Vem har makt idag? Den är mer splittrad än förr, säger Magnus Londen. Kyrkan har lite makt, journalisterna har lite makt, politikerna har lite makt. Men alla känner att de har lite mindre makt än de hade tidigare. – Det är mer splittrat och utspritt. Det blir spännande att se vart det leder.

Magnus Londen: "Allt är inte så svartvitt, och det är det som är så intressant"

Bok.

Kan vi förändra andra människor? Antagligen inte, tänker Magnus Londen, som skrivit en satir om en konsult vars motto är ”no change” – ingen förändring. – Men om vi själva kommer till att vi vill förändras kan vad som helst ske.

18.3.2021 kl. 09:42

Jag är jättefascinerad av folk som försöker förändra andra människor. Det finns så många av oss som går omkring och tycker att andra borde vara på ett annat sätt. Det är ju en kliché, men: förändringen måste komma inifrån en själv, säger Magnus Londen.

Hans färska debutroman No change! Konsult Lefa kommer igen är en satir om leksaksföretaget DingDong, vars styrelse får för sig att anställa ännu en konsult för att få fart på produktionen. Idén kläckte Londen en sen kväll på sommarstugan tillsammans med ett par kompisar.

– Vi började snacka om att konsulter – som ju på något vis är en förlängning av samhället – alltid pratar om att vi måste förändras. Hur roligt skulle det inte vara med en konsult som säger att man inte får förändras? Att det är bra att inte förändras. ”Fortsätt som förr.” Den konsulten skulle bli populär.

När han vaknade följande morgon tyckte han fortfarande att idén var strålande.

– Så jag började skriva. Startpunkten var att det skulle finnas en konsult som kommer på att det ska vara no change i stället för change. Jag tycker själv mycket om satir – det är mer än bara att vara kritisk. Det är ett smart sätt att berätta något, men det är också jättesvårt.

Vad är slutmålet?

Själv tror han alltså att en människa förändras först när hon fått verkliga, egna insikter och är redo för förändring.

– Då kan vad som helst ske. Men om man inte vill förändras sker ingen förändring, och det är en bra att förstå att det är så – till exempel i ett förhållande.

Om förhållandet är bra kanske du lyssnar på den andra som jamsar om att du måste förändra dig.

– Men i slutändan måste du komma fram till det själv: Det är sant, jag är ju ett pisshuvud!

Om kravet på förändring kommer uppifrån eller från sidan är resultatet ofta kortvarig, motvillig och dålig förändring.




Tycker du att vårt samhälle är förändringsfixerat?

– Jo! Vi frågar oss sällan vad slutmålet är. I själva verket går vi i cirklar. Att tala om förändring blir lätt ett mantra: man bara säger ”förändring”. Men vart är man på väg? Man borde ju åtminstone ta med sig det som är bra i nuet.

En period ska det vara en viss sorts förändring, och tjugo år senare ska man tillbaka till som det var förut.

– Folk glömmer. Man kan lätt vara ironisk över organisationsförändringar, som alla går i cykler.

Konsulten Leif Storvik i No change! återkommer alltid till år 1948, som han menar var en vattendelare i Europas och världens historia. Leif har fastnat vid år 1948, men det finns också en poäng i att han minns. Om vi inte minns vad som skett i historien, hur ska vi då kunna lära oss något av den? Samtidigt behöver Leif sin dotter Tindras insikter för att klara av sitt konsultuppdrag.

Magnus Londen gillar att sammanföra människor med olika åsikter, men också människor över generationsgränserna.

– Jag tycker själv det är ganska lustigt att märka att varje generation vill att det ska vara som det var när de var unga. Det var det rätta sättet, det var liksom slutpunkten för hur ungdomen skulle vara.

Vi går omkring och marrar på våra barn: De är aldrig ute och så läser de ingenting!

– Det är ett marrande som pågått sedan urminnes tider – och så blir vi alla likadana. Det är patetiskt!

Han skulle hellre se att vi kan lära oss av varandra. Vi är ju bara en futtig liten punkt i ett långt led.

– Speciellt nu under coronan tycker jag den unga generationen skött sig väldigt bra. De har fixat det här, även om många inte mår så bra. De spelar schack till exempel, det är väldigt populärt. Varför hyllar ingen dem för hur smarta de blivit?


Blivit mindre svartvit

Sedan finns det ju saker som inte behöver förändras. Saker som inte får förändras.

– Kärlek till exempel, det funkar bra som det är. Och att man litar på varandra och på samhället – det är en jävligt bra sak.

Han hoppas också att vi i all framtid ska få utöva idrott och läsa – alldeles gratis.

– Det ska finnas skidspår i centralparken. Och bibliotek! Bibliotek måste finnas.


Hur har du själv förändrats under livet?

– Jag tror att många upplever att de i sitt huvud är ungefär samma person som de alltid varit. Man kan lätt tro att man ser likadan ut också, och bli förvånad över att någon förstår att man fyllt femtio. Det tycker jag är lite rörande, också hos mig själv.

Med åren har han blivit mer förstående inför att vi människor är olika.

– Allt är inte så entydigt, allt är inte så svartvitt, och det är det som är så intressant. Det kan göra mig tokig också, för det skulle vara så mycket lättare att bara slå näven i bordet och säga: Så här är det!

Ibland stör det honom att allt är så komplicerat. Samtidigt inser ha att det är det som gör livet intressant.

– Det gör livet så mycket större än jag någonsin trodde. Om allt vore svartvitt skulle ju faktiskt halva mänskligheten vara idioter. Om man är redo att genuint lyssna på dem som har en annan åsikt blir det spännande att upptäcka att aha, man kan faktiskt se på den där saken så där också.

Han är orolig över att diskussionsklimatet idag tenderar att bli svartvitt och hetsigt – också när politiker diskuterar.

– Folk tänker: ”Om alla andra inte fattar det här som jag har fattat är de dumma i huvudet.” Det tycker jag är farligt.

Om förlåtelse

Magnus Londen har inget emot att ha dåligt samvete.

– Jag får ofta dåligt samvete. Jag har sagt något onödigt eller har försökt styra någon någonstans. Det är ganska nyttiga stunder att ha.

Det meningslösa med dåligt samvete är om det går över, och sedan fortsätter allt som förr.

– Det är nästan inspirerande ibland att märka att här fejlade jag … att försöka göra det på ett annat sätt nästa gång. Det är belönande.

Han hör inte till kyrkan men tycker att mycket av kyrkans budskap är hur bra som helst: älska din nästa. Som han ser det uppstår problemen om någon står i predikstolen och säger det som någon sorts bud som bör följas. Då är vi igen tillbaka i att insikten om att vi måste förändras – kanske drivna av vårt dåliga samvete – måste gro i oss själva.

– Problemet med mycket dogmatisk religion är att det inte får finnas svagheter. De ska döljas. Då beaktar man inte att vi är helt vanliga människor – varenda en av oss.

Att försöka mana fram insikter om synd och skam ur en maktposition – till exempel från en predikstol – fungerar inte.

– Det förminskar människan och tvingar in henne i ett hörn.

Han har funderat en del på förlåtelse.

– Det är superlätt att förlåta andra. Men att på riktigt förlåta sig själv för dumheter man gjort, det är knepigare.

Han tror att de friaste människorna är de som både kan förlåta andra och sig själva.

– ”Hej, jag går vidare.” En människa som säger det har förstått något som är viktigt och relevant med att vara människa. Det kommer kanske också med åldern. Man blir mer nådig: först mot andra och sen mot sig själv.

Text och foto: Sofia Torvalds


julevangeliet. Vi har alla hört Reidar Wasenius, till exempel när vi åkt tåg eller ringt någon som talar ett annat samtal. Hör honom läsa julevangeliet! 19.12.2019 kl. 19:40

julevangeliet. Dialekten är Hanna Lagerströms hjärtespråk, det språk hon använder när hon rappar – och nu också när hon läser julevangeliet. 19.12.2019 kl. 12:00

jul. Ibland kan det uppstå en smärre trafikstockning framför familjen Barkars hus i Forsby, Pedersöre. Bilister stannar upp för att beundra och fotografera julbelysningen på tomten. Huset som ligger längs landsväg 741 mellan Jakobstad och Lappajärvi har blivit något av en lokal sevärdhet. 19.12.2019 kl. 17:21

utnämning. Det är uppenbart att vi i stiftet behöver fler kvinnor på ledande poster, säger biskop Bo-Göran Åstrand på tal om att Mia Anderssén-Löf valts till kontraktsprost i Pedersöre prosteri. 19.12.2019 kl. 17:12

profilen. Såväl biskopen som ett antal kyrkoherdar och akademiker känner honom som sin religionslärare. Egentligen ville han bli biolog, men många små ögonblick stakade ut vägen till Sursikbacken. 21.12.2019 kl. 17:15

Familjejul. Kompromiss är julens ledord nummer ett, säger prästen och familjeterapeuten Maria Sundblom Lindberg. 19.12.2019 kl. 00:01

julfirande. Eva Biaudet läser julevangeliet varje jul. Hon tilltalas av moderskärleken, men påminns också om att Maria, Josef och det nyfödda barnet var en familj på flykt. 19.12.2019 kl. 00:01

profilen. Som tonåring ville Elefteria Apostolidou byta tillbaka till den ortodoxa kyrkan som hon döpts i. Men istället blev hon konfirmerad, blev hjälpledare, skrev religion i studenten och sökte in till teologin. En måndagsmorgon i butikskassan visste hon: Jag vill bli präst. 16.12.2019 kl. 16:13

Depression. Vi är alla beroende av något, vi är alla missbrukare, säger Matti Aspvik. 13.12.2019 kl. 17:25

präst. Han var pastor i en uppmärksammad och framgångsrik pingstförsamling i Malmö. Men ändå saknades något. Det var startskottet för en resa som ledde till Luther och till Evangeliska-Fosterlands Stiftelsen, EFS. Idag är Magnus Persson prästvigd och anställd av EFS. 13.12.2019 kl. 16:05

Esse. En donation på ett sexsiffrigt belopp av två privatpersoner har gett församlingshemmet i Esse en orgel. 13.12.2019 kl. 11:12

film. I Guds namn är en film om den lilla människan som farit illa i den ståtliga institutionen – och som trettio år senare kämpar för upprättelse och för att rättvisa ska skipas. 13.12.2019 kl. 15:28

julklappar. Julklapparna måste inte vara ett hot mot miljön eller plånboken, säger den gröna bloggaren Julia Degerth. Men hon vet att det inte är en enkel fråga. 12.12.2019 kl. 15:11

profilen. Jonas Jansson tycker om att prata med Gud och med sina grannar. Han skulle vilja att alla fick känna sig duktiga och fina. – Det viktigaste är att visa omtanke och bära varandras bördor. 13.12.2019 kl. 12:56

förtjänstmedalj. Kyrkostyrelsen har beviljat Pro ecclesia-utmärkelse till fyra personer. En av dem är Stina Lindgård som är kyrkoherde i Agricola svenska församling. 10.12.2019 kl. 17:28

STOCKHOLM. Med alla sevärdheter, affärer och restauranger i Stockholm är det lätt hänt att du går förbi kyrkorna. De är många, stora och gamla, men stig in. Många har en egen profil och en aktiv verksamhet. Kyrkpressen har sammanställt vad du bör se. Efter artikeln kan du ladda ner KP:s kyrkguide för Stockholm. 14.6.2023 kl. 14:00

biskopar. I biskopskollegiet sitter i höst för första gången tre kvinnor som biskopar. Valet var överraskande jämnt. 16.6.2023 kl. 15:50

ekumenik. Susanna Lönnqvist bytte och blev präst i Metodistkyrkan. Efter närmare ett år förklarade domkapitlet i Borgå stift nu hennes "prästämbete förlorat". 16.6.2023 kl. 15:18

Konst. Pauliina Kittilä läste en bibeltext om hur Hesekiel profeterade över döda ben och väckte dem till liv. Bibelstället och bön ledde henne till en tjänstledig höst, en målarresa till Finlands fyra hörn – och en sommarutställning i Helsingfors domkyrkas krypta. 15.6.2023 kl. 13:54

ÄMBETSFRÅGAN. Dennis Svenfelt, tidigare församlingspastor i Pedersöre, har på eget initiativ avsagt sig prästämbetet i den evangelisk-lutherska kyrkan i Finland. 15.6.2023 kl. 11:06