Nattvard blev en knepig fråga

Nattvard.

Vissa församlingar välkomnar sina medlemmar till nattvardsbordet trots coronarestriktionerna – med specialarrangemang. Men många firar inte
nattvard alls.

21.1.2021 kl. 11:11

När coronarestriktionerna skärptes i december var det många nattvardsbord som inte längre stod dukade. Åbo svenska församling valde en annan linje. Där tog församlingspräst Emma Audas initiativ till att ordna tjugofem minuter långa mässor för maximalt åtta församlingsmedlemmar åt gången, med alla nödvändiga säkerhetsåtgärder.

– Man får förhandsanmäla sig eller bara dyka upp. Om det blir för många ordnar vi fler mässor. Jag är beredd att fira mässor från morgon till kväll om det behövs.

– Min uppgift som präst är att förvalta sakramenten, se till att min församling får Kristi kropp och blod. Om jag stänger nattvardsbordet ska jag faktiskt veta att inga andra möjligheter finns, säger Audas.

Hon tycker det är konstigt att det inte pratas mer om nattvarden.

– Det kan lätt bli en yrkesskada, att vi glömmer vad nattvarden betyder för människor. Jag tycker inte vi ska låta ängsligheten styra oss, utan vi måste låta människor ta risken i en liten grupp och med alla säkerhetsåtgärder.

Det var inget lättvindigt beslut.

– Vi funderade mycket i arbetslaget: Vad är ansvarsfullt? De som kommer har gett uttryck för att de är väldigt tacksamma.

Också i Jomala firar man nattvard varje söndag så långt restriktionerna tillåter.

– Det är värdefullt att man i församlingen upprätthåller ett regelbundet nattvardsfirande, även i dessa tider. Vi firar inte bara för vår egen del utan också som ett tecken på att Kristus delar vår materia och våra förutsättningar, säger kyrkoherde Stefan Äng.

I Johannes församling firar man nattvard i samband med söndagarnas högmässor, men bara med de personer som närvarar i den strömmade högmässan – präster, kantorer och textläsare.

– Vi stöder oss bland annat på de direktiv som biskopen gav inför skärtorsdagen om en så kallad andlig nattvard, där den som deltar på distans också får del av den, säger kyrkoherde Johan Westerlund.

Nytt försök i Pedersöre

I Pedersöre församling har man hittills firat mässa med de besökare – en handfull – som råkar befinna sig i kyrkan under mässan som strömmas. Söndagen den 24 januari hålls en kvällsmässa i Pedersöre kyrka där man försöker sig på ett nytt koncept med en mäss­liturgi med högst tio närvarande. När de fått ta emot nattvarden skickas besökarna hem och en ny grupp på högst tio får komma in, sätta sig i bänken, be en enskild biktbön, komma fram till altaret och få avlösning, nattvard, välsignelsen och i sin tur gå hem. Det här pågår mellan kl 18 och 20 och mässan avslutas med avslutningsliturgin.

– Utmaningen är dels hur vi praktiskt ska få det att löpa, dels hur vi ska begränsa folkmängden i kyrkan, Det kunde vara en kyrkvärds uppgift att vid behov reglera besökarantalet. Men jag tror inte det kommer så stora skaror, säger Hans Häggblom, kaplan i församlingen.

I Petrus församling i Helsingfors är det också möjligt för församlingsborna att delta i nattvarden i samband med församlingens högmässa – men högst sex personer åt gången.

– Ifall det visar sig att det finns ett väldigt stort intresse kan vi tänka oss att ordna flera enkla nattvardstillfällen efter högmässan, säger kyrkoherde Daniel Björk.

I Närpes församling har man under den senaste tiden inte firat nattvard utan enbart sänt gudstjänster via lokal-tv, men i slutet av januari bjuder församlingen in till en kort nattvardsmässa för högst tio deltagare med förhandsanmälan.

Enskild nattvard erbjuds

I en majoritet av församlingarna har man valt att inte alls öppna gudstjänsterna och därmed inte fira nattvard.

– Nattvarden är en gemenskapsmåltid. Eftersom antalet närvarande i gudstjänsterna är begränsat till högst tio medverkande skulle nattvardsbordet inte vara öppet för var och en som önskar delta, motiverar Grankulla svenska församlings kyrkoherde Ulrik Sandell.

– Vi väntar med glädje på att vi får öppna nattvardsbordet genast då det blir möjligt, och sedan dela den glädjen tillsammans.

– Genast då situationen det tillåter – till exempel då 20 personer får samlas till gudstjänst – så firar vi nog högmässor "som vanligt", förstås med avstånd och handhygien och så vidare, säger Tomi Tornberg som är kyrkoherde i Malax, Petalax och Bergö församlingar.

Många församlingar erbjuder möjlighet till enskild nattvard. Hur mycket församlingarna marknadsför möjligheten till enskild nattvard varierar. Till exempel uppmanar Grankulla svenska församling på sin hemsida den som önskar enskild nattvard att ta kontakt med församlingens präster. På andra håll har man valt att öppna kyrkorna under vissa tider.

– En präst finns då på plats och besökarna ges möjlighet till stillhet, bön, samtal och enskild nattvard, meddelar Karleby svenska församlings kyrkoherde Per Stenberg.

Text: KP-redaktionen


Kyrkomötet. Kyrkomötet motsätter sig undervisnings- och kulturministeriet förslag att frysa indexjusteringen av finansieringen för de samhällsuppgifter kyrkan sköter för åren 2017-2019. 11.11.2016 kl. 13:43

Kyrkomötet. 25 kyrkomötesombud har publicerat ett skriftligt ställningstagande där de uttrycker sitt stöd för kyrklig vigsel av homosexuella. 10.11.2016 kl. 10:31

andaktsprogram. Gudstjänsterna kan äntligen få en fast sändningstid, säger Svenska Yles direktör Marit af Björkesten. 9.11.2016 kl. 10:19

äktenskapet. En undersökning visar att 48 procent av finländarna är positivt inställda till att par av samma kön ska kunna vigas i kyrkan. Bara 17 procent vill att kyrkan avstår från vigselrätten. 8.11.2016 kl. 13:54

musik. Johannes döparens var en visionär och sanningssägare, säger jazzlegenden Heikki Sarmanto som skrivit musiken till ett oratorium om mannen från ödemarken. 8.11.2016 kl. 12:54

Kyrkomötet. Då ärkebiskop Kari Mäkinen öppnade kyrkomötet i Åbo på tisdagen talade han om kyrkans roll i en samhälleligt utmanande och världspolitisk osäker situation. 8.11.2016 kl. 13:00

Höstdagarna. För att ta reda på sanningen om Höstdagarna har vi intervjuat chefen bakom hela samlingen, Patricia Högnabba. 7.11.2016 kl. 15:35

Höstdagarna. Mod var temat när ungdomar från hela Svenskfinland samlades till höstdagsgemenskap i Toijala. KP bjuder på ett bildsvep från helgen 7.11.2016 kl. 15:24

Höstdagarna. Höstdagsreportrarna Jenni Rahja och Linnéa Boström har tagit pulsen på programledarna Emma Lidman och Patrick Koski. 5.11.2016 kl. 13:26

debatt. – Det har blivit värre, säger Johanna Korhonen om den finländska debattkulturen. Hon vill lära oss att lyssna på dem som inte tänker som vi. 3.11.2016 kl. 14:20

Framtidskyrka. Kyrkoråden försvinner. Kyrkomötesdelegaterna blir färre. Kyrkostyrelsen omorganiseras och KSCA läggs ner. De här förslagen ska förenkla beslutsfattandet och anpassa kyrkan till ett lägre medlemstal. 3.11.2016 kl. 01:00

profilen. Hon har ofta fattat drastiska beslut i livet, men tillförsikten har präglat hennes tillvaro.– Jag har litat på att jag landar där jag ska. Och de gånger jag inte landat snyggt har det också haft en betydelse, säger Margita Lukkarinen. 4.11.2016 kl. 00:00

jordfästning. I takt med att finländarna i högre utsträckning inte hör till kyrkan ökar också antalet kyrkliga jordfästningar av icke-medlemmar. 1.11.2016 kl. 15:38

Ekumenikfest. Glöm trista anföranden och reformationsårsjippon. Temperaturen i Malmö Arena är värme, kärlek och intensivt hopp. 31.10.2016 kl. 18:52

Påvebesök. – Det känns som om de som är här vill enhet, säger Emma Audas, som var med när påven besökte Malmö. 31.10.2016 kl. 15:49

KYRKANS EKONOMI. Kyrkan har ersatt fakturatrafiken och löneräkningen i församlingarna med servicecentralen Kipa. Det kostar nio miljoner euro om året. Otympligt, tycker kyrkoherde Hans Boije i Vörå. Han tycker att församlingarna ska få välja bort Kipa – om de vill. 21.2.2023 kl. 19:00

Ukraina. ”Lidandet är outhärdligt och antalet förlorade människoliv är stort. Ukrainarna behöver all hjälp och allt stöd de kan få.” 20.2.2023 kl. 18:59

SOMMARLÄGER. Kyrkans Ungdoms sommarläger ordnas i Nykarleby i år. Orsaken är att byggnaden som använts som festsal och logemente för småbarnsfamiljer i Pieksämäki har rivits. 16.2.2023 kl. 20:14

FÖRÄLDRAR. Cecilia Åminne fick som enda barnet till sina åldrande och sjuka föräldrar strida som en tiger för deras välmående. Men det höll på att kosta henne både hälsan och orken. Hur gör man om föräldrarna inte vill ha hemvård? Och hur kommer man till rätta med ilska, trötthet och samvetskval? 8.2.2023 kl. 14:00

DRÖMMAR. Varje natt kommer drömmarna till oss, märkliga och ocensurerade. Natt efter natt nytt manus, ny rollbesättning. – Ju mer vi tar in dem och förstår dem, desto mer minskar vår flykt från oss själva, säger drömgruppsledare Virva Nyback. 8.2.2023 kl. 15:35