Den nyrenoverade kyrksalen i S:t Jacobs kyrka. Under renoveringen har man velat bevara så mycket som möjligt av den ursprungliga designen.

S:t Jacobs kyrka är tillbaka

S:t Jacobs kyrka.

S:t Jacobs kyrka på Drumsö har precis blivit färdigrenoverad och återibruktas på annandag påsk. Johannes församling planerar verksamhet som vanligt även om framtiden ännu är oviss.

13.4.2022 kl. 06:00

Församlingspastor Maria Repo-Rostedt är ivrig över att de nya lokaliteterna tagits i bruk igen.

– Jag är superglad att få vara tillbaka i S:t Jacobs kyrka igen. Jag hade nyligen ett möte med våra kyrkvärdar och de uttryckte också en stor glädje och sa att det är underbart att vara tillbaka i ”egen kyrka”.

Också eftisbarnen har varit väldigt nöjda med lokalerna.

– Jag besökte eftiset häromdagen och barnen uttryckte att de trivs jättebra i de nya utrymmena, säger Repo-Rostedt.

Stor festgudstjänst

S:t Jacobs kyrka återibruktas på annandag påsk med festmässa där bland annat Borgå stifts biskop Bo-Göran Åstrand kommer att medverka.

– Vi hoppas att många Drumsöbor vill delta. Det här är en ”en gång i livet-upplevelse” för alla åldrar. Mässan har förberetts i flera olika grupper. Till exempel eftisbarnen har skrivit tack- och förböner som kommer att ingå i mässans förbön och haft möjlighet att delta i en gudstjänstgrupp där de bland annat fått öva olika uppgifter de kan bidra med under gudstjänsten.

Efter gudstjänsten ordnas ett festligare kyrkkaffe där man kan sitta tillsammans och prata och, om man så vill, också bekanta sig närmare med de nyrenoverade lokaliteterna.

– Från och med återibruktagningen kommer vi att precis som före renoveringen fira högmässa här på söndagar klockan 10 under våren. På sommaren har vi tidigare år ordnat sommarcafé med andakter och kommer att fortsätta med det under onsdagar.

Helsingfors största kyrkobyggnad

Renoveringen av S:t Jacobs kyrka inleddes 2019. Anna Puisto på Verstas Architects var huvuddesigner och beskriver kyrkan som ett intressant projekt.

– För en arkitekt är det alltid speciellt med skyddade byggnader. Det här råkar dessutom vara Helsingfors största kyrkobyggnad, vilket gör den både massiv och ståtlig, men jag tycker på samma gång att den är trivsam.

Hon berättar att kyrkan var i ett sådant skick att den mer eller mindre behövde renoveras från grunden.

– Under renoveringen fokuserade vi främst på användarvänlighet. Särskilt klubbutrymmena behövde ses över och även husets tekniska aspekter behövde förnyas. Men i övrigt gjorde vi så lite som möjligt för att inte förlora den ursprungliga känslan i byggnaden.

Puisto gläds över att Helsingfors kyrkliga samfällighet valde att satsa på renoveringen av Drumsö kyrka/S:t Jacobs kyrka.

– I och med renoveringen tror jag att vi lyckades rädda kyrkobyggnadens framtid. På grund av sparkraven under de kommande åren försvinner förmodligen en del andra 50-talskyrkor som är i dåligt skick.

Oviss framtid

Trots glädjen över de nyrenoverade lokaliteterna är det i skrivande stund osäkert huruvida Johannes församling på sikt kommer att behålla dem.

Församlingspastor och tf kyrkoherde Johan Terho berättar att församlingsrådet i Johannes inte ännu beslutat huruvida man kommer att behålla lokaliteterna i S:t Jacob och i så fall hur länge.

– Det är församlingsrådet och kyrkoherden som i slutändan beslutar om fortsättningen för S:t Jacobs kyrka. Vi har med säkerhet utrymmena under hela 2023 och planerar verksamheten utifrån det. Ifall vi från och med 2024 inte har dem längre blir vi bara tvungna att anpassa oss.

– Onsdagen den 4 maj kommer det att ordnas en diskussion om S:t Jacobs kyrkas framtid och dit får man komma och ställa alla frågor man funderar över. Kyrkoherde Johan Westerlund kommer att vara på plats och svara på frågor, säger Maria Repo-Rostedt.

Johan Myrskog


Johan Sandberg. Det är med ett lätt vemod jag igen får konstatera att semestern är slut och att skolorna börjat. Inte för att jag har något emot att börja jobba igen. Det är rätt skönt att återgå till vardagsrutinerna utan att varje dag behöva ägna tankemöda åt familjens program eftersom dagen är färdigt inrutad. 25.8.2011 kl. 00:00

Teologi. Tro gärna, men var inte för radikal. Det är merparten av finländarnas inställning till religion, visar en färsk internationell undersökning. 24.8.2011 kl. 00:00

Människa. Eveliina Kujala är volontär i Taizé. – Första gången jag var här avskydde jag det. 24.8.2011 kl. 00:00

Insändare. Jag vill tacka Eva Hietanen för hennes synnerligen visa och tänkvärda insändare i KP nr 33! Jag håller med  Eva om att vi nog måste söka orsakerna i den andliga och osynliga världen, då vi talar om det hemska som Breivik gjorde i Norge,. Jag gillade särskilt denna mening i Evas insändare: "Så handfallna som vi nu står inför det onda borde vi kristna inte behöva vara". Precis som Eva har också jag ständigt förundrat mig över den handfallenhet och förvåning som många, även kristna, har visat efter våldsdåden i Norge. Man hör ofta kommentarer som: "det här är ofattbart", "hur KAN nåt sådant här hända?" eller "varifrån kommer denna ondska?". Men, ÄR det nu verkligen så ofattbart det som har hänt? Bibeln säger trots allt att det finns en personlig djävul, en fallen ängel som enbart är ute efter att: "stjäla, slakta och döda"(Joh 10:10). 1 Petrusbrevet 5:8 säger: "er motståndare djävulen går omkring som ett rytande lejon och söker efter vem han skall sluka". Jag finner det tragiskt att vissa kristna kan sin Bibel så dåligt, att de inte kan lokalisera varifrån ondskan kommer. Om djävulen bara vill stjäla, slakta och döda, och går runt som ett rytande lejon, behöver vi då verkligen vara osäkra på vilken andemakt som inspirerade Breivik till att meja ner oskyldiga människor? Med tanke på att djävulen och hans många demoner är närvarande här i denna fallna värld, är det snarare mer ofattbart att det inte händer ännu mer elände i världen än vad det faktiskt gör. Till all lycka behöver vi som kristna dock inte vara rädda för satan. Vi vet att Jesus har vunnit seger över all ondska på Golgata kors, då han dog och uppstod för att ge oss liv och liv i överflöd. Tror vi på Honom, så har vi evigt liv, och ingen kan ta det livet ifrån oss. Dödar någon vår jordiska kropp, så kommer vi till himlen, där vi får njuta av en mycket godare värld än denna. I Guds närhet är vi trygga och skyddade mot djävulen. 23.8.2011 kl. 00:00

Kyrka. Samma kapell. Ena församlingen går i procession med rökelsekar. Andra har ett lovsångsteam. Håller församlingarna på att nischa sig? 23.8.2011 kl. 00:00

Teologi. Teologernas åsikter om yoga går i sär. Max-Olav Lassila avråder kristna från yogaträning, men Patrik Hagman tycker inte att man kan dra allt österländskt över en kam. 22.8.2011 kl. 00:00

Människa. För drygt fem år sedan förlorade Heidi och Ove Hagnäs sin dotter Moa i en tragisk drunkningsolycka hemma på gården i Kronoby. Kort därefter insjuknade Heidi i cancer. 19.8.2011 kl. 00:00

Marina Wiik. 18.8.2011 kl. 00:00

Kyrka. Militära experter tillkallades till Pedersöre församlingshem i går för att ta hand om en krigstida granat som hittades i närheten av ingången till pastorskansliet i Kyrkostrand. 18.8.2011 kl. 00:00

Kyrka. Pressträffar med medierna, andlig fördjupning och smarta förvaltningsstrategier. Den stora utmaningen för stiftets biskop och domkapitlet är ändå att inspirera dem som jobbar i kyrkan att hålla ångan uppe. 17.8.2011 kl. 00:00

Världen. Situationen i det hungersdrabbade Etiopien ser ut att vara värre än befarat. Brunnar har sinat och skolor stängt. Får området inte tillräcklig hjälp inom det närmaste halvåret befaras både epidemier och utbredd hungersdöd. 17.8.2011 kl. 00:00

Insändare. Jag har i ca 25 år studerat samtal och relationer i kristenheten. Nu har jag en gedigen dokumentation och vill utöka min "arena". Jag bloggar MEN JAG VILL HA MER PLATS! Vilka möjligheter finns? 16.8.2011 kl. 00:00

Kyrka. Kan skriftskolundervisningen utgå från konfirmandernas frågor och erfarenheter utan att den kristna kärnan går förlorad? Matteus församling i Helsingfors tycker att en modernisering är nödvändig. 11.8.2011 kl. 00:00

Människa. Till vardags är han kylmontör, på fritiden gör han musik, pratar teologi och planerar Metallmässor. 10.8.2011 kl. 00:00

förbundsarken. För över hundra år sedan anlände
 finländaren Valter Juvelius och 
britten Montagu Parker till Jerusalem. 
De skulle inleda utgrävningar vid Tempelberget. Deras hemliga uppdrag var att hitta förbundsarken, lådan med de budtavlor som Israels folk fick av Gud. 11.12.2020 kl. 17:47

Konspirationsteorier. Kyrkoherde Daniel Björk har blivit orolig. Han ser tecken på att vissa kristna lockas mer av auktoritära ledares konspirationstankar än av vanlig, tråkig demokrati. – Men vi måste stå emot. 11.12.2020 kl. 09:42

konspirationsteorier. Konspirationsteorier är ett mycket gammalt fenomen. De har spridits i många olika syften. Men vem som sprider konspirationsteorier och vilka deras motiv är blir en komplicerad fråga att svara på – särskilt när vi rör oss på nätet. 11.12.2020 kl. 09:46

julpyssel. Vivian Krokfors och Hanna-Madeleine Andersson älskar att pyssla och sticka – och de älskar julen! På sitt gemensamma Instagramkonto delar de med sig av julpyssel och julstämning. 10.12.2020 kl. 15:54

livsförändring. Susan och Mats Billmark drabbades båda av utbrändhet. Det fick dem inse att de aldrig stannat upp och funderat över vems liv de egentligen levde – sitt eget eller någon annans? 9.12.2020 kl. 16:29