Claus Ståhlberg är församlingspastor i Borgå svenska domkyrkoförsamling.

Vågar vi glömma historien när det gäller vaccin?

Kolumn.

"Glöm hur hemsk polion var, så slutar folk ta vaccin. Glöm hur hemska världskrig är, så börjar folk brösta upp sig."

18.2.2021 kl. 11:55

Under hösten träffades jag och några vänner för en lugn kväll, under coronavänliga omständigheter. Tre personer var hemma från Ryssland och nyheten om Rysslands vaccin hade börjat spridas. Så det dröjde inte länge förrän vi började diskutera vaccin.

En viss skepticism mot vaccinet verkade råda bland oss. Vi är ändå alla uppvuxna under dataåldern, så vi är vana vid att förhålla oss skeptiska. En sund skepticism är bra. Som när engelskspråkiga personer ringer och säger att de ser att jag har något fel med min windowsdator.

Under min auskultering i Vasa följde jag med min väns lektion i historia. Han kom in på upptäckten av vaccination och hur mänskligheten först använde sig av den kinesiska upptäckten av variolisation. Då tog man var från en med smittkoppor, lade det på ett barn och rispade upp huden i förhoppning om att det skulle utveckla en immunitet hos barnet. Sedan gick man över till att använda sig av kokoppor, som inte var alls lika farligt, och som också hade en stor chans att ge immunitet mot smittkoppor. Vacca betyder förresten ko på latin.

Jag tänker ibland på vad en general i komediserien Space Force konstaterar: ”Glömmer man historien är man dömd att upprepa den. Glöm hur hemsk polion var, så slutar folk ta vaccin. Glöm hur hemska världskrig är, så börjar folk brösta upp sig. Arrogans är den verkliga fienden.”

Både polio och smittkoppor är verkligt hemska sjukdomar, men tack vare information och vaccination är det väldigt få fall av polio kvar och smittkoppsviruset räknas som utrotat.

Jag har också tänkt en del på de personer – barn, vuxna och äldre – som jag träffat under mitt liv och som jag fått veta att inte kan vaccinera sig. För inte så länge sedan talade jag med en nybliven änka som kände sig hoppfull över att vaccinet snart är här, men hon var rädd att hon kanske inte kan ta det. Hon hoppades på att alla som kan ta vaccinet kommer att ta det, för hennes hälsa och frihet beror på vad andra gör.

Så, är jag skeptisk till vaccin? Lite. Kommer jag att ta vaccinet? Definitivt. Och jag kommer inte att ta det bara för min egen skull, utan jag kommer att ta det för alla dem som inte kan ta det.

Claus Ståhlberg


Mest läst

    påsktradition. Påsken är en glad helg för barnen Johannes och Emma Forsblom. Då får de äta påskägg och vara vid påskbrasan. 7.4.2020 kl. 15:16

    hemleverans. När fotbollsträningarna lades ner började Pargas IF:s frivilliga köra ut varor till äldre som behöver hjälp med att handla mat. 7.4.2020 kl. 15:16

    gospel. Vi tog oss ett snack med dirigenten Elna Romberg, och frågade hur det är att leda en gospelkör på distans. 6.4.2020 kl. 15:44

    biskopens påskhälsning. Så här tänkte vi nog inte att vi skulle fira påsk. Vi blev alla begränsade på något sätt. 6.4.2020 kl. 16:55

    Mansroller. Novellformatet lockade fram berättelser om att växa upp och om de spår uppväxten lämnar i oss. Axel Åhman har skrivit om människor i Österbotten som försöker leva upp till förväntningar som de tror att omgivningen ställer på dem. 7.4.2020 kl. 14:12

    Påsktraditioner. Skådespelaren Tobias Zilliacus säger att det fanns en tyngd i att spela Jesus även om han inte själv är troende. Den här våren har coronaläget pausat hans arbete och påsken blir inte samma avbrott som vanligt. 7.4.2020 kl. 10:00

    långfredagen. "Den här våren har vi fått avstå från mycket som vi brukar se som självklart." 7.4.2020 kl. 00:01

    PÅSK. Hur förbereder du dig för påsken i epidemitider? Vi bad några personer berätta hur livet ser ut när vardagen är satt på undantag. 5.4.2020 kl. 10:59

    Coronapandemin. Finska Missionssällskapet inleder samarbetsförhandlingar som berör hela personalen. 1.4.2020 kl. 15:44

    Coronapandemin. Det finns gratis hjälp för familjen också under undantagstillståndet via kyrkans familjerådgivning. 1.4.2020 kl. 14:43

    kyrkans samtalstjänst. Ensamhet, relationsproblem och självkänsla, är sådant som människor grubblar över. Frågor om coronaviruset har också dykt upp nu. 1.4.2020 kl. 13:35

    samarbetsförhandlingar. Vasa kyrkliga samfällighet inleder samarbetsförhandlingar med hela personalen. Förhandlingarna kan leda till omorganisering av arbetsuppgifterna eller permitteringar. 27.3.2020 kl. 13:02

    arv. Vad som formar oss är något Ann-Luise Bertell grubblat mycket på, inte minst i sin senaste roman Heiman. En berättelse som fångar in österbottnisk mentalitet, krigets antihjältar, elände och livsmod. Förlagan till huvudpersonen Elof är hennes egen farfar. – Hans själ log mot min, säger hon. 27.3.2020 kl. 12:38

    tv-gudstjänst. På söndag sänds en tv-gudstjänst med temat “Hoppet bär oss” och predikan av biskop Bo-Göran Åstrand. 27.3.2020 kl. 13:47

    stödtelefon. HelsingforsMission startar en ny telefontjänst, Lyssnande örat, för svenskspråkiga seniorer runt om i landet. 26.3.2020 kl. 14:10

    FÖRETAGSAMHET. Tre präster och teologer jobbar med bas i Kronoby med att coacha företagare. Ganska lite behöver översättas från ”kristendomska” till vardagsspråk, säger de. Att vara företagare handlar om livets grundfrågor. Om allmänmänskliga saker som också Jesus har talat om. 12.9.2023 kl. 13:25

    teve. En av dem talar i tungor, en vill vara talesperson för sexuella minoriteter och en har studerat karismatiska rörelsers destruktivitet. En rykande färsk serie om Borgå stifts biskopar har premiär idag. 11.9.2023 kl. 18:00

    VANDA SVENSKA FÖRSAMLING. Snart kan det finnas en engelskspråkig pastor i Vanda svenska församling. Engelskspråkiga tjänster i svenska församlingar hör till ovanligheterna. 8.9.2023 kl. 10:19

    BISKOPSMÖTET. – Saker som vi har tigit om i kyrkan är vanligtvis de samma som vi har tigit om i det finländska samhället. Så är det att vara folkkyrka, sa biskopen i Esbo stift Kaisamari Hintikka i sitt tal vid biskopsmötets öppnande i Kyrkslätt idag. 5.9.2023 kl. 14:30

    Kolumn. I år firar diakonin i Tyskland 175-årsjubileum. Startpunkten för diakonin var Johann Hinrich Wicherns tal vid Evangeliska kyrkans kongress den 22 september 1848. Han förespråkade ett nätverk av ”kärlek som räddar”. Den moderna diakonin föddes 1.9.2023 kl. 13:56

    Mest läst