Nattvard blev en knepig fråga

Nattvard.

Vissa församlingar välkomnar sina medlemmar till nattvardsbordet trots coronarestriktionerna – med specialarrangemang. Men många firar inte
nattvard alls.

21.1.2021 kl. 11:11

När coronarestriktionerna skärptes i december var det många nattvardsbord som inte längre stod dukade. Åbo svenska församling valde en annan linje. Där tog församlingspräst Emma Audas initiativ till att ordna tjugofem minuter långa mässor för maximalt åtta församlingsmedlemmar åt gången, med alla nödvändiga säkerhetsåtgärder.

– Man får förhandsanmäla sig eller bara dyka upp. Om det blir för många ordnar vi fler mässor. Jag är beredd att fira mässor från morgon till kväll om det behövs.

– Min uppgift som präst är att förvalta sakramenten, se till att min församling får Kristi kropp och blod. Om jag stänger nattvardsbordet ska jag faktiskt veta att inga andra möjligheter finns, säger Audas.

Hon tycker det är konstigt att det inte pratas mer om nattvarden.

– Det kan lätt bli en yrkesskada, att vi glömmer vad nattvarden betyder för människor. Jag tycker inte vi ska låta ängsligheten styra oss, utan vi måste låta människor ta risken i en liten grupp och med alla säkerhetsåtgärder.

Det var inget lättvindigt beslut.

– Vi funderade mycket i arbetslaget: Vad är ansvarsfullt? De som kommer har gett uttryck för att de är väldigt tacksamma.

Också i Jomala firar man nattvard varje söndag så långt restriktionerna tillåter.

– Det är värdefullt att man i församlingen upprätthåller ett regelbundet nattvardsfirande, även i dessa tider. Vi firar inte bara för vår egen del utan också som ett tecken på att Kristus delar vår materia och våra förutsättningar, säger kyrkoherde Stefan Äng.

I Johannes församling firar man nattvard i samband med söndagarnas högmässor, men bara med de personer som närvarar i den strömmade högmässan – präster, kantorer och textläsare.

– Vi stöder oss bland annat på de direktiv som biskopen gav inför skärtorsdagen om en så kallad andlig nattvard, där den som deltar på distans också får del av den, säger kyrkoherde Johan Westerlund.

Nytt försök i Pedersöre

I Pedersöre församling har man hittills firat mässa med de besökare – en handfull – som råkar befinna sig i kyrkan under mässan som strömmas. Söndagen den 24 januari hålls en kvällsmässa i Pedersöre kyrka där man försöker sig på ett nytt koncept med en mäss­liturgi med högst tio närvarande. När de fått ta emot nattvarden skickas besökarna hem och en ny grupp på högst tio får komma in, sätta sig i bänken, be en enskild biktbön, komma fram till altaret och få avlösning, nattvard, välsignelsen och i sin tur gå hem. Det här pågår mellan kl 18 och 20 och mässan avslutas med avslutningsliturgin.

– Utmaningen är dels hur vi praktiskt ska få det att löpa, dels hur vi ska begränsa folkmängden i kyrkan, Det kunde vara en kyrkvärds uppgift att vid behov reglera besökarantalet. Men jag tror inte det kommer så stora skaror, säger Hans Häggblom, kaplan i församlingen.

I Petrus församling i Helsingfors är det också möjligt för församlingsborna att delta i nattvarden i samband med församlingens högmässa – men högst sex personer åt gången.

– Ifall det visar sig att det finns ett väldigt stort intresse kan vi tänka oss att ordna flera enkla nattvardstillfällen efter högmässan, säger kyrkoherde Daniel Björk.

I Närpes församling har man under den senaste tiden inte firat nattvard utan enbart sänt gudstjänster via lokal-tv, men i slutet av januari bjuder församlingen in till en kort nattvardsmässa för högst tio deltagare med förhandsanmälan.

Enskild nattvard erbjuds

I en majoritet av församlingarna har man valt att inte alls öppna gudstjänsterna och därmed inte fira nattvard.

– Nattvarden är en gemenskapsmåltid. Eftersom antalet närvarande i gudstjänsterna är begränsat till högst tio medverkande skulle nattvardsbordet inte vara öppet för var och en som önskar delta, motiverar Grankulla svenska församlings kyrkoherde Ulrik Sandell.

– Vi väntar med glädje på att vi får öppna nattvardsbordet genast då det blir möjligt, och sedan dela den glädjen tillsammans.

– Genast då situationen det tillåter – till exempel då 20 personer får samlas till gudstjänst – så firar vi nog högmässor "som vanligt", förstås med avstånd och handhygien och så vidare, säger Tomi Tornberg som är kyrkoherde i Malax, Petalax och Bergö församlingar.

Många församlingar erbjuder möjlighet till enskild nattvard. Hur mycket församlingarna marknadsför möjligheten till enskild nattvard varierar. Till exempel uppmanar Grankulla svenska församling på sin hemsida den som önskar enskild nattvard att ta kontakt med församlingens präster. På andra håll har man valt att öppna kyrkorna under vissa tider.

– En präst finns då på plats och besökarna ges möjlighet till stillhet, bön, samtal och enskild nattvard, meddelar Karleby svenska församlings kyrkoherde Per Stenberg.

Text: KP-redaktionen


kyrkkaffe. Stämningen på kyrkkaffet är inte alltid hundra procent avslappnad – men det gör ingenting. Vid kaffebordet lär vi oss också att möta människor som inte är som vi eller tycker som vi, skriver Edit Koskinen. 28.8.2024 kl. 16:43

festival. Att retreatgården Snoan fortfarande finns, behövs och verkar, det ska firas den 13–15 september. – Vi ser fram emot en fest med glädje, en fest för vad som varit och för vad Snoan har betytt, säger Kalle Sällström. 28.8.2024 kl. 16:17

SPLITTRING. För tjugo år sedan grundade Robin Nyman och Matti Aspvik en gudstjänstgemenskap i Jakobstads svenska församling. Sedan lämnade de församlingen, och många följde med in i den nya gemenskapen. Idag ser de att de gjorde mycket genuint och fint – men de ser också uppror, besvikelse och att de fastnade vid perifera saker. 26.8.2024 kl. 15:36

konflikt. Puls Helsingfors och Christoffer Perret svarar på frågorna kring gemenskapen som lämnat Petrus församling i fråga-svar-form på Puls Helsingfors webbsida. ”Vi fick klara besked”, säger de – men kyrkoherde Pia Kummel-Myrskog menar att diskussionen knappt hann börja. 25.8.2024 kl. 11:57

SPLITTRING. En stor del av de lekmän som varit aktiva i Puls-gemenskapen i Petrus församling i Helsingfors lämnar Petrus och bygger något nytt. De hade sin första samling i SLEY:s utrymmen i Helsingfors igår, söndag. 19.8.2024 kl. 14:33

psykologi. När Trump skällde ut Zelenskyj i Vita huset betraktade den kristna terapeuten Markku Veilo scenen med intresse. – Det var ett klassiskt exempel på hur en människa reagerar utifrån sina känslolås och inte klarar av att bete sig vuxet, säger han. Men vi har alla en del i oss som exploderar eller imploderar oväntat – och den kan vi jobba med. 20.3.2025 kl. 10:01

Begravningsplatser. Runt om i Svenskfinland finns små begravningsplatser som drivs av föreningar eller sammanslutningar. Två begravningsplatser stöds av den lokala församlingen eller samfälligheten. 19.3.2025 kl. 10:00

KRISTEN YOGA. Stillhetens yoga utövas i dag i var femte församling i den evangelisk-lutherska kyrkan. Yogans ursprung utanför kristendomen och Europa väcker fortfarande frågor. Ny forskning ska titta på varför. 18.3.2025 kl. 10:00

film. Filmen om den tyska teologen och motståndsmannen Dietrich Bonhoeffer är bioaktuell i vår. Filmen är skrämmande relevant i en tid då auktoritära ledare på nytt utmanar vårt civilkurage. Ylva Eggehorn, svensk poet, författare och Bonhoeffer-översättare, tycker att filmen är angelägen just idag. 17.3.2025 kl. 18:39

BISTÅND. När han fick e-post om att allt amerikanskt bistånd stoppas var Wycliffe Nsheka i chock.– Jag har jobbat med bistånd i Uganda i 23 år, och aldrig upplevt något liknande. 12.3.2025 kl. 12:42