Inom diakonin försöker man lindra ensamheten genom att ringa upp och prata i telefon.

"Många önskar att man skulle få samlas"

diakoni.

Diakoniarbetarna pratar mer i telefon än vanligt. För många av deras klienter har det blivit svårare att klara ekonomin i restriktionernas spår – men framför allt är ensamheten svår.

20.1.2021 kl. 07:00

– Behovet av samtal och stöd fortsätter, och den e-post och de sms vi får visar att människor behöver billigare hyresbostäder, arbete, ekonomiskt stöd för räkningar – hyror, telefon och hälsokostnader, säger Karin Salenius, ledande diakoniarbetare i Johannes församling

Diakoniarbetet handlar fortfarande om att möta och stötta klienterna, men coronarestriktionerna har till viss del förändrat formen. Bodil Sandell, diakoniarbetare i Petrus församling, träffar sina klienter mer sällan – i stället är det oftare e-post och telefon som gäller.

– Coronan har gjort att det ekonomiska hjälpbehovet ökat, men sedan är det också en fråga för oss hur vi ska kunna svara på den ensamhet som folk känner, säger Sandell.

– Om man ska se något positivt i allt det negativa är det att frågan ”Vad kan jag hjälpa till med?” har väckts hos många människor.


Förlängda studier och vårdköer

Carita Riitakorpi är diakoniarbetare i Matteus församling och även hon har ringt fler telefonsamtal än vanligt.
– Inför jul har jag till exempel ringt till sådana som jag inte skulle ha ringt i vanliga fall, säger Riitakorpi.
Riitakorpi har märkt att människor som tidigare klarat sig bra fått ekonomiska problem i och med coronapandemin.

Arbetslöshet och permitteringar syns hos diakonin, och många unga får också problem när de inte längre får extrajobb vid sidan av studierna eller när studietiden förlängs på grund av att obligatorisk praktik inte kunnat ordnas. Hon har också noterat att yngre människor kan bli sittande hemma under långa sjukskrivningar när vårdköerna förlängs och planerade operationer inte blir av.

– Om man får vänta, först på operation och sedan på rehabilitering, varifrån ska pengarna komma under tiden, säger Riitakorpi.

Många saknar grupperna
När vi är tvungna att isolera oss fysiskt från andra människor betyder det att många mötesplatser i vardagen försvinner.

– Behovet av att prata med någon om sin nuvarande situation är stort. Att inte få utöva hobbyer och att inga kurser eller grupper ordnas lamslår. Tristessen tar över både enskilda och familjer, säger Karin Salenius.

Karin Salenius är ledande diakoniarbetare i Johannes församling, Bodil Sandell diakonissa i Petrus församling och Carita Riitakorpi diakoniarbetare i Matteus församling. Foto: Kp-arkiv/Erika Rönngård och Tomas von Martens.

– Det är många som önskar att man skulle få samlas. Jag tror det är värst för 70–75-åringarna. De är ju inte så gamla än och de orkar inte sitta framför teven hela tiden när coronarestriktionerna gör att mycket ställs in, säger Riitakorpi.

Petrus församling försöker lindra ensamheten bland annat genom en besöktjänstgrupp där frivilliga numera ringer de personer som de annars skulle ha besökt.

– Men det känns ledsamt att gruppverksamheten ligger nere för tillfället. Den har varit ett andningshål för de äldre, säger Bodil Sandell.

Många vill hjälpa
Petrus församling har även startat en ny whatsapp-grupp som frivilliga kan gå med i. Via den har diakonin möjlighet att föra fram de behov som finns.

– Om man ska se något positivt i allt det negativa är det att frågan ”Vad kan jag hjälpa till med?” har väckts hos många människor.

– Man kan ringa bara för att få prata med någon.

Församlingarna i Helsingfors har nyligen fått insamlingstillstånd för diakonin, vilket gör att privatpersoner kan donera pengar till diakonala ändamål.

– Vi funderar ännu på hur det här ska genomföras i praktiken, men tanken i Petrus församling är att man ska kunna hjälpa konkret – till exempel genom att betala en hårklippning, ett par skor eller en taxiresa. När man vet precis vad som behövs kommer behovet av hjälp nära, säger Bodil Sandell.

Carita Riitakorpi har en önskan: ring till diakonin om det känns som om det skulle vara skönt att få prata med någon.

– Man kan ringa bara för att få prata med någon, inte för att man har stora eller mindre problem. Det finns möjlighet att lämna ringbud till svararen också. Vi kan inte veta att ni har behov av stöd om ni inte hör av er!

Kontakta diakonin:

  • Karin Salenius (tel. 050 380 0867) är ledande diakoniarbetare,
    Viivi Suonto (tel. 050 407 5165) är diakon och Elina Tiiainen (tel 050 478 2941) är tf. diakonissa. Alla tre jobbar i Johannes församling.
  • Carita Riitakorpi (tel. 09-2340 7328 / 050 380 3986) och Mari Johnson (tel. 050 380 3976) är diakoniarbetare i Matteus församling.
  • Bodil Sandell (tel. 09-2340 7227/ 050 380 3925) är diakonissa i Petrus församling.
Erika Rönngård


LÄGEROMRÅDE. Evangeliföreningen har tecknat avtal om att bygga en ny stugby på lägerområdet Klippan i Monäs, Nykarleby. Avtalet omfattar åtta stugor som ska stå färdigbyggda inom april 2027. 12.2.2026 kl. 15:38

ANSVAR ATT STÅ UPP MOT RASISM. – Jag längtar efter ett forum där kyrkan och samhället kan mötas, och jag är mycket glad över att de här kvällarna har kommit i gång igen i Petruskyrkan, säger Pamela Granskog. 12.2.2026 kl. 14:52

kyrkostyrelsen. Kyrkostyrelsen stryker 36 jobb i Helsingfors, tre anställda vid den svenska centralen berörs. 9.2.2026 kl. 15:02

kaplansval. Kyrkorådet röstade med rösterna 7-2 för att lämna tjänsten obesatt tillsvidare. 6.2.2026 kl. 13:05

URSÄKTENS TEORI. Vi vet alla att vi borde be om ursäkt när vi gör ett misstag eller sårar och skadar någon. Ändå är det så svårt. Varför? Vi reder ut ursäktens teori med hjälp av förlåtelseforskaren Cathrine Felix och terapeuten Jan-Erik Nyberg. 5.2.2026 kl. 19:42

ETT GOTT RÅD. Med erfarenhet vidgas blicken. Livet går från svartvitt till melerat, och det gör det enklare att förlåta andra – och sig själv. Det säger Bernice Haglund-Wikström. 4.2.2026 kl. 12:27

PSYKISK HÄLSA. För Sonja Wikström började tvången i det lilla: en spis, ett strykjärn, en gnagande oro. Sedan tog sjukdomen över nästan hela hennes liv. Till slut kom vändningen. 3.2.2026 kl. 17:34

ungdomens kyrkodagar. I ett vintrigt Karis, på stiftsgården Lärkkulla, hörs musik. Det är fredag på Ungdomens kyrkodagar och plenum ska precis börja. Ett gäng ungdomar från Sibbo utgör årets kompband och salen är fylld av unga deltagare. 2.2.2026 kl. 18:54

KRAN. Den finlandssvenska kristna rusvårds­föreningen Kran har varit i rubrikerna. Efter att ha blivit arbetsskyddsanmäld för sitt ledarskap har verksamhetsledaren fått sparken. Kyrkorna drog sig efterhand ur och en förening församlingarna tidigare engagerade sig i åkte ner i diket. 30.1.2026 kl. 17:06

fastigheter. Kyrkliga byggnader är inga lätta objekt att sälja. Varken marknadsmässigt eller känslomässigt. 2.2.2026 kl. 19:41

Ukraina. – Det lilla vi gör här bidrar ändå positivt till den stora helheten, vi är ett litet gäng men vi kan faktiskt göra skillnad. Tänk att vi kan få påverka någon annans vardag, få vara till hjälp. Samtidigt blir man också så väldigt tacksam över hur bra vi har det här hemma. 29.1.2026 kl. 20:29

STIFTSSEKRETERARE I FÖRSAMLINGSDIAKONI. Den femte februari väljer domkapitlet en ny stiftssekreterare i församlingsdiakoni. Tjänsten har lockat sex sökande från fem orter. 26.1.2026 kl. 12:41

KYRKOHERDETJÄNST. I Jakobstad får församlingen förbereda sig för kyrkoherdeval medan Hangö svenska församling fått en kyrkoherdekandidat. 26.1.2026 kl. 12:28

FÖRSAMLINGSMÄSTARE. Tony Storrank från Jakobstad är ny församlingsmästare i Munsala. Snart blir han och frun Inka dessutom Munsalabor. 24.1.2026 kl. 15:11

syrien. Ett år har gått sedan Assadregimen föll i Syrien. För många innebar maktskiftet en efterlängtad frihet – men för landets kristna minoritet växte oron. Deras framtid är oklar, men vardagen fortsätter ändå. ”Det är en helt vanlig dag”, säger prästen Samer och slänger sig ut på dansgolvet. 22.1.2026 kl. 19:32

LÄGEROMRÅDE. Evangeliföreningen har tecknat avtal om att bygga en ny stugby på lägerområdet Klippan i Monäs, Nykarleby. Avtalet omfattar åtta stugor som ska stå färdigbyggda inom april 2027. 12.2.2026 kl. 15:38

ANSVAR ATT STÅ UPP MOT RASISM. – Jag längtar efter ett forum där kyrkan och samhället kan mötas, och jag är mycket glad över att de här kvällarna har kommit i gång igen i Petruskyrkan, säger Pamela Granskog. 12.2.2026 kl. 14:52

kyrkostyrelsen. Kyrkostyrelsen stryker 36 jobb i Helsingfors, tre anställda vid den svenska centralen berörs. 9.2.2026 kl. 15:02

kaplansval. Kyrkorådet röstade med rösterna 7-2 för att lämna tjänsten obesatt tillsvidare. 6.2.2026 kl. 13:05

URSÄKTENS TEORI. Vi vet alla att vi borde be om ursäkt när vi gör ett misstag eller sårar och skadar någon. Ändå är det så svårt. Varför? Vi reder ut ursäktens teori med hjälp av förlåtelseforskaren Cathrine Felix och terapeuten Jan-Erik Nyberg. 5.2.2026 kl. 19:42