Harry Månsus har skrivit om ekoteologi i decennier.

Vi måste våga möta vår skuld och skam över klimatförändringen

ÖVERKONSUMTION.

Vårt beroende av konsumtion och fossila bränslen kan liknas vid alkoholism, skriver ekoteologen Harry Månsus i sin senaste bok.

17.9.2021 kl. 18:39

Harry Månsus växte upp i Kaitsor, Vörå, på 40-talet. Han hörde inte till dem som skickades bort som krigsbarn, men kriget påverkade ändå hans barndom mycket.
– Jag tror att det präglat min själ mycket att växa upp bland kvinnor som arbetade dag och natt och hela tiden levde med ångest över vem som kommer att få nästa dödsbud.

Som ung hade han tänkt bli sjöman, men hamnade i stället i predikantskola i Vasa. När han gift sig flyttade han och frun Lea till Schweiz där hon jobbade på bank medan han studerade teologi i Zürich.
– Undervisningen om evangelierna blev en chock. I Österbotten delade man in människor i vi och dom. I Schweiz konfronterades jag med en Jesus som rörde sig i marginalerna.

Sedan tiden i Schweiz har han velat behålla den värme och hängivelse som han mötte i österbottniska kapell och mötestält, men samtidigt representera en Jesus som hade något att säga folk ute på stan en fredagskväll i Stockholm.
– Det sträcker sig ända till dem som i dag sitter på Mynttorget och demonstrerar för att rädda klimatet.

Hur gör du för att hålla hoppet vid liv?
– Jag har sagt hela livet att jag är troende till kanske 57 procent och tvivlar 43 procent. Tron är att våga lita på det vi kallar Gud, Jesus och Ande och ge sig hän åt det.

När han ser på skapelsen märker han att livet fotfarande är starkare än döden. Flyttfåglarna fortsätter göra sin långa resa till Norden varje vår, bygger bo och föder upp ungar.
– Skapelsen fungerar. Ska jag tro att Gud vill varenda människa som föds och att alla bär hans avbild, då är det helt omöjligt för mig att tro att Gud är så cynisk att människor fortsätter att födas när det är kört.

För honom handlar hoppet om att en dag i taget göra vad han kan och lita på att det finns någon som har ett större perspektiv.
– Sedan låter jag den högre makten ta hand om resten och jag får sova gott – trots att jag är del av världens brustenhet.

Men, inskärper han, det innebär att han ska leva ett hållbart liv för att inte göra Gud till medberoende.
– Jag tror att Gud vill alla människors väl, men jag kan inte be att han ska rädda oss ur det vi själva ställt till med.

Se verkligheten i vitögat
Månsus arbetade länge med tolvstegsmetoden och med Anonyma alkoholister och i sin senaste bok, Sången om livet, drar han paralleller mellan alkoholism och nutidsmänniskans beroende av konsumtion och fossila bränslen.
Precis som alkoholisterna bär vi på sorg, skuld och skam över att vi lämnar över en sådan här värld till våra barn och barnbarn.
– Jag vet från min tid i behandlingsteamet att inte en enda knarkare eller alkoholist hade gått hem nykter om vi inte gått in i det där landskapet med sorg, skuld, skam och rädsla och avmagnetiserat skulden och skammen så att de kunde se sitt livs verklighet i vitögat.

Det räcker inte att tala om att allt nog kommer att ordna sig – vi måste också vara ärliga med det liv vi levt.
– Vi måste våga se de skador vi tillfogat till exempel Stora barriärrevet. Det är en chock som ingen kan bära ensam, och det är därför vi behöver en rörelse av gemenskap.

I din senaste bok skriver du om Petrus som misslyckas djupt men ändå får en ny chans. Tror du att mänskligheten också får det?
– Jag har levt nära AA länge och sett att det är vid vägs ände som det nya börjar. Jag tycker det är så tragiskt med en alkoholist som supit bort företag och familj, men jag vet att när man ser verkligheten i vitögat och vågar be om hjälp finns det alltid hjälp att få.

Erika Rönngård


SOMMARREPRISEN 2024. I Borgå stift är det på sina håll allvarlig brist på präster. Det som förr ofta blev ett livslångt kall är i dag ett yrke där många slutar och gör någonting annat. Forskningen antyder varför. 25.7.2024 kl. 10:00

kyrkoherdeval. Exceptionellt, jag tror inte det hänt förr i Borgå stift, säger biskop Bo-Göran Åstrand om det oavgjorda kyrkoherdevalet i Petrus församling i Helsingfors. Senast i maj blir det domkapitlet som fattar beslut om vem som blir kyrkoherde. 4.4.2024 kl. 09:56

kyrkoherdeval. Kyrkoherdevalet i Petrus församling oavgjort efter ett långt möte – församlingsrådets röster föll lika, 6/6. 3.4.2024 kl. 21:54

litteratur. Då Rosanna Fellman var barn såg hon jämnåriga laestadianer få skit för sin tro. Samtidigt bad hon Gud om att inte längre behöva bli mobbad. I dag är hon motvilligt troende och aktuell med en ny bok. 3.4.2024 kl. 10:59

profilen. Ida-Maria Björkqvist lämnade drömjobbet som journalist för att på heltid fundera på hur man ska locka personer under femtio till en kristen samling. 2.4.2024 kl. 10:00

sorg. De har bearbetat varsin sorg. Monica Björkell har sörjt sitt drömbarn, Susann Stenberg mamman som valde att lämna sitt liv och sina barn. – Om vi inte jobbar med vår sorg ligger den därunder och äter upp våra batterier. 1.4.2024 kl. 19:30

PÅSKDAGEN. Påsksöndagens glädje kör förbi långfredagens sorg för pingstvännen Johan Byggningsbacka. – Glädjen har tagit över. 31.3.2024 kl. 08:00

BISKOPENS PÅSKHÄLSNING. På Långfredagen får Guds närvaro i lidandet ett ansikte. Jesus Kristus är med oss då vi har det svårt. Inför hans barmhärtiga blick får vi klaga, sörja och ifrågasätta Gud. Vi behöver inte förneka en endaste av våra smärtsamma erfarenheter. 29.3.2024 kl. 08:00

PÅSK. När Jaana Kettunen var barn var påsken den tråkigaste högtiden, idag är den bottenlöst sorglig och underbart glad. 28.3.2024 kl. 08:00

FÖRLÅTELSE. På påsken brukar frälsningssoldaten Annika Kuivalainen tänka på att hon fått mycket förlåtet och därför kan förlåta andra. 27.3.2024 kl. 08:00

PÅSK. Vad lär de kristna värderingarna oss, som inte dagens poserande och utstuderande ledare lär oss? frågar språkforskaren och författaren Janne Saarikivi i en essä till påsk. 22.3.2024 kl. 20:00

REGNBÅGSFRÅGOR. – Församlingarna måste bemöta sexuella minoriteter och könsminoriteter rättvist. Det kan handla om småsaker, men om man påverkas av dem varje dag är de inte längre småsaker, säger Ani Iivanainen som är diakoniarbetare i Esbo svenska församling och jobbar med en bok som ska handla om hur församlingsanställda ska bemöta regnbågspersoner. 22.3.2024 kl. 16:39

PÅSK. Livet och det goda segrar! I Kyrkpressens påsk­enkät vinner de ljusa och glada tonerna. Men traditionsforskaren Anne Bergman ser också spännande nya drag i vad som är viktigt i påsktid i gemenskapen kring kyrkan. 20.3.2024 kl. 20:00

homosexualitet. Tjugo ledare inom några av kyrkans väckelserörelser säger nej till biskoparnas kompromiss i frågan om samkönat äktenskap. Uttalandet tar avstånd från homosexualitet helt och hållet. 21.3.2024 kl. 09:21

Teologiska fakulteten. – Det finns en stark längtan efter att tro på något mer. Vad ”mer” är, det är vad vi försöker ta reda på inom teologin. Det säger Björn Vikström. 18.3.2024 kl. 10:42

Personligt. För länge sedan blev Christer Åberg utsatt för ett knivhuggningsförsök. – Jag blev osedd. Men jag var ung då och hade krafter att komma vidare. Nu är jag äldre. Jag har inte tilräckligt med motkrafter i mig. Jag har märkt att min förmåga och kraft att bearbeta ensam är sämre. 10.3.2025 kl. 14:54

mariehamn. För Frans Erlandsson blev församlingens ungdomsgård en plats där han såg sig förvandlas socialt. 10.3.2025 kl. 14:32

kyrkomusik. Hela sitt liv har John L Bell jobbat utanför boxen och skapat något nytt: en ny liturgi, ett nytt sätt att läsa Bibeln, ett nytt sätt att sjunga. 6.3.2025 kl. 15:55

MEDLEMMAR. Kyrkan vill se mera engagerade lekmän och stoltare medlemmar. Men vi har inget språk för hur vi ska grunda nya gemenskaper, säger Ida-Maria Pekkarinen. Hon har jobbat med storstadsformaten Puls och Uusi Verso. 5.3.2025 kl. 17:23

Personligt. För drygt 60 år sedan föddes en pojke i ett Kajana som ännu präglades av kriget. Pojken fick namnet Matti, och trots att hans familj och omgivning var helt finskspråkig gillade han ett skolämne oväntat mycket: det andra inhemska språket – svenska. I dag heter Matti Elia och är ärkebiskop för den ortodoxa kyrkan i Finland. 4.3.2025 kl. 17:37