Milena Parland har jobbat med religionsdialog sedan 2009.

"Om vi bara ser på Sverige går vi vilse"

religionsundervisning.

– Hur tryggar vi likabehandling och minoritetsbarnets välmående? frågar Milena Parland. Det är långt ifrån okomplicerade frågor.

16.3.2021 kl. 09:53

– I skolan rör vi oss mellan risken att osynliggöra minoritetsbarn, eller utsätta dem för andlig kränkning och kulturell appropriering, säger Milena Parland.

Hon har jobbat med religionsdialog sedan 2009 och som bäst doktorerar hon i religionsvetenskap i Åbo, närmare bestämt om religiösa minoriteter i skolan.

– Religionens betydelse ökar och också medvetenheten om minoriteters rättigheter, säger hon.

Det finns mycket forskning på finskt håll och internationellt om minoritetsreligioner i skolan.

– Men forskningen finns inte i samma utsträckning på svenska, vilket kan vara en nackdel för Åland.

I Sverige har man ett kunskapsämne i religion för alla. Vid sidan av det finns religiösa friskolor.

– Svenska elever kan symboler, termer och fester. Men det har visat sig att de har svårt att komma ihåg till vilken religion de hör.

Hon lyfter fram forskning som visar att invandrar­elever i Sverige inte känner sig hemma i religionsundervisningen, att ateismen är för stark.

– Var fjärde kristen elev kände att de blivit kränkta i skolan av läraren.

– Om vi tittar hemskt mycket på Sverige i det här kan vi gå vilse.

I Finland visar forskning däremot att barn i minoritetsreligioner uppskattar undervisningen i sin egen religion. Men det finns jobb kvar att göra.

– Visualiseras religioner i skolan lika, eller syns bara den dominerande traditionens fester som julen, medan ramadan och ortodox påsk göms?

Lärare är kulturtolkar

Vem som har makten är en viktig fråga, anser Parland.

– Är läraren och rektorn från den dominerande gruppen? Ska majoritetslärare undervisa i alla religioner?

Likabehandling uppnås då minoriteterna är med och bereder och bestämmer.

– Skolans kontakt till lärare i minoritetsreligioner är viktig också med tanke på integrationen. Lärare är kulturtolkar och hjälper till i frågor kring barnens vardag och familjer.

Läs mer:

https://www.kyrkpressen.fi/nyheter/59268-religion-ska-inte-kunna-valjas-bort-i-grun-dskolan.html

Ulrika Hansson


barnböcker. Vad kan de bästa barnböckerna lära oss? Massor. Sofia Torvalds skriver om hur man klarar blod på födelsedagen, bitande rävar, lejon som vaktar bäckar och mjölk som blivit sur. 22.1.2020 kl. 14:15

besök. En delegation ledd av biskopen i Helsingfors Teemu Laajasalo mötte påven Franciskus vid en privat mottagning i Vatikanen. 17.1.2020 kl. 14:00

biståndsarbete. ”Mitt barn är värdefullt precis sådant som det är.” Skolan förändrar både föräldrarnas och samhällets inställning till personer med funktionsnedsättning. 16.1.2020 kl. 00:00

doktorsavhandling. Positionerna är låsta, vi måste börja tala om äktenskapet på ett nytt sätt, säger Emma Audas, som idag disputerar med en avhandling om kyrkans äktenskapssyn. 16.1.2020 kl. 10:51

gemenskap. Våra gemenskaper ser kanske inte längre ut som de gjorde förr, men fortfarande handlar de om att vi ser varandra och delar samma upplevelser. 16.1.2020 kl. 00:01

val. Kandidatgalleriet för kyrkomötes- och stiftsfullmäktigevalen har nu öppnat på nätet. 15.1.2020 kl. 08:33

Helsingfors. Utmaningarna för församlingarna i Helsingfors är större än på annat håll. Traditionen av kyrklighet är svagare – men de unga utforskar tron fördomslöst. 16.1.2020 kl. 00:01

forskning. Under årets första stiftsseminarium föreläser biskop Bo-Göran Åstrand, Sara Gehlin och Björn Vikström. 13.1.2020 kl. 15:36

bibelöversättning. Sedan 2004 har Kronobyborna Magnus och Anna Dahlbacka arbetat med att översätta Bibeln till samburu. De fick börja från början. Först fick de lära sig språket, sedan skapa dess skriftspråk. 13.1.2020 kl. 11:53

församlingssammanslagning. – Historiens vingslag går över vår bygd, konstaterade Anders Store när han som nyinstallerad kyrkoherde höll sin första predikan i nya Kronoby församling på söndagen. Vid årsskiftet gick Terjärv, Nedervetil och Kronoby samman till en församling. 5.1.2020 kl. 15:28

lovsång. När musiker från Petrus församling i Helsingfors släpper ett nytt album är målet inte att skapa hitsinglar – utan att göra lovsångsmusik som känns relevant i Finland år 2020. 30.12.2019 kl. 16:14

layout. Kyrkpressens webbsida har genomgått en liten ansiktslyftning. 27.12.2019 kl. 10:02

Kyrkpressen.fi. Vi har rankat dom mest lästa webbartiklarna – i toppen ligger människoöden, bråk och biskopsval. 27.12.2019 kl. 09:08

julevangeliet. Vi har alla hört Reidar Wasenius, till exempel när vi åkt tåg eller ringt någon som talar ett annat samtal. Hör honom läsa julevangeliet! 19.12.2019 kl. 19:40

julevangeliet. Dialekten är Hanna Lagerströms hjärtespråk, det språk hon använder när hon rappar – och nu också när hon läser julevangeliet. 19.12.2019 kl. 12:00

SPELMANSKULTUR. – Om vi ser på bygdespelemännen så har de ju spelat vid bröllop, begravningar och dop. Det är ett sätt att uttrycka stora tankar och känslor. Då man märker det passar folkmusiken väldigt bra in i det kyrkliga sammanhanget. Kyrkan har inte ensamrätt på att uttrycka människors tankar om liv, död och mening i livet. 15.8.2023 kl. 19:00

kyrkoherdeval. Johan Kanckos, t.f. församlingspastor i Vasa svenska församling, valdes i söndags till ny kyrkoherde i Solfs församling. Han fick 71,6 procent av rösterna. 14.8.2023 kl. 15:10

UNGDOMAR I KYRKAN. På Sommardagarna 2023 samlades ungefär 100 deltagare för sol, hav, mat, bastu, strand, andakt, vila, värme, stämning, party, musik, smågrupper, mässa, gemenskap, glass och varma klippor på Lekholmen. 13.8.2023 kl. 16:59

rasism. Recenserade presidentfrun Jenni Haukios memoarbok som ”förvånansvärt smal” i invandrarfrågan. 30.11.-0001 kl. 00:00

rasism. Integreringen av utlandsfödda i arbetslivet har förbättrats i Finland, men den rasistiska retoriken och den strukturella rasimen frodas. – Jag ger 200 procent för att bidra till samhället, men debatten just nu får mig att känna mig som en exotisk utlänning, säger Emmanuel Acquah. 9.8.2023 kl. 14:26