Med blick för detaljer. – Jag vill gärna visa på vad det är att leva med Gud i vardagen, säger Siv Bergman om sina personliga Instagramuppdateringar. FOTO: Privat

Siv Bergman: "Instagramkontot ska visa på det som jag själv står för, det ska vara ärligt och rakt"

NÄRPES.

Vardagsnära tankar kombinerade med fina foton. Det hittar man på Kristinestads svenska församlings Instagramsida. Oftast är uppdateringarna gjorda av Siv Bergman.



26.5.2021 kl. 15:36

– Det ska vara något som jag själv står för – ett korn av tvivel eller ett korn av tro. Jag tycker om att skriva ärligt och rakt. Det ska inte vara tillkrånglat, säger Siv Bergman.

Instagramkontot fick sin start i höstas när församlingens ungdomsarbetsledare Jeanette ​
Ribacka-Berg och Siv Bergman tillsammans funderade på vad som kunde vara en uppmuntran i pandemitider.

– Vi ville visa fram en glimt av något positivt, som en hälsning från församlingen. Det här är perioder när det har varit ganska tufft för alla. Också för mig själv har det här projektet gett något positivt att fokusera på.

Alla bilder är tagna i Kristinestadstrakten. För Siv Bergman är naturen särskilt viktig, men också stadsvyer finns med.

– Vanligen kommer bilden först. Sedan växer texten fram.

De sociala nätverken lever enligt sina egna villkor, konstaterar Siv Bergman.

– Instagram är ju ett av de stora flödena. Jag ser på uppdateringarna som ett slags flaskpost – de når inte alla, men då och då kan någon stanna upp.

Ihennes händer formas texterna till ett slags koncisa böner eller dikter. Tacksamhet och hopp är teman som ofta glimmar till.

– Tacksamheten är ju något jag också själv ofta får påminna mig om, påpekar hon.

Men allt är inte vackert. I texterna ges också rum för förtvivlan, i synnerhet när det gäller de invandrade vänfamiljernas situation.

– Som pensionärer har jag och min man varit mycket i kontakt med invandrare och har många extrabarn och bonusbarnbarn bland dem. Vi försöker uppmuntra dem, också när det känns mörkt. Flera vänfamiljer har väntat i snart sex år på att få stanna – och vi har väntat med dem.

Instagram: @kristinestadsvenskaforsamling

”Er far vet vad ni behöver, innan ni ber honom om det”, sa Jesus.

Han känner mig. Han vet när jag bubblar av lycka över blåsipporna. Han vet hur mitt hjärta ropar på hjälp, när jag träffar invandrarkvinnan som inte vågar möta framtiden. Han vet vad jag menar, fast jag inte kan sätta ord på mina känslor.

Han ser. Han vet. Han bär. /SivB

Våren skärper färgerna. Ljuset gör att vi ser längre.

”Låt oss lära känna honom,

låt oss sträva efter kunskap om Herren.

Så visst som gryningen skall han träda fram,

han skall komma till oss som ett regn,

som ett vårregn som vattnar jorden.”

Det skrev Hosea för 2 800 år sen. Det blir min bön om förvandling och förändring. /SivB

Siv Bergmans Instagramfotografier är alla tagna i Kristinestadstrakten.
Pian Wistbacka


Kyrka. De svenskspråkiga församlingarnas ”riksdag” stiftsfullmäktige samlas undantagsvis inte i höst. 29.8.2011 kl. 00:00

Kultur. Det är svårt att vara stadsbo. Alla utanför ring ettan vet ”precis” hurdan du är. Ännu värre är det – som i Kjell Westös fall – att vara född förortsbo med rötterna utanför stadskärnan. Då vet också de som gynnats av storken och blivit nedsläppta inom spårvagnsnätet ”precis” hurdan du är. 26.8.2011 kl. 00:00

Människa. Hans första fråga till stamgästerna på Helsingfors järnvägsstation är inte ”känner du Jesus?, utan ”Hur mår du?”. 25.8.2011 kl. 00:00

Ledare. Hösten rullar igång verksamhetsmaskineriet i församlingarna. Samtidigt går – även den här hösten – mer än en församlingsanställd tillbaka till jobbet med en molande oro i maggropen. Ska man faktiskt orka ännu ett varv? Alla orkar inte heller. 25.8.2011 kl. 00:00

Johan Sandberg. Det är med ett lätt vemod jag igen får konstatera att semestern är slut och att skolorna börjat. Inte för att jag har något emot att börja jobba igen. Det är rätt skönt att återgå till vardagsrutinerna utan att varje dag behöva ägna tankemöda åt familjens program eftersom dagen är färdigt inrutad. 25.8.2011 kl. 00:00

Teologi. Tro gärna, men var inte för radikal. Det är merparten av finländarnas inställning till religion, visar en färsk internationell undersökning. 24.8.2011 kl. 00:00

Människa. Eveliina Kujala är volontär i Taizé. – Första gången jag var här avskydde jag det. 24.8.2011 kl. 00:00

Insändare. Jag vill tacka Eva Hietanen för hennes synnerligen visa och tänkvärda insändare i KP nr 33! Jag håller med  Eva om att vi nog måste söka orsakerna i den andliga och osynliga världen, då vi talar om det hemska som Breivik gjorde i Norge,. Jag gillade särskilt denna mening i Evas insändare: "Så handfallna som vi nu står inför det onda borde vi kristna inte behöva vara". Precis som Eva har också jag ständigt förundrat mig över den handfallenhet och förvåning som många, även kristna, har visat efter våldsdåden i Norge. Man hör ofta kommentarer som: "det här är ofattbart", "hur KAN nåt sådant här hända?" eller "varifrån kommer denna ondska?". Men, ÄR det nu verkligen så ofattbart det som har hänt? Bibeln säger trots allt att det finns en personlig djävul, en fallen ängel som enbart är ute efter att: "stjäla, slakta och döda"(Joh 10:10). 1 Petrusbrevet 5:8 säger: "er motståndare djävulen går omkring som ett rytande lejon och söker efter vem han skall sluka". Jag finner det tragiskt att vissa kristna kan sin Bibel så dåligt, att de inte kan lokalisera varifrån ondskan kommer. Om djävulen bara vill stjäla, slakta och döda, och går runt som ett rytande lejon, behöver vi då verkligen vara osäkra på vilken andemakt som inspirerade Breivik till att meja ner oskyldiga människor? Med tanke på att djävulen och hans många demoner är närvarande här i denna fallna värld, är det snarare mer ofattbart att det inte händer ännu mer elände i världen än vad det faktiskt gör. Till all lycka behöver vi som kristna dock inte vara rädda för satan. Vi vet att Jesus har vunnit seger över all ondska på Golgata kors, då han dog och uppstod för att ge oss liv och liv i överflöd. Tror vi på Honom, så har vi evigt liv, och ingen kan ta det livet ifrån oss. Dödar någon vår jordiska kropp, så kommer vi till himlen, där vi får njuta av en mycket godare värld än denna. I Guds närhet är vi trygga och skyddade mot djävulen. 23.8.2011 kl. 00:00

Kyrka. Samma kapell. Ena församlingen går i procession med rökelsekar. Andra har ett lovsångsteam. Håller församlingarna på att nischa sig? 23.8.2011 kl. 00:00

Teologi. Teologernas åsikter om yoga går i sär. Max-Olav Lassila avråder kristna från yogaträning, men Patrik Hagman tycker inte att man kan dra allt österländskt över en kam. 22.8.2011 kl. 00:00

Människa. För drygt fem år sedan förlorade Heidi och Ove Hagnäs sin dotter Moa i en tragisk drunkningsolycka hemma på gården i Kronoby. Kort därefter insjuknade Heidi i cancer. 19.8.2011 kl. 00:00

Marina Wiik. 18.8.2011 kl. 00:00

Kyrka. Militära experter tillkallades till Pedersöre församlingshem i går för att ta hand om en krigstida granat som hittades i närheten av ingången till pastorskansliet i Kyrkostrand. 18.8.2011 kl. 00:00

Kyrka. Pressträffar med medierna, andlig fördjupning och smarta förvaltningsstrategier. Den stora utmaningen för stiftets biskop och domkapitlet är ändå att inspirera dem som jobbar i kyrkan att hålla ångan uppe. 17.8.2011 kl. 00:00

val. Inom utsatt tid har den ledigförklarade kaplanstjänsten i Pedersöre församling sökts av två personer. 14.10.2020 kl. 17:18

restriktioner. Offentliga tillställningar och allmänna sammankomster med fler än tio personer är förbjudna i Vasa sjukvårdsdistrikt till slutet av oktober. Församlingarna följer samma direktiv. Tre kyrkoherdar vittnar om en viss coronavana – men också om coronatrötthet. 14.10.2020 kl. 13:58

Kyrkpressen. Veckans nummer av Kyrkpressen innehåller två mindre förändringar. Den ena är estetiskt och den andra är kopplad till formatet. 13.10.2020 kl. 16:20

Lokalt. Hej då perfektionisten! säger Tinca Björke, informatör i Mariehamns församling. 14.10.2020 kl. 08:00

Höst. "När peppen och inspirationen är borta är det ofta människorna runt omkring oss som blir stödet." 14.10.2020 kl. 00:01