Rita Nordström-Lytz är ordförande för en över nittioårig fredsförening. Foto: privat

Ett fredsarbete som fortsätter

NÄRPES.

Varje år ordnas fredsbön i Närpes på FN-dagen 24 oktober. Men hur kommer det sig att Närpesnejden har en så livaktig fredsförening? Spåren leder tillbaka till en viss präst.

15.10.2021 kl. 09:20

– Närpesnejdens fredsförening grundades redan 1929, berättar Rita Nordström-Lytz, som är ordförande i föreningen sedan några år tillbaka.

Grundaren var dåvarande kaplanen och sedermera kyrkoherden Edvin Stenwall. De första åren med fredsföreningen var dramatiska. Det var 30-tal och andra, mindre fredsvänliga, rörelser var starka i Finland.

– Stenwall hotades med ”skjutsning till gränsen”, eftersom fredstanken uppfattades vara farlig för samhällsordningen. Det fanns ändå ett stort stöd för Stenwall i Närpes, och hans verksamhet för fred kunde fortsätta.

Redan år 1926 började Edvin Stenwall ge ut tidskriften Frid på jorden. Denna tidskrift finns ännu idag med namnet Fredsposten, numera med Garantiföreningen för Finlands fredsförbund som utgivare.

Fester och fredsmarscher

– Under efterkrigstiden blev läraren Runar Långbacka ordförande för föreningen. Nu diskuterades och fördömdes atombomben, kapprustningen och senare Vietnamkriget, beskriver Rita Nordström-Lytz.

På 80-talet aktiverade kärnvapenhotet världen i stort. Då började fredsmarscher ordnas på FN-dagen. År 1989 deltog hela 150 personer i fredsmarschen i Närpes.

Flyktingar från Vietnam och senare från Bosnien gjorde Närpes mera internationellt. Under 90-talet engagerade föreningen de nyinflyttade med fester där man bjöd på program och mat från flyktingarnas traditioner.

– Mångkulturella barnläger arrangerades också under några år.

Hur kom du själv med?

– Jag fick kontakt med föreningen genom de uppsatstävlingar som ordnades när jag gick i mellanskolan, säger Rita Nordström-Lytz.

– Flera av de som var aktiva i fredsrörelsen på den tiden var starka personligheter. Där fanns personer från olika politiska läger. Där fanns ateister och troende kristna. Det gjorde intryck på mig att folk hade så olika syn på saker och ting, men ändå kunde enas om en sak: att vi behöver fred på jorden. Grundidén var så tydlig och klar.

Riktar sig utåt

Fredsföreningen har som mål att varje år ordna utåtriktade aktiviteter i närsamhället.

– Vi har ett fint samarbete med skolorna. Senast engagerade vi bildkonstlärarna i högstadiet och gymnasiet och ordnade en bildkonsttävling på temat fred, säger Rita Nordström-Lytz.

– Föreningen har fått bidrag för att ordna en internationell musikverkstad med professionella musiker i de olika lågstadieskolorna. Projektet avbröts av coronan, men vi hoppas att verkstäderna snart kan fortsätta.

Numera ihågkommer föreningen årligen två händelser. På Hiroshima-dagen 6 augusti ordnas en kvällssamling vid idrottsplatsens brygga med ljuständning, musik och tal, och på FN-dagen är det fredsbön. I fjol var det paus på grund av pandemin. I år blir det sedvanlig fredsbön i Närpes kyrka på FN-dagen, 24 oktober kl. 18, med bland annat musik på flygel av Simon Smeds.

Rita Nordström-Lytz

Är: pedagogie doktor, varit verksam som klasslärare och universitetslärare, pensionär.

Familj: maken Per och sonen Hampus med frun Emelie och dottern Eirin.

Medlem i kyrkofullmäktige i Närpes församling och i stiftsfullmäktige i Borgå stift, sjunger i S:ta Marian kuoro.

En fredshandling i vardagen: ”att bemöta andra människor med omtanke och välvilja.”

PIAN WISTBACKA


Helsingfors. Beni Karjalainen vet hur det är att vara ensam, men också hur det går att komma ur ensamheten. Årets Gemensamt ansvar-kampanj samlar in pengar för att motarbeta ungas ensamhet. 12.4.2024 kl. 18:56

HJÄLPLEDARE. Sommarjobb eller frivilligkul? Kyrkpressen tittade på vad hjälpledarna får betalt på sommarens konfirmandläger, där de har en viktig roll. På Åland har församlingarna en arvodeskultur som sticker ut. 19.4.2024 kl. 15:53

SOMMARREPRISEN 2024. I Borgå stift är det på sina håll allvarlig brist på präster. Det som förr ofta blev ett livslångt kall är i dag ett yrke där många slutar och gör någonting annat. Forskningen antyder varför. 25.7.2024 kl. 10:00

kyrkoherdeval. Exceptionellt, jag tror inte det hänt förr i Borgå stift, säger biskop Bo-Göran Åstrand om det oavgjorda kyrkoherdevalet i Petrus församling i Helsingfors. Senast i maj blir det domkapitlet som fattar beslut om vem som blir kyrkoherde. 4.4.2024 kl. 09:56

kyrkoherdeval. Kyrkoherdevalet i Petrus församling oavgjort efter ett långt möte – församlingsrådets röster föll lika, 6/6. 3.4.2024 kl. 21:54

litteratur. Då Rosanna Fellman var barn såg hon jämnåriga laestadianer få skit för sin tro. Samtidigt bad hon Gud om att inte längre behöva bli mobbad. I dag är hon motvilligt troende och aktuell med en ny bok. 3.4.2024 kl. 10:59

profilen. Ida-Maria Björkqvist lämnade drömjobbet som journalist för att på heltid fundera på hur man ska locka personer under femtio till en kristen samling. 2.4.2024 kl. 10:00

sorg. De har bearbetat varsin sorg. Monica Björkell har sörjt sitt drömbarn, Susann Stenberg mamman som valde att lämna sitt liv och sina barn. – Om vi inte jobbar med vår sorg ligger den därunder och äter upp våra batterier. 1.4.2024 kl. 19:30

PÅSKDAGEN. Påsksöndagens glädje kör förbi långfredagens sorg för pingstvännen Johan Byggningsbacka. – Glädjen har tagit över. 31.3.2024 kl. 08:00

BISKOPENS PÅSKHÄLSNING. På Långfredagen får Guds närvaro i lidandet ett ansikte. Jesus Kristus är med oss då vi har det svårt. Inför hans barmhärtiga blick får vi klaga, sörja och ifrågasätta Gud. Vi behöver inte förneka en endaste av våra smärtsamma erfarenheter. 29.3.2024 kl. 08:00

PÅSK. När Jaana Kettunen var barn var påsken den tråkigaste högtiden, idag är den bottenlöst sorglig och underbart glad. 28.3.2024 kl. 08:00

FÖRLÅTELSE. På påsken brukar frälsningssoldaten Annika Kuivalainen tänka på att hon fått mycket förlåtet och därför kan förlåta andra. 27.3.2024 kl. 08:00

PÅSK. Vad lär de kristna värderingarna oss, som inte dagens poserande och utstuderande ledare lär oss? frågar språkforskaren och författaren Janne Saarikivi i en essä till påsk. 22.3.2024 kl. 20:00

REGNBÅGSFRÅGOR. – Församlingarna måste bemöta sexuella minoriteter och könsminoriteter rättvist. Det kan handla om småsaker, men om man påverkas av dem varje dag är de inte längre småsaker, säger Ani Iivanainen som är diakoniarbetare i Esbo svenska församling och jobbar med en bok som ska handla om hur församlingsanställda ska bemöta regnbågspersoner. 22.3.2024 kl. 16:39

PÅSK. Livet och det goda segrar! I Kyrkpressens påsk­enkät vinner de ljusa och glada tonerna. Men traditionsforskaren Anne Bergman ser också spännande nya drag i vad som är viktigt i påsktid i gemenskapen kring kyrkan. 20.3.2024 kl. 20:00

GRÖN OMSTÄLLNING. Nina Långstedt är den sjunde generationen som odlar jorden på Krämars i Svartå, Ingå. Hon vill göra allt hon kan för att rädda inte bara Krämars utan hela planeten för framtidens generationer. – Det är hopplöst, men vi måste göra det ändå. 13.2.2025 kl. 09:43

ungdomens kyrkodagar. – Det som var särskilt fint i år var att vi kom till att ingen ska pushas ut från församlingen bara för att vi har lite olika värderingar, säger Mona Nurmi. 12.2.2025 kl. 18:26

LÄGER. Varför får bara ungdomarna gå på läger? undrade några konfirmandföräldrar. Klart vuxna behöver läger också, tänkte de i Åbo svenska församling. Nu blir det av – välkommen på vuxenläger! 11.2.2025 kl. 14:07

kyrkomusiker. Fiona Chow är ny kantor i Borgå svenska domkyrkoförsamling. Under pandemin hade hon tråkigt medan kyrkorna stod tomma. Det var en perfekt tid att öva orgel! Och så blev hon kyrkomusiker. 10.2.2025 kl. 11:48

FÖRFÖLJELSE. 380 miljoner kristna i världen blir förföljda och diskriminerade, skriver Open Doors i sin senaste årsrapport. Finländare som turistar i Turkiet, Marocko, Egypten eller Vietnam tänker kanske inte ens på det. 7.2.2025 kl. 18:47