtio till en kristen samling. 2.4.2024 kl. 10:00

sorg. De har bearbetat varsin sorg. Monica Björkell har sörjt sitt drömbarn, Susann Stenberg mamman som valde att lämna sitt liv och sina barn. – Om vi inte jobbar med vår sorg ligger den därunder och äter upp våra batterier. 1.4.2024 kl. 19:30

PÅSKDAGEN. Påsksöndagens glädje kör förbi långfredagens sorg för pingstvännen Johan Byggningsbacka. – Glädjen har tagit över. 31.3.2024 kl. 08:00

BISKOPENS PÅSKHÄLSNING. På Långfredagen får Guds närvaro i lidandet ett ansikte. Jesus Kristus är med oss då vi har det svårt. Inför hans barmhärtiga blick får vi klaga, sörja och ifrågasätta Gud. Vi behöver inte förneka en endaste av våra smärtsamma erfarenheter. 29.3.2024 kl. 08:00

PÅSK. När Jaana Kettunen var barn var påsken den tråkigaste högtiden, idag är den bottenlöst sorglig och underbart glad. 28.3.2024 kl. 08:00

FÖRLÅTELSE. På påsken brukar frälsningssoldaten Annika Kuivalainen tänka på att hon fått mycket förlåtet och därför kan förlåta andra. 27.3.2024 kl. 08:00

PÅSK. Vad lär de kristna värderingarna oss, som inte dagens poserande och utstuderande ledare lär oss? frågar språkforskaren och författaren Janne Saarikivi i en essä till påsk. 22.3.2024 kl. 20:00

REGNBÅGSFRÅGOR. – Församlingarna måste bemöta sexuella minoriteter och könsminoriteter rättvist. Det kan handla om småsaker, men om man påverkas av dem varje dag är de inte längre småsaker, säger Ani Iivanainen som är diakoniarbetare i Esbo svenska församling och jobbar med en bok som ska handla om hur församlingsanställda ska bemöta regnbågspersoner. 22.3.2024 kl. 16:39

PÅSK. Livet och det goda segrar! I Kyrkpressens påsk­enkät vinner de ljusa och glada tonerna. Men traditionsforskaren Anne Bergman ser också spännande nya drag i vad som är viktigt i påsktid i gemenskapen kring kyrkan. 20.3.2024 kl. 20:00

homosexualitet. Tjugo ledare inom några av kyrkans väckelserörelser säger nej till biskoparnas kompromiss i frågan om samkönat äktenskap. Uttalandet tar avstånd från homosexualitet helt och hållet. 21.3.2024 kl. 09:21

Teologiska fakulteten. – Det finns en stark längtan efter att tro på något mer. Vad ”mer” är, det är vad vi försöker ta reda på inom teologin. Det säger Björn Vikström. 18.3.2024 kl. 10:42

Personligt. För länge sedan blev Christer Åberg utsatt för ett knivhuggningsförsök. – Jag blev osedd. Men jag var ung då och hade krafter att komma vidare. Nu är jag äldre. Jag har inte tilräckligt med motkrafter i mig. Jag har märkt att min förmåga och kraft att bearbeta ensam är sämre. 10.3.2025 kl. 14:54

mariehamn. För Frans Erlandsson blev församlingens ungdomsgård en plats där han såg sig förvandlas socialt. 10.3.2025 kl. 14:32

kyrkomusik. Hela sitt liv har John L Bell jobbat utanför boxen och skapat något nytt: en ny liturgi, ett nytt sätt att läsa Bibeln, ett nytt sätt att sjunga. 6.3.2025 kl. 15:55

MEDLEMMAR. Kyrkan vill se mera engagerade lekmän och stoltare medlemmar. Men vi har inget språk för hur vi ska grunda nya gemenskaper, säger Ida-Maria Pekkarinen. Hon har jobbat med storstadsformaten Puls och Uusi Verso. 5.3.2025 kl. 17:23

Personligt. För drygt 60 år sedan föddes en pojke i ett Kajana som ännu präglades av kriget. Pojken fick namnet Matti, och trots att hans familj och omgivning var helt finskspråkig gillade han ett skolämne oväntat mycket: det andra inhemska språket – svenska. I dag heter Matti Elia och är ärkebiskop för den ortodoxa kyrkan i Finland. 4.3.2025 kl. 17:37