Behöver du någon att prata med? De som jobbar i församlingen nås med ett telefonsamltal, mejl eller Whatsapp­meddelande.

Församlingen finns där för dem som sörjer

korsholm.

Den kan vara väntad eller komma plötsligt. Ibland sprider sorgen ringar över ett helt samhälle. I församlingen finns lyssnande öron och stödjande händer.

5.2.2021 kl. 10:56

En närvarande människa att prata med. En öppen kyrka där människor kan mötas, tända ljus, vara stilla. En andaktsstund. En grupp människor som delar erfarenheter.

När sorgen drabbar kan församlingen vara till stöd och hjälp på olika sätt.

Diakon Hanna-Maria Hakala åker ibland på hembesök till en familj där någon dött. Då frågar hon vad de behöver just då.

– Ibland kan det vara att man tar hand om barnen en stund för att någon ska få andas lite.

Hon hoppas tröskeln att ta kontakt med församlingen är låg.

– Att folk förstår att vi finns där i sorgen, oberoende av vad det gäller eller hur man mår.

Själavård, vad är det riktigt?

– Själavård är ett samtal, ett djupare samtal om det som känns aktuellt för den människan just nu, säger Hanna-Maria Hakala.

Själavårdaren är inte en terapeut, utan en medmänniska. Samtalet ska vara en trygg situation, det som sägs stannar mellan samtalsparterna.

– Man kan ringa till vem som helst i församlingen: präster, diakoner, ungdomsarbetsledare, barnledare. Jag tror att alla som jobbar inom församlingen nog är beredda på att ge själavårdande samtal, en del kan även ha en fördjupad utbildning inom själavård.

– Det är egentligen bara att gå in på hemsidan, söka ett nummer och ringa. Eller mejla. Och nuförtiden har nästan alla Whatsapp, ifall man inte vill ringa.

Det går också att ta kontakt för en annans räkning, ifall man ser att någon i ens närhet kanske skulle behöva prata – då behöver man naturligtvis ha personens medgivande.

Hanna-Maria säger att hon som diakon har en flexibel arbetsdag, så vanligtvis går det ganska snabbt att hitta en lämplig tid för någon som behöver samtala.

Den som vänder sig till en församlingsanställd kanske gör det just för att de vet att de talar med en människa som har tron som grund. Men Hanna-Maria säger att de samtal hon för alltid sker på klientens villkor. Det går att prata om trosfrågor, men det är inget måste.

– Gud finns där i alla fall.

Hon ser det som ett trepartssamtal: även om det bara är två människor som pratar så finns Gud närvarande.

I sorgegruppen är alla känslor tillåtna

De flesta församlingar ordnar, mer eller mindre regelbundet, sorgegrupper. I Korsholms svenska församling börjar en ny grupp i höst. Sorgegruppen är en liten samtalsgrupp, med fem till tio deltagare. Den finns till för människor som drabbats av sorg, som mist någon, men deras situationer kan se olika ut.

– Det betyder inte att man behöver ha stora problem med sin sorg.

Någon kan ha stort behov av att prata,kanske vill fundera igenom det som hänt om och om igen. Gruppen ger utrymme för det.

– Man behöver inte säga någonting. Det är fritt att sitta där och bara lyssna, säger Hanna-Maria Hakala.

Vanligtvis leds en sorgegrupp av en präst och en diakon. De ser till att samtalet hålls inom ramarna, men utgår annars från deltagarnas behov. Gruppen bestämmer på förhand hur många gånger de ska träffas. Målet är att det ska vara en trygg grupp, där man kan vara sig själv och får den tiden man behöver.

– Alla känslor är tillåtna, det finns utrymme för tårar, frustration och ilska men även för skratt och hoppfullhet.

Emelie Wikblad


Ukraina. ”Lidandet är outhärdligt och antalet förlorade människoliv är stort. Ukrainarna behöver all hjälp och allt stöd de kan få.” 20.2.2023 kl. 18:59

SOMMARLÄGER. Kyrkans Ungdoms sommarläger ordnas i Nykarleby i år. Orsaken är att byggnaden som använts som festsal och logemente för småbarnsfamiljer i Pieksämäki har rivits. 16.2.2023 kl. 20:14

FÖRÄLDRAR. Cecilia Åminne fick som enda barnet till sina åldrande och sjuka föräldrar strida som en tiger för deras välmående. Men det höll på att kosta henne både hälsan och orken. Hur gör man om föräldrarna inte vill ha hemvård? Och hur kommer man till rätta med ilska, trötthet och samvetskval? 8.2.2023 kl. 14:00

DRÖMMAR. Varje natt kommer drömmarna till oss, märkliga och ocensurerade. Natt efter natt nytt manus, ny rollbesättning. – Ju mer vi tar in dem och förstår dem, desto mer minskar vår flykt från oss själva, säger drömgruppsledare Virva Nyback. 8.2.2023 kl. 15:35

riksdagsvalet. Kyrkpressen hör sig i en valenkät för om topptemana i riksdagsvalet i april. Överraskande få av de dagliga krisorden i medierna dyker upp i svaren från Lappträsk i öster till Jakobstad i norr. Många lyfter i stället upp den finländska skolan. 7.2.2023 kl. 09:56

ungdomens kyrkodagar. Jamika Sandbäck och hennes vänner har skickat in fem ärenden om ungdomar och unga vuxna i kyrkan till årets UK. 27.1.2023 kl. 16:05

kyrkoherdar. Har sina rötter i Matteus omfattande ungdomsarbete. Hon är enda sökande. 30.11.-0001 kl. 00:00

ungdomens kyrkodagar. En bönestund under konfirmandlägret var av avgörande betydelse för Jakob Nylund. – Det var som om hon bad för mig med Jesu röst, säger han. 27.1.2023 kl. 15:10

ekonomi. Ekonomigurun Sixten Korkman skrev en bok om allt det vi måste tro på om vi ska ha ett sunt ekonomiskt system. Utan Luther skulle vi inte vara där vi är i dag, skriver han. 25.1.2023 kl. 19:00

delaktighet. Elisabeth Hästbacka har doktorerat i socialpolitik på temat delaktighet i samhället för personer med funktionsvariationer. Numera jobbar hon med tillgänglighetsfrågor och har sett vad också kyrkan kunde jobba på. Hon har en hälsning till alla förtroendevalda. 25.1.2023 kl. 15:21

ungdomens kyrkodagar. Vem är du? Johannes Winé är med i planeringsgruppen för Ungdomens kyrkodagar. – Det är ett evenemang som alltid har fått mig att komma tillbaka. 25.1.2023 kl. 10:00

Personligt. – För mig var det en andlig upplevelse att vara utbränd. Som tonåring kändes de vuxnas kristendom som ett skal utan känsla, säger Hanna Klingenberg, redaktör för teve-programmet Himlaliv. 24.1.2023 kl. 18:00

LUTHERFORSKNING. Medan Leif Erikson forskat i Luthers skrifter har han överraskats av att frälsningsvissheten förekommer i det mesta reformatorn skriver. 14.2.2023 kl. 09:00

OVAN I KYRKAN. Som barn gick jag i tant Signes söndagsskola. Där hade vi en sparbössa som vi idag kanske skulle uppfatta som rasistisk, för på den fanns gestalten av ett svart barn som knäböjde och nickade tacksamt med huvudet varje gång det sattes en slant i sparbössan. 14.2.2023 kl. 09:07

musik. Tove Wingren är skivaktuell med sina två musicerande släktingar Patrick Wingren och Rickard Slotte. – Samarbetet är glatt och fyllt av tacksamhet, säger Tove Wingren 23.1.2023 kl. 11:18

mat. När Thomas Lundin är utmattad lagar han mat. – När jag är helt slut gör jag ett långkok på två timmar. Då kan jag inte störas med jobbsamtal. Jag är i stunden, jag lyssnar på musik. Jag hör ju hur provocerande det här låter! 18.9.2024 kl. 11:58

orgel. Elis Helenius tog sig an Ekenäs kyrkas orgel för ett och ett halvt år sedan. Trots sin unga ålder har han spelat i tolv olika kyrkor – och uppträtt på konsertsalorgeln i Musikhuset i Helsingfors. 17.9.2024 kl. 18:24

kyrkostyrelsen. Konsulten Eero Laesterä föreslår att Kyrkostyrelsen om fem år har ett enklare uppdrag. Upp till 40 jobb kan bli överflödiga. Borgå stift och kyrka på svenska är inte undantagna. 17.9.2024 kl. 13:39

LATINAMERIKA. I Sydamerika är de lutherska kyrkorna försvinnande små. Men de har sin plats i samhällen som genom årtiondena har förblivit turbulenta. Kyrkpressen talade med ”presidenterna” för kyrkorna i Venezuela och Bolivia. 17.9.2024 kl. 10:00

gospel. Vem är du? Jepa Lambert är ett av de stora namnen i finländsk popmusik, fast på scenen mest som backvocal i bakgrunden. Nu leder hon också en gospelkör. 16.9.2024 kl. 13:00