– Jesus kommer inte att fråga om vi skrev in våra uppgifter i kyrkans bokföringssystem Kipa i tid eller om vi skrev in statistiken rätt. Han kommer att fråga vad vi gjorde för våra minsta, säger Linda Wahrman.

”Många ungdomar behöver många vuxna omkring sig nu”

ungdomar.

Linda Wahrman mötte illamående, panikångest och social ångest på sommarens konfirmandläger i Borgå. – Det var som att gå omkring och släcka små bränder hela tiden.

12.10.2021 kl. 08:40

Linda Wahrman har jobbat med ungdomar i församling under många år. I år var hon på två konfirmandläger efter en paus på fyra år, då hon var föräldraledig.

– Jag måste säga att jag kände mig korkad på det första konfirmandlägret. Jag hade hört om att ungdomar mått illa under coronatiden, men jag hade helt enkelt inte förstått allvaret förrän jag kom på läger. Det kom som ett slag i ansiktet.

Många vittnar om samma sak.

– De unga som har mått dåligt mår ännu sämre efter coronatiden. Mängden av panikångest och social ångest bland de unga har helt klart ökat, säger Wahrman.

”Mängden av panikångest och social ångest bland de unga har helt klart ökat”

Hon är medveten om att illamåendet berör bara en viss del av ungdomarna.

– Det är klart att inte 90 procent går omkring och mår jättedåligt. Det finns en del som kan leva ett normalt liv och inte påverkas nämnvärt.

Hon tänker tillbaka på konfirmandlägren.

– Det var som att gå omkring och släcka små bränder hela tiden. Flera föräldrar ringde och var oroliga över sina barn som bara vill sitta på sitt rum. Många hade jättesvårt att umgås i stor grupp. Många unga har blivit lärda att det är farligt att umgås med många i samma utrymmen. Jag tror att vi kommer att se många efterföljder.

Linda Wahrman känner oro för många unga efter sommarens konfirmandläger. FOTO: Nicole Lönegren-Lindroos




Flexibelt team

De anställda på lägren måste tänka om helt.

– Det var jätteskönt att ha ett flexibelt team som kunde switcha om i programmet. Vi pratade mycket om välmående istället för att låtsas som att illamåendet inte fanns. Vi kunde inte prata endast om Jesu liknelser – de unga kan inte ta emot budskapet om de mår väldigt illa. Vi sa: ”Ni mår dåligt. Vad kan vi göra åt det?”

Efter sommarens läger tog Linda Wahrman kontakt med Rebecka Stråhlman, som jobbar med ungdomsfrågor på Kyrkostyrelsen. De skrev ett öppet brev till beslutsfattare och samarbetspartners till som fick namnet ”För barns och ungas väl”. Många ungdomsledare skrev under texten.

– Vi vill helt enkelt göra någonting. Ibland känner man sig handfallen när man umgåtts intensivt med ungdomar en vecka, gått in på djupet och sedan tappat kontakten till dem.

Linda Wahrman känner oro för många unga efter lägret.

– En del har kontakter till exempel till en terapeut. Men inte alls alla. Hur ska det gå för dem som inte har ett nätverk?

”En del har kontakter till exempel till en terapeut. Men inte alls alla. Hur ska det gå för dem som inte har ett nätverk?”

– Tanken med det öppna brevet var att säga att många ungdomar behöver många vuxna omkring sig nu just nu, vuxna som kan plocka upp dem som mår dåligt – vuxna i skolan, inom fritidsintressen. Ungdomarna behöver bli sedda.


Söker sig någon till församlingen? Borde församlingarna bli bättre på att öppna upp sina lokaler för barn och unga på eftermiddagarna?

– Några har blivit aktiva i församlingen, men inte så många som vi hade hoppats. De har sina orsaker till varför de inte kommer – de är stressade och att söka sig till församlingen är lite stigmatiserat.

– Vi har funderat mycket på öppna dörrar och jag upplever att många nog erbjuder det. Men ibland är det pinsamt att säga att man går till församlingens utrymmen.

– Jag upplever att vi ska försöka hyvla ner tröskeln så mycket som möjligt, men ändå är steget stort. Och unga idag har inte tid. Jag brukar säga till våra ungdomar att jag skulle få burn-out direkt om jag levde det liv som de lever nu.


Upplever du att ni ungdomsledare tvingas bära en för stor del av det som samhället borde ta hand om?

– Både ja och nej. De signaler vi har fått är att ungdomarna inte vill vara till besvär. Många har föräldrar som är stressade, och ungarna vill inte belasta sina föräldrar med saker de bär på. Ibland får vi höra mycket sådant som ungdomarna enbart berättar för oss.

Kommunens hjälp för unga är många gånger överbelastad.

– Jag också hört om sådana som säger att "om jag går dit måste de ringa till mina föräldrar – och det vill jag inte".


Har kyrkan resurser för att ta hand om ungdomars problem?

– Kyrkans resurser räcker ingenstans, känns det som. Jag skulle kunna ägna mig åt hur mycket enskilda samtal som helst, men min tid räcker inte till. Kyrkans byråkrati slukar mycket tid, men det är inte bara kyrkans problem – hela samhället kämpar med "byråkratimonstret".

Linda Wahrman vill dela en bild som hon har burit med sig i många år.

– Jag har tänkt på vad Jesus skulle säga om vår kyrka. Jag undrar om det är tid för oss att fundera på vad det är vi som kyrka egentligen ska göra. Jesus kommer inte att fråga om vi skrev in våra uppgifter i kyrkans bokföringssystem Kipa i tid eller om vi skrev in statistiken rätt. Han kommer att fråga vad vi gjorde för våra minsta.

Text: Christa Mickelsson


Kolumn. Johanna Boholm-Saarinen är tacksam för att det alltid, oberoende av vad som händer i livet, finns hundlokor och häggar, sandvägar och skogsdungar. 18.6.2020 kl. 13:42

sommar. Vare sig du hör till dem som anser att sommaren är till för att slappna av, eller söker något att underhålla dig med när evenemang och läger är inställda. 21.6.2020 kl. 10:00

extremsport. Att springa 100 kilometer och ro över Östersjön är två saker Eddie Myrskog kan kryssa av sin bucket list – och nästa utmaning är utritad på kartan. Lockelsen ligger i att testa sina gränser och att göra något för andra. 18.6.2020 kl. 13:52

Kyrka. Även under speciella omständigheter är kyrkan dess medlemmar, inte bara dess anställda, skriver teologerna Emma Audas och Patrik Hagman i ett inlägg om kyrkan under coronapandemin. 17.6.2020 kl. 08:33

missbruk. Att bli fri från drogberoendet är inte enkelt. Men för Wolfgang Hermann var det ändå enklare än att blir fri från drogerna än från porren. Han vet vad han talar om, för han har missbrukat både droger och porr. 17.6.2020 kl. 07:00

rasism. "Jag trodde länge att det var ovanligt i Finland, och att det räckte med att jag själv inte sade fula saker." 16.6.2020 kl. 00:01

solidaritet. – Människor i svåra situationer är ofta väldigt handlingskraftiga. Medan utrikesnyheterna vanligen fokuserar på problem och katastrofer lyfter Erik Nyström vid Kyrkans Utlandshjälp fram den normala vardagen och den positiva utvecklingen. 16.6.2020 kl. 00:01

fond. Till projekten hör bland annat Petrus församlings lärjungaskola, en cd-skiva med Lina Sandells sånger som görs av David Forsblom och SLEF-Medias resa i C.S. Lewis fotspår . Tjugofyra ansökningar hade inkommit. 15.6.2020 kl. 15:32

domkapitlet. Janette Lagerroos fortsätter som tf kaplan i Houtskär till oktober och kyrkoherdetjänsten i Kronoby är ledig att sökas. Bland annat det här beslöt domkapitlet vid sitt möte idag. 11.6.2020 kl. 16:13

FMS. – Understödsintäkterna har tyvärr inte utvecklats som vi hade förväntat oss, och vi har varit för optimistiska, säger verksamhetsledare Rolf Steffansson på Finska Missionssällskapet. 10.6.2020 kl. 21:12

ekonomi. Understödet styrs så att de församlingar som på grund av pandemin förlorar mest intäkter också får mest stöd. 9.6.2020 kl. 19:00

Kulturskillnader. Som rikssvensk i Helsingfors har teologen Jonas Gehlin kunnat betrakta finländare från ett utifrånperspektiv. I Finland är arbetsklimatet mer formellt och ledarskapet sakorienterat. Och han har med intresse följt de två ländernas olika linjer under coronapandemin. 9.6.2020 kl. 10:35

prästvigning. Jean d’Amour Banyanga prästvigdes sjunde juni i Borgå domkyrka. 8.6.2020 kl. 12:33

utmaningar. Haje Abrahamsson är skådespelare och mamma till ett barn med specialbehov. – Det jag gör kan tyckas tungt, men det är roligt och djupt meningsfullt. 5.6.2020 kl. 10:39

sibbo. Rune Packalen kallas för församlingens tredje diakon. Som busschaufför har han fört många förtroliga samtal. En stor tragedi har färgat hans eget liv, och gjort honom till en lyssnare. 4.6.2020 kl. 14:11

kyrkoherdar. Den finländska kyrkoherdens roll och makt i församlingen är ett stående tema. Därför tittade Kyrkpressen på hur deras kolleger i tre andra nordiska länder, Henrik, Erik och Louise jobbar. 10.10.2023 kl. 18:24

den norske kirke. I KP:s serie om kyrkoherdar i Norden: Norge. – – – Den norska kyrkoherden jobbar i en kyrka som söker sina former efter att ha slutat vara statskyrka 2012. Soknepresten är en av medlemmarna i församlingsrådet. Men chef på församlingskansliet är en "daglig leder", inte prästen. 9.10.2023 kl. 16:36

FOLKEKIRKEN I DANMARK. I KP:s serie om kyrkoherdar i Norden: Danmark. – – – Den danska kyrkoherden är traditionellt präst i en enprästförsamling i ett "sogn" som kan vara mycket litet. Sognepræsten är inte förman för församlingens anställda. Louise Britzes telefon i Köpenhamns förorten Nørrebro ringer dygnet runt ändå. 9.10.2023 kl. 16:34

film. Filmen Jesus Revolution, som skildrar Jesusfolket inom hippierörelsen på sextio-och sjuttiotalen i Kalifornen, har fyllt biografsalongerna i Sverige och USA. Nu går den i Finland där Caj Höglund plötsligt fann sig engagerad i distributionen av filmen. 9.10.2023 kl. 12:05

KVINNA OCH PRÄST. På andra försöket lyckades församlingsrådet i Karleby svenska församling enas om ett utlåtande till domkapitlet i Borgå stift gällande Annica Smeds förordnande som församlingspastor till församlingen. Nu föreslår man att förordnandet blir tidsbestämt till två år och beslutet kom efter omröstning där rösterna föll 9-3. 6.10.2023 kl. 10:25