Sune Häggblom har ett förråd fullt med grejer som väntar på att åka vidare till Lettland.

Han hjälper de fattigaste på lettiska landsbygden

jomala.

I Lettland är landsbygden utarmad och de fattigaste familjerna har det svårt. Dit vill Sune Häggblom åka med varor som ålänningar donerat.

3.3.2021 kl. 16:20

Sedan slutet av 90-talet har Sune Häggblom engagerat sig i att koordinera och köra hjälpsändningar till Baltikum.

– Det började med att en bekant dam, vars föräldrar kom från en by väster om Riga, bad mig hjälpa till att få grejer till sin hemby.

Först var det främst den byn som hjälpsändningarna riktades till, senare blev de flera. Mest handlar det om kläder, men också om till exempel madrasser och sängkläder.

– Det är kallt i Lettland om vintrarna och golven är dragiga. Så vi har bett om att få täcken, lakan, handdukar och mattor.

Han har samlat ett gäng som åkt till Lettland ungefär fyra gånger om året. Senast, när coronaepidemin redan var ett faktum, tog Sune Häggblom själv flyget. Varorna fraktades av en chaufför som kommit med varor från Lettland till Åland, och sedan mot en liten ersättning fyllde bilen med grejerna som skulle till Lettland och körde dem dit.

– I Lettland såg sedan jag och mina lokala hjälpredor till att varorna kom till rätt ställen.

Maiga Minzonnoka, Aija Zägmae och Valdis Strods hör till de lokala som är speciellt hjälpsamma, berättar Häggblom.

När han reste hade Häggblom med sig två stora resväskor med sådant som folk stickat på Åland – bland annat en handstickad filt.

– Vi kom till en niobarnsfamilj, och mamman virade täcket runt sig. En av familjens flickor kröp också under och tittade fram. Jag önskar att jag kunnat ge varje barn en egen filt! säger han.

Under åren har han träffat många familjer och lärt känna människor i många små avkrokar av Lettland.

– Det är ute på landet som de allra fattigaste familjerna bor.

Vad är det som gjort att du orkat hålla på med det här så länge?

– Det har jag funderat på många gånger! Jag tänker att vi har det så bra här på Åland att vi kan ägna lite tid åt andra. Många letter kommer hit och jobbar, riktiga yrkesmän. Men byarna blir tomma. Där finns bara pensionärer och alkoholister kvar. Landsbygden blir utarmad och de familjer som stannar kvar har det svårt.

Ett annat projekt som ligger honom särskilt varmt om hjärtat är en familj som behövde ett nytt tak till sitt hus.

– De klagade inte på taket, men vi såg ju att det läckte.

Han lyckades få takplåt som donation, och på sommaren blev taket reparerat av ett lokalt byggföretag.

– Familjen fick ett nytt tak till jul!

Sofia Torvalds


NÄRPES. Närpes församling lyssnade in familjernas behov. Resultatet blev en juniorklubb för sommarlovslediga barn och en heldagsdagklubb som startar i höst. 30.5.2022 kl. 11:10

diakoni. ”Så snett kan det aldrig gå att du inte kan komma och tala med oss”, säger diakoniarbetaren Henrika Lemberg i Borgå. 20.5.2022 kl. 12:52

KLIMATET. Upp till 22 miljoner euro kan de evangelisk-lutherska församlingarna lyfta ur sina skogar varje år. När kyrkan ska vara klimatneutral 2030 får många se över sina invanda avverkningar. 26.5.2022 kl. 12:00

livshistoria. 102-åriga Doris Ståhl har varit med om två krig, evakuerat föräldrahemmet under Porkalaparentesen och suttit i Stockmanns källargångar när Helsingfors bombades. Ukrainakriget följer hon med i tidningen. – De arma människorna! Det är så hemskt så man kan inte tänka på det. 27.5.2022 kl. 16:27

KYRKANS SKOGAR. Med sina 4 356 hektar skogar är Karleby kyrkliga samfällighet den största skogsägaren inom kyrkan i Finland. 26.5.2022 kl. 11:59

KRIGET I UKRAINA. Bland dem som flyr kriget är en del de mer utsatta än andra. Vandaförsamlingarna gjorde tidigt ett beslut om vem de främst skulle ta hand om. 20.5.2022 kl. 12:38

Personligt. Elina Sagne-Ollikainen lärde sig tidigt att en människas tid här på jorden tar slut. – Det är viktigt för mig att jag använder den tid jag fått väl. 25.5.2022 kl. 12:15

ANDETAG. Louise Häggström och hennes man valde att säga upp sig från sina jobb och flytta till Bergen, en stad i ett land de aldrig besökt tidigare. Hon bloggar på Andetag-bloggen på Kyrkpressens sajt. 24.5.2022 kl. 08:26

LÄGER. I slutet av juli ställs Sabina Wallis inför sitt eldprov: att vara lägerledare vid sommarlägret i Pieksämäki. Själv har hon varit där varje sommar sedan hon var ett halvt år. 23.5.2022 kl. 18:00

TJÄNST. Domkapitlet har fått in fem ansökningar till tjänsten som stiftsdekan. För jobbet, i vilket man framför allt lägger upp prästernas fortbildning, presenterar de sökande olika meriter. De "kan Åbo Akademi", "kan regnbågsfolket" eller "kan dialogen med väckelserörelserna". 20.5.2022 kl. 16:20

domkapitlet. Domkapitlet ändrar på hur församlingspastorerna tillsätts. 19.5.2022 kl. 15:57

FÖRSAMLINGSSAMMANSLAGNING. Den föreslagna nya församlingen, som ska bestå av Malax, Petalax och Bergö församlingar, verkar inte kunna heta något där ortnamnet Malax ingår. 18.5.2022 kl. 15:56

FÖRSAMLINGSVALET. Låt inte studier och andra framtidsplaner hindra dig från att ställa upp i församlingsvalet, säger Nicolina Grönroos. 16.5.2022 kl. 13:11

GAMMAL KYRKA. Björnholmens kyrka i Jakobstad hade varit till salu i ett år innan någon vågade ta sig an projektet. De som vågade är Lars och Monica Granlund. De såg möjligheter i byggnaden. 12.5.2022 kl. 15:41

FÖRSVAR. Carolina Lindström är kyrkoherde på Åland och underlöjtnant i 
reserven. Hon känner att folk plötsligt insett att försvarsmakten behövs till något. 12.5.2022 kl. 12:03

kyrkkaffe. Stämningen på kyrkkaffet är inte alltid hundra procent avslappnad – men det gör ingenting. Vid kaffebordet lär vi oss också att möta människor som inte är som vi eller tycker som vi, skriver Edit Koskinen. 28.8.2024 kl. 16:43

festival. Att retreatgården Snoan fortfarande finns, behövs och verkar, det ska firas den 13–15 september. – Vi ser fram emot en fest med glädje, en fest för vad som varit och för vad Snoan har betytt, säger Kalle Sällström. 28.8.2024 kl. 16:17

SPLITTRING. För tjugo år sedan grundade Robin Nyman och Matti Aspvik en gudstjänstgemenskap i Jakobstads svenska församling. Sedan lämnade de församlingen, och många följde med in i den nya gemenskapen. Idag ser de att de gjorde mycket genuint och fint – men de ser också uppror, besvikelse och att de fastnade vid perifera saker. 26.8.2024 kl. 15:36

konflikt. Puls Helsingfors och Christoffer Perret svarar på frågorna kring gemenskapen som lämnat Petrus församling i fråga-svar-form på Puls Helsingfors webbsida. ”Vi fick klara besked”, säger de – men kyrkoherde Pia Kummel-Myrskog menar att diskussionen knappt hann börja. 25.8.2024 kl. 11:57

SPLITTRING. En stor del av de lekmän som varit aktiva i Puls-gemenskapen i Petrus församling i Helsingfors lämnar Petrus och bygger något nytt. De hade sin första samling i SLEY:s utrymmen i Helsingfors igår, söndag. 19.8.2024 kl. 14:33