– Jag tror inte det är en slump att vi är här. Det finns något för oss alla, säger Elina Sagne-Ollikainen.

Elina Sagne-Ollikainen: "Det är viktigt för mig att jag använder den tid jag fått här på jorden väl"

Personligt.

Elina Sagne-Ollikainen lärde sig tidigt att en människas tid här på jorden tar slut.

– Det är viktigt för mig att jag använder den tid jag fått väl.

25.5.2022 kl. 12:15

Elina Sagne-Ollikainen strålar av liv. Kanske har hon fått lyskraften av sin mamma?

– Min mamma Gunnel Rinne hade mycket energi. Hon gjorde mycket för sina medmänniskor. Det gav henne enormt mycket, säger Elina Sagne-Ollikainen.

Mamman hade en väldig längtan efter Gud.

– Hon åkte till Senegal med Finska Missionssällskapet. Under den resan träffade hon min pappa och de gifte sig.

När Elinas storebror skulle födas kom hennes föräldrar till Finland.

– Jag tror att släkten vill ha det så, en förlossning är tryggare här.

När Elina var cirka två år gammal skilde föräldrarna sig.

Elina, hennes mamma och hennes syskon flyttade till Sjundeå. När Elina var tolv år insjuknade hennes mamma i cancer.

– Hon kämpade verkligen med sin sjukdom i många långa år.

När Elina var 23 dog hennes mamma. Hon var 62 år.



Foto: Christa Mickelsson


Den sista tiden vårdades hon på ett sjukhem i Stockholm, där hon hade bott i två år. Dagen innan hon dog var hennes bästa väninna på besök. De hade bett intensivt.

– När hennes väninna åkte hem sa hon att det finns en massa änglar i rummet. Den natten sov jag och mina syskon otroligt gott.

Gunnel dog under natten.

"Jag visste att hon var död när jag vaknade. Det var en väldigt fridfull död."

– Jag visste att hon var död när jag vaknade. Det var en väldigt fridfull död.

Men när Elina skulle börja bearbeta det som hade hänt blev det svårt.

– Mamma fanns inte längre. Vem skulle jag nu vända mig till? Jag visste innerst inne att hon, som var en innerligt troende kristen, var i himlen. Men min tro fick sig en törn.


Tvivlar du ännu?

– Nej, jag tvivlar inte mera, kanske på grund av allting som hände efteråt, säger Elina Sagne-Ollikainen.


”Är det Gunnel?”

Den 23-åriga Elina började planera begravningen tillsammans med sin syster och bror.

– Jag hade ingen aning om hur man sköter en begravning.

På den tiden fanns det fortsättningsvis telefonkataloger.

– Jag ringde en begravningsbyrå på Kungsholmen, på måfå. Kvinnan som svarade ställde en fråga: ”Är det Gunnel?” Jag blev helt chockad.

Först trodde hon att det fanns en logisk förklaring.

– Kanske hade sjukhuset samarbete med byrån? Men jag förstod sedan att kvinnan hade varit medlem i Filadelfiaförsamlingen i Helsingfors, dit vi hörde. Hon hade hört att mamma var sjuk.

Pressen och stressen med att ordna en begravning var som bortblåst.

– Jag visste att kvinnan kommer att hjälpa oss.

"Jag visste att kvinnan kommer att hjälpa oss."

Att bli moderlös som 23-årig var inte lätt. Hennes pappa bodde fortfarande i Finland. Några år efter att hennes mamma gick bort fick Elina och hennes pappa en närmare relation.

– Men jag tänkte att det var den enda vägen ut. Mamma var så sjuk så länge, hon kämpade verkligen i många långa år. När hon dog slapp hon sitt lidande.

Elina minns att hennes mamma på sin dödsbädd sa: ”Det gör sedan riktigt ont att föda barn.”

– Och förstås hade hon rätt. Hon tänkte säkert på mig, och på att hon inte skulle finnas kvar för att säga det.


Foto: Christa Mickelsson

Elina och hennes man har två barn.

– Liksom min mamma upplevde att det var viktigt att jag och mina syskon fick en kristen uppfostran, är det viktigt för mig att mina söner får en kristen uppfostran.

Vad tar du med dig av hennes andliga arv?

– Jag är glad över att jag har en tro som ger mig känslan av att det finns hopp. Och att vi människor har en möjlighet att förändra saker omkring oss. Vi kan stärka kärleken och stärka medkänslan för våra medmänniskor. Den grunden har jag fått av min mamma. Och när har jag har haft det som tyngst har Gud hjälpt mig.



Vad är det viktigaste som du vill lära dina barn?

– Någonting som är viktigt för mig, som jag faktiskt upplever att de redan har lärt sig, är respekten för andra människor, omtänksamheten och hjälpsamheten.



Foto: Christa Mickelsson


Vi måste agera!

Elinas mamma sa tidigt: ”Elina, du har en stark känsla för rätt och fel.”

– Det har jag tänkt på mycket som vuxen. Om det är någonting som är fel så måste vi agera!

Hon inledde sin politiska bana i riksdagsvalet 2019.

Länge arbetade hon för FDUV, en intresseorganisation för personer med funktionsvariationer.

– Jag kände en frustration över att vårt samhälle inte förändras så fort som jag ville. Därför gick jag med i politiken. En fråga som jag tycker är väldigt viktig är delaktighet. Det är så viktigt att vi kan vara delaktiga i våra egna liv! Jag upplever att det fattas kunskap i vårt samhälle.

Vi har alla en uppgift. Ibland kan det vara svårt att hitta den. Men jag tror inte det är en slump att vi är här.

Hennes slogan i valet 2019 var ”Alla behövs”.

– Det är någonting som jag har fått med mig från min kristna uppfostran. Jag tror att det finns en plats för oss alla. Vi har alla en uppgift. Ibland kan det vara svårt att hitta den. Men jag tror inte det är en slump att vi är här. Det finns något för oss alla.

Christa Mickelsson


Människa. Birgitta Boucht skriver gärna om gamla kvinnor men känner sig ofta som en tolvåring. 18.2.2010 kl. 00:00

Sofia Torvalds. I böcker och på film porträtteras präster med jämna mellanrum. Jag börjar bli ganska trött på klyschorna: prästen är alltid man, han är alltid hård, pryd och moralisk och har ett knotigt pekfinger. Sen ska han gärna ha en skavank i form av någon osund böjelse som uppdagas småningom och som förtar de sista resterna av hans trovärdighet i läsarens eller åskådarens ögon. 18.2.2010 kl. 00:00

Ledare. Biskopsmötets besked att det kristna äktenskapet är ett förbund mellan man och kvinna var klart och entydigt. Lika klar och entydig var slutsatsen att den kristna äktenskapssynen inte gör det möjligt med kyrklig välsignelse av samkönade par. 18.2.2010 kl. 00:00

Kyrka. På fastlagstisdagen följer askonsdagen. I dag inleds fastetiden i de stora kyrkosamfunden världen över. 17.2.2010 kl. 00:00

Kyrka. I dag sammanträdde Fontana Medias styrelse för att bland annat behandla valet av ny chefredaktör för Kyrkpressen. Styrelsen tog inte beslut i detta skede, uppger verkställande direktören Marcus Henricson. 16.2.2010 kl. 00:00

Kyrka. Kyrkpressen firade 40-årsjubileum i Vasa med över 200 gäster. Se Johan Sandbergs foton från tillställningen! 16.2.2010 kl. 00:00

Kyrka. Kyrkpressens seminarium lockade över 200 gäster till Trefaldighetskyrkan i Vasa i lördags. Den fråga vi ställde oss var: Hur kan man kommunicera tro i en sekulär tid? 16.2.2010 kl. 00:00

Världen. Webbgemenskapen Facebook har hundratals sidor som tillägnats Jesus. De två största Jesus-grupperna på Facebook har över en miljon medlemmar vardera, rapporterar pod.fi. 15.2.2010 kl. 00:00

Teologi. En strid har uppstått kring den nya norska bibelöversättningen. Oenigheten gäller de profetiska orden i Jesaja 7:14 där ordet ”jungfru” ändras till ”ung kvinna”, rapporterar Kyrkans Tidning. 14.2.2010 kl. 00:00

Samhälle. En färsk undersökning utmanar den vedertagna bilden att tro och samhälle står långt från varandra. 13.2.2010 kl. 00:00

Allmän info. 12.2.2010 kl. 00:00

Kyrka. I natt är det vigselnatt i Esbo domkyrka, informerar Esbo svenska församling. Tiotals par kommer att vigas i kyrkan och i förrättningskapellet invid kyrkan. 12.2.2010 kl. 00:00

Kyrka. Antalet barnarbetsledare inom Borgå stift ökade med hela 50 procent när tre kvinnor utexaminerades i slutet av januari. 12.2.2010 kl. 00:00

Människa. Han började sitt yrkesverksamma liv med att rädda. Nu har Harry Holmberg tagit steget till nästa nivå och visar i stället på den som redan räddat. 11.2.2010 kl. 00:00

Ledare. Ett stort blått öga blickar snett uppåt. Förmodligen mot den finlandssvenska framtiden eftersom ögat finns på pärmen till en Magma-studie med rubriken ”Det svenska i Finland år 2030”. 11.2.2010 kl. 00:00

delaktighet. – Kyrkans delegation för tillgänglighet och funktionsvariationer konstaterade för några veckor sedan att vi gör historia eftersom det inte finns något motsvarande ännu i de nordiska kyrkorna, säger Katri Suhonen och hänvisar till Aktivt delaktig – Kyrkans handlingsprogram 2019–2024. 3.12.2019 kl. 16:32

kyrkoherdeinstallation. Mycket människor, mycket värme och adventsstämning. Det var söndagen i Sibbo i ett nötskal då församlingen fick en ny kyrkoherde i Camilla Ekholm. Samtidig gjorde också nya kaplanen Helena Rönnberg också sin första arbetsdag. 1.12.2019 kl. 20:09

adventstid. Författaren Kjell Westö är svag för adventstiden och julen. Han brukar besöka kyrkor för att sitta ner och fundera en stund – trots att han inte själv är medlem i kyrkan. 28.11.2019 kl. 12:00

julkalender. Församlingarna i huvudstadsregionen delar ut en julkalender till sina medlemmar. Glad adventstid önskar din församling! 28.11.2019 kl. 11:37

betraktat. "Det går så lätt att förvandla den här tiden till ett enda långt fredagsmys. Glögg och pepparkakor för hela slanten. Men ska vi under den här adventstiden försöka slå följe med mannen som lånar en åsna för att komma närmare oss?" frågar Juanita Fagerholm-Urch. 30.11.2019 kl. 09:00