Att en kandidat som inte valts i ett indirekt kyrkoherdeval kan inleda en besvärsprocess är inget vägande argument för direkt val, anser Sixten Ekstrand.

Sixten Ekstrand vidhåller: Direkta kyrkoherdeval är föråldrat

val.

Att församlingsborna väljer kyrkoherde är föråldrat anser Sixten Ekstrand: – Jag är helt övertygad om att direkt val av kyrkoherde är en sak som kyrkan kommer att lämna så småningom. Samtidigt pågår en livlig förhandsröstning i kyrkoherdevalet i Pedersöre.

13.8.2021 kl. 15:28

I diskussionen som förts om kyrkoherdevalet i Pedersöre framförde Sixten Ekstrand, direktor för Kyrkans central för det svenska arbetet, åsikten att direkta val av kyrkoherde är en relikt från gångna tider. Han kritiserade domkapitlet för att ha gått inför direkt val i kyrkoherdevalet i Pedersöre. Biskop Bo-Göran Åstrand och lagfarne assessor Lars Henricson vid domkapitlet framhöll å sin sida i en insändare i ÖT vikten av att församlingsborna i detta specifika fall själva får välja kyrkoherde, inte minst för att församlingsrådet i Pedersöre inte är folkvalt utan tillsatt efter sämjoval och för att röstningsaktiviteten av tradition brukar vara livlig i Pedersöre.

Varför anser du att direkta val är föråldrade?

– Historiskt sett har kyrkan steg för steg frångått de direkta valen. Tidigare valdes kantorer och också kaplaner med direkta val. Det enda som finns kvar är att kyrkoherden kan väljas med direkta val.

– De krav som ställs på en kyrkoherde är att man ska vara en god teolog, ha administrativ förmåga, personalledningsförmåga och förstå sig på ekonomi. Alla de egenskaperna är väldigt svåra att väga i ett direkt val. Då behöver man gå till väga på annat sätt, med anställningsintervjuer, lämplighetstest och bedömningar av de sökandes arbetserfarenhet och förmåga att sköta tjänsten. I ett direkt val är det helt andra frågor som stiger upp såsom social kompetens, vilka värderingar en kyrkoherdekandidat har och om han eller hon är bra på att predika. Det här är en så pass smal del av en kyrkoherdes jobb att jag anser att ett indirekt val där man bättre kan bedöma helheten är mycket mer tidsenligt.

Finns det inte risk för att man också i ett kyrkoråd ser mer till personliga aspekter, till exempel stöder en liberal eller konservativ kandidat, i stället för att se till helheten?

– Den risken finns alltid, men jag menar ändå att det finns större möjligheter i ett kyrkoråd eller kyrkofullmäktige att se till helheten. Om vi ser på samhället i övrigt så väljs inte heller stads- och kommundirektörer med allmänna val. Det finns demokrati av flera slag, representativ demokrati med indirekta val tillämpas i hög grad i kommunal förvaltning och statsförvaltning, och också inom kyrkan.

Samtidigt har vi frångått elektorer, och presidenten väljs också direkt?

– Man kan argumentera för båda modellerna. Båda sätten att välja har sina starka och svaga sidor, men om man gör en sammanvägning talar det för att man skulle avstå från de direkta valen. Och jag tror att utvecklingen kommer att gå dit, det är bara en tidsfråga innan vi är där.

Kommer det att bli ett officiellt beslut om den saken?

– I något skede, men jag vill inte spekulera i hur snabbt det sker. Den gradvisa förändringen har redan skett. Ska man helt avstå från möjligheten till direkta val är det fråga om en kyrkolagsförändring som måste via kyrkomötet.

Kyrkan vill engagera medlemmarna, och ett direkt val brukar engagera i ganska hög grad, är det inte paradoxalt att frångå det då?

– Nej, det skulle jag inte säga. Jag tycker det är synd om församlingsmedlemmarnas engagemang bara syns när en kyrkoherde väljs vart tionde eller femtonde år. Som jag ser det borde engagemanget ta sig uttryck i att man aktivt är med och deltar i det gemensamma församlingslivet, i olika grupper, i körer, på talko, som förtroendevald, och på det viset drar sitt strå till stacken.

Men om man inte är talkotypen utan känner sig bekräftad och delaktig genom att få lägga sin röst på en kyrkoherdekandidat?

– Det har jag full förståelse för, och på den här punkten får alla resonera utgående från sin egen situation.

En risk vid indirekta val är att det kan leda till en utdragen besvärsprocess ifall någon av kandidaterna anser sig mer meriterad än den som församlingsrådet valt, vilket vi i Borgå stift senast sett i samband med kyrkoherdevalet i Vanda. Är inte det här ett argument för att ordna direkta val?

– Enligt mitt sätt att se är det inte ett vägande argument. Snarare är de besvär som du hänvisar till ett exempel på att förtroendevalda inom församlingarna har en del att lära på den här punkten. Det handlar om att ha en klar profil på hurdan kyrkoherde man söker och sedan vara konsekvent i sin argumentation och sitt beslutsfattande.

– Man ska inte heller ha en överdriven rädsla för besvär. De är en del i en demokratisk process och garanterar att alla sökande behandlas rättvist och har möjlighet att få sin sak prövad.

Är den här synen på direkta val kyrkostyrelsens linje eller din egen åsikt?

– Jag uttalar mig inte å kyrkostyrelsens vägnar, utan som sakkunnig på kyrkliga frågor och från min egen teologiska position.

– Om man ser till den finska sidan av vår kyrka går utvecklingen mer och mer mot att ha indirekta kyrkoherdeval. Jag är helt övertygad om att direkt val av kyrkoherde är en sak som kyrkan kommer att lämna så småningom.

Ulrika Hansson


ekumenik. Susanna Lönnqvist bytte och blev präst i Metodistkyrkan. Efter närmare ett år förklarade domkapitlet i Borgå stift nu hennes "prästämbete förlorat". 16.6.2023 kl. 15:18

Konst. Pauliina Kittilä läste en bibeltext om hur Hesekiel profeterade över döda ben och väckte dem till liv. Bibelstället och bön ledde henne till en tjänstledig höst, en målarresa till Finlands fyra hörn – och en sommarutställning i Helsingfors domkyrkas krypta. 15.6.2023 kl. 13:54

ÄMBETSFRÅGAN. Dennis Svenfelt, tidigare församlingspastor i Pedersöre, har på eget initiativ avsagt sig prästämbetet i den evangelisk-lutherska kyrkan i Finland. 15.6.2023 kl. 11:06

LIVSBERÄTTELSE. Gud visar sin storhet i bön då han förvandlar, leder och upprättar. Det säger Saul Mäenpää, delägare i Friends & Burgers. – Jag ber inför arbetsdagen och inför möten. När man praktiserar bön ser man också med tiden Guds svar. Det är mycket som börjar med bön. 14.6.2023 kl. 14:00

LIVSFÖRÄNDRING. Under sin uppväxt och sina konststudier i Serbien fick Ivana Milosavljevic en bild av en avlägsen Gud som bryr sig om och älskar oss, men vars kärlek man måste förtjäna. Kyrkan förstärkte den bilden med sina regler och ritualer. 14.6.2023 kl. 10:00

konfirmand. Ingrid Björklöf blir konfirmerad i Åbo svenska församling i år. – Konfirmandtiden har öppnat min syn på tro, säger hon. 15.6.2023 kl. 19:00

PRÄSTSKJORTA. Svordomarna tystnar på bensinstationskaféet i Karleby och äldre damer i Spanien gör korstecknet. – Att gå klädd i prästskjorta påverkar prästen, men också andra, säger Peter Kankkonen. 13.6.2023 kl. 12:00

KONFIRMANDLÄGER. Hela lägret på en lägergård i Lochteå närmare 200 kilometer bort åkte hem. "Många upplevelser gick nu förlorade", säger kyrkoherde Camilla Svevar. 12.6.2023 kl. 19:00

eutanasi. – Vi måste kunna ha ett öppet samtal om eutanasi, och vara av olika mening. Det säger social­­arbetare Miia Kontro, som nyligen disputerade för att bli teologie doktor. På hennes jobb vid Cancercentret vid HUCS dör människor så gott som varje dag. 12.6.2023 kl. 10:34

FÖRSVARSMAKTEN. Fältbiskopen leder och övervakar Försvarsmaktens andliga arbete och ansvarar för den kyrkliga verksamheten och den teologiska linjen vid Försvarsmakten. 12.6.2023 kl. 08:49

Kolumn. Under en vanlig söndagsgudstjänst, i mitten av mars, börjar en bekant melodi spelas från synten. Min hjärna och mun förbereder sig för att inleda ”Härlig är jorden …”, tills jag några sekunder senare inser att texten är på engelska och med ett annat budskap. Jag befinner mig långt hemifrån, och deltar i en gudstjänst i den protestantiska kyrkan i Oman. 31.5.2023 kl. 08:00

MATTEUS FÖRSAMLING. – Jag tror att vår kärna alltid måste vara andlighet. Visst kan vi bjuda på brunch, men Fazers gör det bättre, säger Patricia Högnabba, som installeras som kyrkoherde i Matteus församling i september. 31.5.2023 kl. 19:31

BLI PRÄST. Kirsi Saarinen jobbar vid polisen med att bekämpa svart och grå ekonomi och göra samhället mer rättvist – men hon drömmer om att bli präst. Just nu gör hon församlingspraktik i Väståboland. 6.6.2023 kl. 15:00

Kolumn. Lena Blomstedt önskar, hoppas och vill att våra församlingar har en stark diakonal profil. Att var och en som kommer till vår kyrka stiger in genom en öppen dörr till ett välkomnande rum där någon ser, lyssnar och bekräftar. 31.5.2023 kl. 16:29

psalmer. Med hjälp av webbplatsen psalmbok.fi i mobilen är det lätt att sjunga med också då det inte finns psalmböcker till hands. 2.6.2023 kl. 08:00

KYRKOMÖTET. Den segslitna frågan om vem som ska betala för gravväsendet i Finland går vidare. i ett vasst brev till regeringen varnade kyrkomötet för dyrare gravar framöver för den som inte hör till kyrkan. 8.11.2024 kl. 16:41

KYRKOMÖTET. Det är olika dyrt för både anhöriga och församlingar att sköta en begravning. Kyrkomötet i Åbo debatterade det här länge på tisdagen. 5.11.2024 kl. 16:45

UNG I KYRKAN. Höstdagarna 2024 samlar som bäst närmare 600 tonåringar från församlingar runt om i Svenskfinland. 2.11.2024 kl. 12:44

betraktat. Det är en helt vanlig lördag förmiddag när vår 8-åring mitt i allt filosoferar över livet: ”Pappa, kommer du att finnas kvar när jag är 18?” 3.11.2024 kl. 18:37

diakoni. Nedskärningarna drabbar hårdast dem som redan har det sämre ställt. Det var huvudbudskapet när en grupp diakoniarbetare från Borgå stift idag uppvaktade social- och hälsovårdsminister Kaisa Juuso med en skrivelse där de vädrar sin oro över regeringens nedskärningar. 1.11.2024 kl. 15:34