– När vi flyttade hit hade vi en uttalad tanke om att lära känna människorna här, säger Jonatan Gauffin.
Radhusområdet är byggt kring en gemensam innergård där man ofta stöter på grannarna.
– Det är klart att man inte synkar med precis varenda granne, men jag försöker åtminstone hälsa på alla. Jag brukar också hälsa på grannarna om jag till exempel ser dem i bussen.
Det känns naturligt att åtminstone säga hej, och vissa grannar har kommit paret nära.
– Vi känner varandra väl och har grillat tillsammans, gått på restaurang tillsammans. När vi fick vårt första barn kom de med gåvor och vi brukar uppvakta deras barn på födelsedagarna.
Den granne som han har den närmaste relationen till träffade han redan några dagar efter flytten.
– Vi möttes i bastun under den allmänna bastuturen och han började prata med mig. Många morgnar har de lånat mjölk av oss och vi av dem – det finns inte så mycket service här och vi har ungefär en kilometer till matbutiken.
Gauffin uppskattar att det bor folk av omkring 20 olika nationaliteter på radhusområdet. Han tror att många av dem som flyttat till Finland kan ha ett större behov av att umgås med sina grannar eftersom de kanske inte har ett så stort kontaktnät här.
– Många är förvånade över att vi är så öppna och säger att det kanske är för att vi är finlandssvenskar, men vi försöker säga att det är för att vi tror på Jesus.
Gemenskapen med grannarna på radhusområdet har också gett en annan tyngd åt samhällsdiskussionen.
– Vi har grannar som inte kan finska särskilt bra och det är svårt för dem att få jobb. De ägnar sig åt hårt knegande, jobbar söndagar och nattskift trots att de har tre barn. Den allmänna diskussionen i samhället slår en hårt när man känner dem som det gäller personligen och jag och min fru brukar be för dem.
Fint med vänner nära
Jonatan Gauffin har ett tips till den som vill lära känna sina grannar bättre: Krångla inte till det.
– Bara fråga det som dyker upp i tankarna. Om någon är nyinflyttad brukar jag fråga kring det, men sedan ganska snabbt gå vidare till andra ämnen. När man är ny är man ofta tacksam om någon tar kontakt.
Även om han försöker se sin strävan till gemenskap med grannarna som ett naturligt umgänge handlar det ändå om ett aktivt val.
– Men även om man har en intention måste man alltid få ett gensvar. Det går inte att pressa fram det.
Ibland kan han känna att det är lite tungt att sätta igång med att lära känna en ny människa.
– Men jag vet själv att om jag inte tar tag i det i stunden brukar jag ångra mig efteråt, för det känns ofta svårare senare.
Granngemenskap handlar också om att välja sina strider. Gauffin kan bli irriterad över att det är rörigt i sopskjulet och önska att andra skulle sortera sitt skräp bättre.
– Men är det viktigare att sopskjulet är fint än att grannarna känner att de kan ta kontakt med oss om de behöver något? Om man har ett problem med något som en granne gör är det bäst att ta upp det direkt med den människan, och gärna på ett sånt sätt att man har en god relation till grannen efteråt också.
Granngemenskapen har gett dem vänner som de kommer att hålla kontakten med även den dag de inte längre delar samma radhusgård.
– Vi levde länge utan bil och har många gånger fått uppleva att människor lånat ut sin bil åt oss. Det är ett stort förtroende. Vi köpte nyss en ganska gammal bil men tog en bra försäkring så att vi lugnt kan låna ut den.
Det känns också fint att ha vänner i närheten, inte bara för att pandemitiden gjort att vi tillbringat mer tid än vanligt hemma.
– Igår var jag ute och sprang tillsammans med min granne. Efteråt drack vi en öl på hans terrass och sedan när vi var klara med det var jag ju redan hemma.
Att hitta vänner bland grannarna ser han som en del i ett mera hållbart liv.
– Det tar ganska mycket energi att planera in saker i kalendern. I de faser när livet känns jobbigare kan det vara bra att ha lite enklare livsrytmer att falla tillbaka på, till exempel relationer med grannarna.
