Också i det nya året får vi fortsätta hålla ut och komma ihåg att visa omtanke och omsorg för varandra, säger Fredrik Kass.

Ett omtumlande år har påmint oss om vem som egentligen är församlingen

kvevlax.

Ett samtal med kyrkoherde Fredrik Kass, som reflekterar över året som gått och blickar fram mot det nya år som börjat.

20.1.2021 kl. 13:36

Om vi bad människor landet och världen över peka ut en sak som kännetecknar år 2020 skulle nog många svara samma sak: pandemin.

”Overklighetskänsla” och ”omtumlande” är två ord Kvevlax församlings kyrkoherde Fredrik Kass använder när han blir ombedd att kasta en blick i backspegeln över året som gått.

– Se tillbaka på vad vi gjorde i början av året och livet som rullade på.

Att de i slutet av 2020 höll församlingsrådets möten i kyrkan för att kunna hålla säkert avstånd mellan mötesdeltagarna är bara ett av alla exempel på saker ingen kunnat föreställa sig i början av året.

– Det är många saker som inte blivit som man tänkt. Men det är också ett exempel på att vi kunnat och varit tvungna att tänka om. Vi har hittat lösningar på det mesta, det går att göra på annat sätt och det blir helt okej.

Församlingarna har fått anpassa sig till nya situationer – var tycker du ni lyckats bra?

– Vi har stadigt utvecklat strömmande av, framför allt, gudstjänster.

Han nämner som exempel den musikaliska adventskalender som församlingarna i Korsholm producerade tillsammans – ett stort jobb som visade upp de färdigheter som medarbetarna skaffat sig under året och en uppskattad slutprodukt.

– Men framför allt är det att vi har fått och varit tvungna att jobba mycket i team. Vi har varit tvungna att tillsammans fundera hur vi gör i den här nya situationen, planera tillsammans, utföra tillsammans. Det har varit roligt och fungerat bra.

Året som gått har också varit en påminnelse om vad som är församlingens essens.

– Vi har märkt att en jättestor del av vad vi är som församling har varit borta. Att vi samlas, är med varandra, gör något gemensamt – så mycket av det har fallit bort. Det har varit en stor fråga: vem är vi, vad gör vi då vi inte kan samlas på samma sätt?

Tiden för reflektion kring viktiga och stora frågor har funnits, men också tröttheten som krupit på: tänk att det skulle vara så här länge.

Symboliken i det nya året, att vända blad, kanske känns ännu viktigare i år – även om skillnaden mellan vardagen före och efter tolvslaget i praktiken inte så stor.

Det finns en slutpunkt att se mot. Men vi får ändå fortsätta hålla ut en tid ännu. Fredrik Kass tänker att det vi behöver under våren är fortsatt omtanke och omsorg för varann.

– Jag hörde om någon som istället för att skicka julkort ringt upp alla de tänkt skicka åt och pratat. Jag tyckte det var en fin idé.

Nämn en sak du gärna vill lämna i 2020 och en sak du vill ta med i det nya året.

– Det jag tar med mig är glädjen att få göra tillsammans och att tänka kreativt, tänka nytt.

Det han gärna lämnar bakom sig är osäkerheten: att inte kunna lita på att det som planerats kan bli av, saker som blir inställda, planer som får göras om gång på gång.

Han ser fram emot spontana möten, att igen få umgås med människor utan den invanda försiktigheten och underliggande rädslan.

– Jag vet ju inte hur länge det kommer att dröja. Men jag längtar efter att bara få släppa på den bromsen och i glädje träffa folk, ta en kopp kaffe, utan att fundera på: vem har du träffat, vem har jag träffat, var har vi varit?

Församlingsverksamheten är sist och slutligen bara verktyg.

– Det är ju vi som är församlingen, alla som bor och verkar här. Alla vi är viktiga. Alla har en plats och kan gör något för vår nästa. Då är man församling.

Emelie Wikblad


LIVSBERÄTTELSE. Gud visar sin storhet i bön då han förvandlar, leder och upprättar. Det säger Saul Mäenpää, delägare i Friends & Burgers. – Jag ber inför arbetsdagen och inför möten. När man praktiserar bön ser man också med tiden Guds svar. Det är mycket som börjar med bön. 14.6.2023 kl. 14:00

LIVSFÖRÄNDRING. Under sin uppväxt och sina konststudier i Serbien fick Ivana Milosavljevic en bild av en avlägsen Gud som bryr sig om och älskar oss, men vars kärlek man måste förtjäna. Kyrkan förstärkte den bilden med sina regler och ritualer. 14.6.2023 kl. 10:00

konfirmand. Ingrid Björklöf blir konfirmerad i Åbo svenska församling i år. – Konfirmandtiden har öppnat min syn på tro, säger hon. 15.6.2023 kl. 19:00

PRÄSTSKJORTA. Svordomarna tystnar på bensinstationskaféet i Karleby och äldre damer i Spanien gör korstecknet. – Att gå klädd i prästskjorta påverkar prästen, men också andra, säger Peter Kankkonen. 13.6.2023 kl. 12:00

KONFIRMANDLÄGER. Hela lägret på en lägergård i Lochteå närmare 200 kilometer bort åkte hem. "Många upplevelser gick nu förlorade", säger kyrkoherde Camilla Svevar. 12.6.2023 kl. 19:00

eutanasi. – Vi måste kunna ha ett öppet samtal om eutanasi, och vara av olika mening. Det säger social­­arbetare Miia Kontro, som nyligen disputerade för att bli teologie doktor. På hennes jobb vid Cancercentret vid HUCS dör människor så gott som varje dag. 12.6.2023 kl. 10:34

FÖRSVARSMAKTEN. Fältbiskopen leder och övervakar Försvarsmaktens andliga arbete och ansvarar för den kyrkliga verksamheten och den teologiska linjen vid Försvarsmakten. 12.6.2023 kl. 08:49

Kolumn. Under en vanlig söndagsgudstjänst, i mitten av mars, börjar en bekant melodi spelas från synten. Min hjärna och mun förbereder sig för att inleda ”Härlig är jorden …”, tills jag några sekunder senare inser att texten är på engelska och med ett annat budskap. Jag befinner mig långt hemifrån, och deltar i en gudstjänst i den protestantiska kyrkan i Oman. 31.5.2023 kl. 08:00

MATTEUS FÖRSAMLING. – Jag tror att vår kärna alltid måste vara andlighet. Visst kan vi bjuda på brunch, men Fazers gör det bättre, säger Patricia Högnabba, som installeras som kyrkoherde i Matteus församling i september. 31.5.2023 kl. 19:31

BLI PRÄST. Kirsi Saarinen jobbar vid polisen med att bekämpa svart och grå ekonomi och göra samhället mer rättvist – men hon drömmer om att bli präst. Just nu gör hon församlingspraktik i Väståboland. 6.6.2023 kl. 15:00

Kolumn. Lena Blomstedt önskar, hoppas och vill att våra församlingar har en stark diakonal profil. Att var och en som kommer till vår kyrka stiger in genom en öppen dörr till ett välkomnande rum där någon ser, lyssnar och bekräftar. 31.5.2023 kl. 16:29

psalmer. Med hjälp av webbplatsen psalmbok.fi i mobilen är det lätt att sjunga med också då det inte finns psalmböcker till hands. 2.6.2023 kl. 08:00

UNDERSÖKNING. Hela 60 procent av kyrkans medlemmar uppgav att de mött församlingen via medier, som församlingstidningen, andra tidningar, tv:n och radion. Bland de som inte hör till kyrkan var siffran 33 procent. 1.6.2023 kl. 12:15

ENKÄT. Församlingarnas empati- och imageundersökning visar att människor i stadsmiljö upplever att Evangelisk-lutherska kyrkans församlingar är mer närvarande än förr. 1.6.2023 kl. 12:22

MARKNADSFÖRING. Min stilla vecka kändes allt annat än stilla, så jag gick på en aktläsning. Vet du vad det är? Det visste inte jag, men efteråt var jag en lite helare version av mig själv, åtminstone för en stund. Det ordnas mycket fint i kyrkan, men hur många vet om det? 1.6.2023 kl. 10:00

UTTRÄDE. Metodistkyrkans svenska församling i Åbo vill gå ur sin kyrka. Det följer av att kyrkan i maj i år globalt beslöt att öppna för samkönade äktenskap och hbtq-personer som präster. 20.11.2024 kl. 15:56

USA. USA:s återvändande president Donald Trump belönar sin evangelikala kristna väljarbas med att utnämna baptistpastorn och den förre guvernören i Arkansas Mike Huckabee till ambassadör i Jerusalem. 20.11.2024 kl. 15:37

Personligt. Hon är präst och hon är gift med Norges ambassadör. Under åren av utlandskommenderingar har Cecilie Jørgensen Strømmen tackat för varje plats där de fått bo. Hon är nyfiken på allt. – Kan du förklara för mig varför finländare är en kvart tidiga när de kommer till en bjudning? 20.11.2024 kl. 13:34

NYTT FRÅN DOMKAPITLET. Domkapitlet i Borgå stift har beslutat om förändringar som påverkar församlingarna i stiftet. 20.11.2024 kl. 13:07

betraktat. – Framme vid altaret i Pedersöre fullsatta kyrka fick jag klä av mig hela utrustningen: kåpan, mitran och till sist biskopskorset som det var allra svårast att slita sig ifrån, skriver Erik Vikström. 19.11.2024 kl. 19:00