Mikael Lindfelt: "Vaccinerna har blivit ett signalvärde för något annat viktigt i livet"

forskning.

När Mikael Lindfelt och hans forskarkollegor började forska om attityder till vaccination för fem år sedan hade de ingen aning om hur aktuell deras forskning skulle komma att bli.

22.6.2021 kl. 09:00

Vad försöker ni ta reda på?

– Vi forskar inte i vacciner, utan i attityder kring dem. Vårt projekt är ett samarbete mellan teologisk livsåskådningsforskning och psykologi.

– Som teologer är vi intresserade av varför frågor om hälsa och hur man bäst tar ansvar för sin hälsa blivit så viktiga. Vaccinerna har blivit ett signalvärde för något annat viktigt i livet. De kopplas ihop med frågor om föräldraansvar, om tillit och om hur samhället är konstruerat.

Vad är det med vaccin som oroar folk?

– Vaccinernas trygghet och om vi vet vad de verkligen innehåller. Vissa är rädda för nålar och just nu är många rädda för biverkningar.

Vacciner är förebyggande hälsovård. Det är enklare att förebygga sjukdomar som kan få allvarliga följder än att vårda de insjuknade.

– Då blir frågan om man litar på det medicinska etablissemanget så mycket att man – trots att man inte har symptom – tar vaccin för en sjukdom som man kanske inte ens känner till. Det blir en spänning mellan individen och samhället – vaccintäckningen förutsätter ett kollektivt ansvar som kan ställas mot det personliga ansvaret för den egna hälsan och barnens hälsa.

Varifrån kommer misstron mot myndigheterna?

– I de nordiska länderna har den stora majoriteten tilltro till myndigheterna. Men myndigheterna är inte felfria, de kan också göra misstag. Myndigheternas agerande när det upptäcktes att vi har ett hundratal människor i Finland som insjuknat i narkolepsi efter vaccination mot svininfluensa lever fortfarande starkt i människors minnen.

– En del av utmaningen är hur allmänheten uppfattar vetenskapen och processerna nu under pandemin, när både vetenskapen och myndigheterna varit tvungna att säga: vi vet inte. Men det är precis det som vetenskapen ska göra, för det finns inte forskning på det ännu – tyvärr.

Hur ska man bemöta den som är skeptisk?

– Inom vårt forskningsprojekt räknar vi med två grupper. En mycket liten men högljudd grupp vaccinkritiker, ofta också pandemiförnekare, och en något större grupp av människor som är tveksamma till vaccin av olika anledningar. Den senare gruppen kan man lägga fram argument inför.

– Forskningen ska inte gå in i diskussion med den som tvekar – vi är mera intresserade av att det finns ett sånt här fenomen. Vi jobbar med att ta fram material som kan användas av de yrkesgrupper som ska föra de här samtalen.

– Den oro som förknippas med vacciner måste tas på allvar, och samtidigt måste man förstå att alla inte oroar sig för samma sak. Därför är det väldigt viktigt att myndigheterna lyssnar på alls slags oro och tar den på allvar.

Har pandemin påverkat människors syn på vaccin?

– Attityderna har blivit positivare. Nu kommer sjukdomen så nära att kopplingen mellan vaccinet och det man skyddar sig mot blir tydlig. Man förstår att det inte är trevligt att leva i ett samhälle som är stängt.

– En insikt som vi teologiska livsåskådningsforskare ganska länge har fört fram är att vi i vårt samhälle vaggats in i en massa trygghetsföreställningar om att livet går att kontrollera. Men den känslan är rejält skakad nu.

Mikael Lindfelt sommarpratar om vaccinattityder, vaccinskeptiker, fakta och åsikter i Radio Vega den 1.7.

Uppdaterad 23.6 kl. 11.20 med information om Mikael Lindfelts sommarprat.

Text: Erika Rönngård
Foto: Satu Karmavalo, Studio Koo Photography


livsfrågor. Det är aldrig för sent att gå skriftskolan, och man behöver inte vara säker på att man vill bli konfirmerad för att börja. Konformationsundervisningen från vuxna utgår från konfirmandens frågor och livssituation. 22.4.2020 kl. 00:01

Göra gott. Coronaviruset kom i vägen för Petrus församlings godhetshelg. I stället uppmuntrar de oss alla att sprida godhet till människor i vår närhet under hela våren. 22.4.2020 kl. 00:01

Konfirmander. Lägren kan inte ske på distans, säger biskop Bo-Göran Åstrand. 17.4.2020 kl. 12:37

sommarläger. Det blir inget sommarläger i Pieksämäki i år. Det beslöt styrelsen för förbundet Kyrkans Ungdom, KU, i går. 16.4.2020 kl. 16:03

kyrkslätt. Peter Blumenthal, Karl af Hällström och Fred Wilén har sökt den lediga kaplanstjänsten i Kyrkslätts svenska församling. 14.4.2020 kl. 18:04

längtan. Therese Almén har alltid vetat att hon vill bli mamma. Det blev en sorgkantad vandring mot den drömmen. Hon förlorade två barn i fosterstadiet. Men sedan dök en liten pojke upp, som visade sig behöva henne, och hon honom. 8.4.2020 kl. 00:00

undantagstillstånd. Det vi kallar ett undantagstillstånd är ett normaltillstånd för många kristna idag. Vi bör vara tacksamma för den frihet vi normalt har, säger Mia Anderssén-Löf. 8.4.2020 kl. 01:00

påsktradition. Påsken är en glad helg för barnen Johannes och Emma Forsblom. Då får de äta påskägg och vara vid påskbrasan. 7.4.2020 kl. 15:16

hemleverans. När fotbollsträningarna lades ner började Pargas IF:s frivilliga köra ut varor till äldre som behöver hjälp med att handla mat. 7.4.2020 kl. 15:16

gospel. Vi tog oss ett snack med dirigenten Elna Romberg, och frågade hur det är att leda en gospelkör på distans. 6.4.2020 kl. 15:44

biskopens påskhälsning. Så här tänkte vi nog inte att vi skulle fira påsk. Vi blev alla begränsade på något sätt. 6.4.2020 kl. 16:55

Mansroller. Novellformatet lockade fram berättelser om att växa upp och om de spår uppväxten lämnar i oss. Axel Åhman har skrivit om människor i Österbotten som försöker leva upp till förväntningar som de tror att omgivningen ställer på dem. 7.4.2020 kl. 14:12

Påsktraditioner. Skådespelaren Tobias Zilliacus säger att det fanns en tyngd i att spela Jesus även om han inte själv är troende. Den här våren har coronaläget pausat hans arbete och påsken blir inte samma avbrott som vanligt. 7.4.2020 kl. 10:00

långfredagen. "Den här våren har vi fått avstå från mycket som vi brukar se som självklart." 7.4.2020 kl. 00:01

PÅSK. Hur förbereder du dig för påsken i epidemitider? Vi bad några personer berätta hur livet ser ut när vardagen är satt på undantag. 5.4.2020 kl. 10:59

FÖRSONING. Sann försoning innebär ett erkännande av rättvisan och av maktdynamiken, anser man inom organisationen Musalaha. Därför utmanar man det som sker i Israel och Gaza just nu. – Just nu behövs försoning mer än någonsin, säger Wasim Nasser. 19.12.2023 kl. 10:00

JULGEMENSKAP. Du är inte ensam om att vara ensam och vi är alla lite fattiga, åtminstone i anden. Det fastslår pastor Markus Österlund. 18.12.2023 kl. 15:59

domkapitlet. Två prostar och pensionerade kyrkoherdar, Anders Store och Timo Saitajoki, jobbar nästa år halvtid som kaplaner i Kronoby, där prästbristen är stor. 15.12.2023 kl. 10:37

UTNÄMNING. Elefteria Apostolidou valdes till årets präst bland annat för sitt arbete bland kvinnor, för kyrkans synlighet på sociala medier och för sina stads-pilgrimsvandringar. – Det känns jätteskönt att få erkänsla för det arbete jag gjort, säger hon. 14.12.2023 kl. 12:59

kyrkans kulturpris. Kyrkans kulturpris 2023 tillfaller två personer som främjat den kristna musikkulturen i Finland: musikern Jukka Leppilampi och evenemangsproducenten Jukka Ahokas. 13.12.2023 kl. 14:38