Behöver du någon att prata med? De som jobbar i församlingen nås med ett telefonsamltal, mejl eller Whatsapp­meddelande.

Församlingen finns där för dem som sörjer

korsholm.

Den kan vara väntad eller komma plötsligt. Ibland sprider sorgen ringar över ett helt samhälle. I församlingen finns lyssnande öron och stödjande händer.

5.2.2021 kl. 10:56

En närvarande människa att prata med. En öppen kyrka där människor kan mötas, tända ljus, vara stilla. En andaktsstund. En grupp människor som delar erfarenheter.

När sorgen drabbar kan församlingen vara till stöd och hjälp på olika sätt.

Diakon Hanna-Maria Hakala åker ibland på hembesök till en familj där någon dött. Då frågar hon vad de behöver just då.

– Ibland kan det vara att man tar hand om barnen en stund för att någon ska få andas lite.

Hon hoppas tröskeln att ta kontakt med församlingen är låg.

– Att folk förstår att vi finns där i sorgen, oberoende av vad det gäller eller hur man mår.

Själavård, vad är det riktigt?

– Själavård är ett samtal, ett djupare samtal om det som känns aktuellt för den människan just nu, säger Hanna-Maria Hakala.

Själavårdaren är inte en terapeut, utan en medmänniska. Samtalet ska vara en trygg situation, det som sägs stannar mellan samtalsparterna.

– Man kan ringa till vem som helst i församlingen: präster, diakoner, ungdomsarbetsledare, barnledare. Jag tror att alla som jobbar inom församlingen nog är beredda på att ge själavårdande samtal, en del kan även ha en fördjupad utbildning inom själavård.

– Det är egentligen bara att gå in på hemsidan, söka ett nummer och ringa. Eller mejla. Och nuförtiden har nästan alla Whatsapp, ifall man inte vill ringa.

Det går också att ta kontakt för en annans räkning, ifall man ser att någon i ens närhet kanske skulle behöva prata – då behöver man naturligtvis ha personens medgivande.

Hanna-Maria säger att hon som diakon har en flexibel arbetsdag, så vanligtvis går det ganska snabbt att hitta en lämplig tid för någon som behöver samtala.

Den som vänder sig till en församlingsanställd kanske gör det just för att de vet att de talar med en människa som har tron som grund. Men Hanna-Maria säger att de samtal hon för alltid sker på klientens villkor. Det går att prata om trosfrågor, men det är inget måste.

– Gud finns där i alla fall.

Hon ser det som ett trepartssamtal: även om det bara är två människor som pratar så finns Gud närvarande.

I sorgegruppen är alla känslor tillåtna

De flesta församlingar ordnar, mer eller mindre regelbundet, sorgegrupper. I Korsholms svenska församling börjar en ny grupp i höst. Sorgegruppen är en liten samtalsgrupp, med fem till tio deltagare. Den finns till för människor som drabbats av sorg, som mist någon, men deras situationer kan se olika ut.

– Det betyder inte att man behöver ha stora problem med sin sorg.

Någon kan ha stort behov av att prata,kanske vill fundera igenom det som hänt om och om igen. Gruppen ger utrymme för det.

– Man behöver inte säga någonting. Det är fritt att sitta där och bara lyssna, säger Hanna-Maria Hakala.

Vanligtvis leds en sorgegrupp av en präst och en diakon. De ser till att samtalet hålls inom ramarna, men utgår annars från deltagarnas behov. Gruppen bestämmer på förhand hur många gånger de ska träffas. Målet är att det ska vara en trygg grupp, där man kan vara sig själv och får den tiden man behöver.

– Alla känslor är tillåtna, det finns utrymme för tårar, frustration och ilska men även för skratt och hoppfullhet.

Emelie Wikblad


UNDERSÖKNING. Hela 60 procent av kyrkans medlemmar uppgav att de mött församlingen via medier, som församlingstidningen, andra tidningar, tv:n och radion. Bland de som inte hör till kyrkan var siffran 33 procent. 1.6.2023 kl. 12:15

ENKÄT. Församlingarnas empati- och imageundersökning visar att människor i stadsmiljö upplever att Evangelisk-lutherska kyrkans församlingar är mer närvarande än förr. 1.6.2023 kl. 12:22

MARKNADSFÖRING. Min stilla vecka kändes allt annat än stilla, så jag gick på en aktläsning. Vet du vad det är? Det visste inte jag, men efteråt var jag en lite helare version av mig själv, åtminstone för en stund. Det ordnas mycket fint i kyrkan, men hur många vet om det? 1.6.2023 kl. 10:00

Kyrkskatt. Vårdreformen förändrade sättet att beräkna kyrkskatten. Du får mindre avdrag i år, men bara få församlingar som de i Raseborg kommer till mötes med att sänka din skatteprocent. 31.5.2023 kl. 15:10

AI. En präst kan skriva ett halvbra doptal eller en medioker predikan med hjälp av artificiell intelligens. KP testade – och skickades resultatet till biskop Bo-Göran Åstrand. Märks det om det prästen säger inte är inspirerat av den heliga Anden utan en sammanfattning av ett ämne, skapat av en chattbott? 31.5.2023 kl. 10:00

MÖTESORDFÖRANDE. – Jag ser bara fördelar för kyrkoherdarna med att övergå till det här systemet, säger Martina Harms-Aalto som leder ordet i Johannes församling i Helsingfors. 30.5.2023 kl. 10:00

LÄSNING. Vi lever inte längre i en galax som kretsar kring den tryckta boken. I stället strålar skärmen som vår nya sol, skriver Joel Halldorf. Revolutionen stöper om vår civilisation i grunden – hur och varför försöker han förklara i boken ”Bokens folk”. 29.5.2023 kl. 19:19

diakoner. Biskop Bo-Göran Åstrand vigde två diakoner och en diakonissa till diakoniämbetet på pingstdagen. 28.5.2023 kl. 21:48

biskopar. Kyrkoherden i Imatra har varit både musikjournalist och missionär i Jerusalem. Nu kandiderar hon i en andra valomgång mot den förra fältbiskopen. 25.5.2023 kl. 17:57

MEDLEMSENKÄT. Fastän majoriteten av prästerna och kantorerna fortsättningsvis upplever att de är nöjda med sitt arbete och känner ett starkt arbetsengagemang, har välbefinnandet i arbetet minskat enligt många olika mätare. 25.5.2023 kl. 09:00

PRÄSTASSESSOR. Monica Heikel-Nyberg har enligt det premiminära valresultatet valts till prästassesor för perioden 1.9.2023-31.8.2026. 24.5.2023 kl. 15:58

FINSTRÖM. Finströms kyrka är en av Finlands viktigaste kyrkor. Det säger konsthistoriker Åsa Ringbom som ägnat en stor del av sin karriär åt att forska i kyrkorna på Åland. Nu är hon aktuell med en bok om Finströms kyrka. 22.5.2023 kl. 18:33

ANDLIGT VÅLD. Samhället är allt ovanare att tala om tro. Så vården vet inte alltid hur den ska hantera den som mår dåligt av att ha hoppat av miljöer där religionen har blivit för trång. Det har Maria Björkmark forskat i. 19.5.2023 kl. 09:19

KYRKBÖCKER. ”100 procent viktiga” är kyrkböckerna för den som forskar i sin släkt, säger historikern Alexandra Ramsay. I de gamla skrifterna hittar hon både stränga ordvändningar men samtidigt också präster som brydde sig om de små i sin hjord. 17.5.2023 kl. 14:46

profilen. Sebastian Holmgård är aktuell med programmet ”Tänk, tänkare, tänkast”, där han och några barn synar en del sanningar i sömmen. Finns det exempelvis gånger då man får ljuga? 16.5.2023 kl. 13:58

Alla helgons dag. Svenska Yle sänder en ljuständning på alla helgons dag. 1.11.2024 kl. 12:26

HJÄRTINFARKT. Hjärtinfarkten i slutet av september kom utan förvarning. Kyrkoherde Tomi Tornberg är bara 44 år men anpassar sig nu till ett liv med hjärt- och kärlsjukdom. – Jag har fått lära mig att ingen är oersättlig. Nu äter jag samma mediciner som mina äldre församlingsbor. 30.10.2024 kl. 08:00

Personligt. För omkring tio år sedan lärde Mikael Ahlskog känna några män som förändrade hans liv. På gott, och på ont. 29.10.2024 kl. 17:32

Personligt. Tuomas Enbuske är programledare, poddvärd, journalist, kändis – och numera också kristen. Han tror på arvsynd och på nåd. – Ju mindre vi stressar över att göra någonting gott, desto lättare är det att vara god. 28.10.2024 kl. 18:34

KYRKA OCH POLITIK. Tala med statsministern. Sitt med riksdagsgrupperna. Mejla ministerns medarbetare. Deala med ministeriet. Strategierna är många när kyrkan och relaterade organisationer lobbar för sina intressen. 28.10.2024 kl. 14:00