– Musiken har nog varit med mig ända från början. Min pappa var orgelbyggare, vilket gjorde att vi alltid hade huset fullt med olika instrument som jag tyckte om att testa. Min mamma utbildade sig senare till kantor och i något skede konstaterade hon att det är lika bra att jag får ta lektioner då jag ändå håller på och spelar hela tiden.
Niels Burgmann är född i Tyskland och uppvuxen i Sverige. Efter att ha tagit organistexamen i Sverige ville han studera vidare och valet föll på Sibelius-A kademin i Helsingfors. Nu jobbar han sedan flera år tillbaka som kantor i Matteus församling.
– Det var i tonåren som jag blev seriös med att spela musik, men jag började studera musik först senare. Jag tyckte både om klassisk musik och rockmusik, vilket utgjorde en god musikalisk balans. Min orgellärare talade varmt om kantorsyrket och det var väl en av orsakerna som ledde in mig på kyrkomusik.
Behöver vara nyfiken och flexibel
Niels Burgmann betonar att en god musiker inte nödvändigtvis är en musiker som aldrig gör några fel.
– En god musiker är den som kan reda upp alla fel hen gör, säger han med ett skratt.
Han beskriver en god kantor som någon som är både flexibel och som kan tänka utanför sina egna preferenser och referensramar.
– Alla kantorer har inte lyxen att ha kolleger, vilket gör att det kan vara ganska krävande att göra allt själv. Då är det bra att vara nyfiken på både människor och musik och att våga prova på det som kanske känns lite obekvämt. Vi som har inflytande behöver vara lyhörda för vad för slags musik församlingsborna behöver.
Han tänker att kyrkomusiken i framtiden på många sätt kommer att utformas på olika sätt på olika lokala plan.
– Det finns utrymme för väldigt olika slags musik. Det som kantorer kanske behöver akta sig för i framtiden är att glömma bort sådan musik som inte tilltalar alla. Samtidigt som jag också tror att det är bra att våga vara självkritisk och pragmatisk och ställa sig frågan, till exempel inför nästa psalmbok: vilka sånger använder vi inte?
Förutom orgeln, den liturgiska och den klassiska musiken har Burgmann de senaste 15 åren även upptäckt en ”ny” identitet som körledare.
– Det är något jag trivs väldigt bra med. Förutom att det finns mycket, mycket bra körmusik så är det också en social gemenskap med en grupp människor som tillsammans får musiken att lyfta.
Inspireras av text och konst
Genom åren har Niels Burgmann också själv komponerat en del musik.
– Länge komponerade jag nästan bara körmusik, där jag känner till instrumenten bra och vet vad som fungerar och inte fungerar. Men mer och mer har jag också börjat komponera instrumentalmusik. Ju mer man gör det desto lättare faller bitarna på plats.
Han utgår gärna från någon text då han skriver, även om musiken skulle vara instrumental. Det är särskilt stämningen i en text han är ute efter.
– Texten är väldigt viktig för mig. Jag älskar också att gå på konstutställningar och inspireras mycket av olika former av konst. Det är hemskt lyxigt att vara kompositör i dagens läge där vilken musik som spelas och skrivs inte bestäms ovanifrån likt den gjordes på till exempel 1800-talet. Då var musiken kanske lite mer funktionell medan det i dagens läge är okej att både skriva traditionellt och att experimentera.
Han säger att den musik han lyssnar på inte nödvändigtvis är den musik han skriver själv.
– Då jag skriver blir det ofta klassisk musik i nutida, modernistisk stil medan jag lyssnar på musik som ofta är mer rockbetonad, sådant som jag vuxit upp med.
Vad betyder musiken för dig?
– Musik och text beskriver känslor och är ett sätt att fundera på livet och dess innehåll. Jag har svårt att tänka mig en tillvaro utan musik. Själv tror jag att jag behöver en ganska stor palett med olika stilar och stämningar. Musik blir ett sätt där jag kan uttrycka mig själv.
Du kan höra Niels Burgmann i Nordsjö kyrka den 7 juni som en del av öppningskonserten för festivalen Med metron till musiken.
