Taklax skola, årskurs 1–2.

Hur kan man hjälpa äldre? Barn i Korsnässkolorna funderade och ritade teckningar

KORSNÄS.

Gemensamt Ansvar engagerade Korsnässkolorna. Elevernas konstverk kan beskådas på församlingens webbsida.

20.5.2021 kl. 16:15

Insamlingen Gemensamt Ansvar fokuserar i år på äldre människor med ekonomiska bekymmer, både på lokal, nationell och internationell nivå. Därför bad jag barn i Korsnäs tre grundskolor i årskurs 1–6 att rita en teckning över hur de kan hjälpa en äldre människa. Alla skolor nappade på idéen och jag fick in över 50 fina teckningar.

För att leda in barnen på ämnet och kanske väcka någon tanke skrev jag en berättelse om två barndomsvänner (Gemen + Sam = Gemensam) som träffas igen på ålderns höst och diskuterar ekonomin. Båda har svårt att få pengarna att räcka till, då bland annat mediciner är så dyra.

Teckningarna som barnen ritar publiceras på vår hemsida: www.korsnasforsamling.fi, cirka femton stycken varje vecka.

Kan själva behöva hjälp i framtiden

Jag besökte en klass per skola för att höra lite om hur de funderade på temat äldre och deras behov av hjälp. De hade alla satt ner tid och energi på sin teckning, och flera hade till och med skrivit texter om sina teckningar. Texterna publiceras också på nätet.

Barnen svarade glatt på mina frågor och berättade gärna om sina far- och morföräldrar. ”Är det skillnad mellan äldre och gammal?” undrade jag. I Molpe och Taklax svarade de att det nog är skillnad: om man är äldre så är man över 30, och är man gammal så är man 70 år. I Korsnäs ansåg de att det är samma sak. Jag frågade också om de tror att de själva kan bli gamla, och det trodde de. En elev sa att han siktar på att bli ett år över 100, och jag konstaterade att vi väl alla får hoppas på ett långt liv. Barnen trodde också att de själva kunde behöva hjälp när de blir äldre, just med samma saker som dagens äldre behöver hjälp med.

I Molpe poängterade en elev att de förmodligen också kommer att behöva hjälp med tekniken, för han ansåg att den kommer att utvecklas väldigt mycket under deras livstid. Många väntade på att bli äldre. ”18 år”, sade en flicka, ”för då får man köra bil”.

Varför behövs det hjälp?

Eleverna tänkte att gamla människor behöver hjälp för att de är långsamma, springer och hör sämre, kan ha sjuk rygg eller svårt att andas, med mera. I Korsnäs poängterade en flicka att mor- eller farföräldrarna kan ha svårt med att äta själva. De äldre kan därför behöva hjälp av olika slag. Barnen gav som exempel att man kan hjälpa med att plocka i diskmaskinen, städa eller skotta snö.

Många barn lyfte fram det sociala. Det är viktigt att hälsa på hos de äldre, ansåg de. Jag lyfte fram att vi alla kan göra något. Om vi har fem cent tycker vi kanske att det är litet, men vill vi köpa en godispåse och det fattas fem cent kan vi inte köpa den.

Slutligen en hälsning från barnen: ”Det är snällt att hjälpa.” Så har du inte gjort det, bidra gärna till insamlingen Gemensamt Ansvar, och ta en titt på teckningarna då och då. Jag vågar lova att de kommer att förgylla din dag. Tack också till alla barn och lärare för er insats!

Texten är skriven av Hanna Hofman, diakon i Korsnäs församling.

Korsnäs skola, årskurs 1–2.
Molpe skola, årskurs 3–4.
Text och foto: Hanna Hofman


mission. Om Gud vill och flygen går återvänder Chamilla och Kristian Sjöbacka till Kenya så snart de kan. ”Får man trivas så här bra på missionsfältet?” har de ibland frågat sig. Landet och arbetet har förändrats sedan de första gången åkte ut som missionärer. 4.6.2020 kl. 09:19

mathjälp. Coronaepidemin har lett till ett ökat behov av mathjälp. De som ordnar matutdelning försöker möta behovet, samtidigt som de fått lägga om verksamheten. 2.6.2020 kl. 15:51

Coronapandemin. Tillsvidare ska man undvika körsång, rekommenderar biskoparna. 2.6.2020 kl. 14:23

Pörkenäs. Jakobstads svenska församling har omprövat beslutet att inte ordna konfirmandläger i sommar. Församlingen ordnar två dagläger på Pörkenäs. 1.6.2020 kl. 16:32

Åbo akademi. Björn Vikström har blivit utnämnd till professor i systematisk teologi vid Åbo Akademi för de närmaste fyra åren (1.8.2020-31.7.2024). 1.6.2020 kl. 14:20

pingst. På pingstdagen, söndagen 31.5, sänder Svenska Yle en gudstjänst med rubriken "Anden leder oss" från Brändö kyrka. 30.5.2020 kl. 08:55

Fontana Media. Styrelsen för Fontana Media har utsett Nicklas Storbjörk till ny vd. Han fortsätter som ansvarig redaktör för Kyrkpressen. 28.5.2020 kl. 17:19

studentexamen. Hur har vårens studenter tagit det att de inte får fira en ordentig dimission? Vi pratade med Karin Westerlund från Karis och Axel Falck från Helsingfors. 27.5.2020 kl. 09:40

diakoniarbete. Helsingforsarna mår sämre på grund av coronasituationen, det syns i församlingarnas diakoniarbete. 26.5.2020 kl. 15:48

strömning. När gudstjänsterna skulle börja strömmas fick kyrkvaktmästarna en ny arbetsuppgift.Den kom över en natt, säger Bengt Norrlin. 25.5.2020 kl. 13:06

Väståboland. Jari Heikkilä brukade sitta på labbet och studera virus, idag är han präst i Väståboland. Men en sak bär han med sig från sitt förflutna: han är noga med att tvätta händerna! 22.5.2020 kl. 09:28

undantagstillstånd. Viking Norrbäck fick somna in i sitt hem i Esse omgiven av sin familj. Det var så han ville ha det. Men coronan gjorde att han inte fick den begravning han önskat. 20.5.2020 kl. 17:26

Coronapandemin. Finns det förutsättningar att skapa någon form av gemenskapsdagar för konfirmanderna i Jakobstads svenska i stället för de inställda konfirmandlägren? Den frågan söker nu kyrkoherde Jockum Krokfors svar på. 20.5.2020 kl. 16:34

styrka. I skolan blev Salla Romo mobbad för sin storlek. När hon började styrketräna hade hon inget särskilt mål. Två år senare kunde hon kalla sig Finlands tredje starkaste kvinna. Den styrkesportande prästen har hittat det hon är född att göra, och önskar att andra skulle få uppleva detsamma. 21.5.2020 kl. 13:23

deckardrottning. Hur gör en deckardrottning med mingelskräck? Hon vågar mingla fast hon är hur rädd som helst. 20.5.2020 kl. 14:15

LEDIGA TJÄNSTER. Johannes församling i Helsingfors vill anställa en citykaplan, som särskilt ska arbeta med den åldersgrupp som har en svag relation till församlingen. 11.10.2023 kl. 16:09

Svenska kyrkan. I KP:s serie om kyrkoherdar i Norden: Sverige. – – – Den svenska kyrkoherden är allt oftare både andlig herde och daglig chef i stora "superpastorat" i Svenska kyrkan. Henrik Törnqvist blev kyrkoherde för en nyfusionerad storförsamling i Trollhättan. 9.10.2023 kl. 16:32

kyrkoherdar. Den finländska kyrkoherdens roll och makt i församlingen är ett stående tema. Därför tittade Kyrkpressen på hur deras kolleger i tre andra nordiska länder, Henrik, Erik och Louise jobbar. 10.10.2023 kl. 18:24

den norske kirke. I KP:s serie om kyrkoherdar i Norden: Norge. – – – Den norska kyrkoherden jobbar i en kyrka som söker sina former efter att ha slutat vara statskyrka 2012. Soknepresten är en av medlemmarna i församlingsrådet. Men chef på församlingskansliet är en "daglig leder", inte prästen. 9.10.2023 kl. 16:36

FOLKEKIRKEN I DANMARK. I KP:s serie om kyrkoherdar i Norden: Danmark. – – – Den danska kyrkoherden är traditionellt präst i en enprästförsamling i ett "sogn" som kan vara mycket litet. Sognepræsten är inte förman för församlingens anställda. Louise Britzes telefon i Köpenhamns förorten Nørrebro ringer dygnet runt ändå. 9.10.2023 kl. 16:34