Namnet "Kyrkan i Helsingfors" fungerar marknadsföringsmässigt, anser Stefan Forsén, men mindre bra ur ett ekumeniskt perspektiv enligt Jani Edström.

Ingen ensamrätt på att vara Kyrkan

ekumenik.

Evangelisk-lutherska församlingars sätt att definiera sig utåt får kritik för att exkludera andra kristna samfund.

– Vi ser det från medlemmarnas synvinkel, svarar Stefan Forsén vid Helsingfors kyrkliga samfällighet

8.12.2020 kl. 17:05

Hur de evangelisk-lutherska församlingarna i Helsingfors talar om sig själva utåt – namnet "Kyrkan i Helsingfors" och uttryck som "Helsingforsbornas kyrka" i kampanjtext – har väckt besvikelse bland andra kyrkor och församlingar som verkar i Helsingfors.

Baptistpastor Jani Edström hör till dem som uppmärksammat det här. Han berättar att han blev kontaktad av människor som kände frustration över att saker som flera gånger påtalats i det ekumeniska samarbetet fortsätter dyka upp i nya former.

– Det finns en diskrepans mellan Evangelisk-lutherska kyrkans officiella ekumeniska linje och det som händer på lokalplanet, säger Edström, som har lång erfarenhet av det ekumeniska arbetet, bland annat från en period som Ekumeniska rådets generalsekreterare.

Han har märkt att också många lutherska präster reagerat på samma sätt på hur deras kyrka valt att marknadsföra sig. Att använda namnet "Kyrkan i X" är inte unikt för Helsingfors.

– En av ekumenikens viktigaste principer är det lokalekumeniska – att kyrkan är vi kristna på samma ort, påpekar Edström.

Att då välja ett namn som exkluderar i sin inklusivitet rimmar inte med över 100 år av ekumenik och de goda relationer som råder mellan kyrkorna.

– Jag tror ju inte det ligger någon illvilja bakom det här.

Det handlar mer om att man helt enkelt bara ser sitt eget perspektiv – något speciellt majoritetskyrkorna lätt råkar ut för, anser han.

Han påpekar att kritiken i en sådan här fråga kan ses som ett uttryck för att vi i Finland har goda ekumeniska relationer.

– När det fungerar bra vill man att det ska fungera ännu lite bättre.

Frågar vad alternativet skulle vara

– Är det okej att vi för våra teologiska diskussioner ut till människor, när vi egentligen ska möta dem med evangeliet? frågar Stefan Forsén, direktör för det gemensamma församlingsarbetet vid Helsingfors kyrkliga samfällighet.

Han försvarar samfällighetens val att använda namnet "Kyrkan i Helsingfors" med att de när de i tiden utvecklade sitt varumärke sett saken från medlemmarnas synvinkel, inte ur en teologisk vinkel.

– I alla de undersökningar som vi har gjort har vi konstaterat att våra medlemmar i främsta hand inte tänker på att de är medlemmar i en viss församling, utan de tänker att de hör till kyrkan.

– I det sammanhang där vi diskuterar på ett teologiskt plan, för ekumeniska diskussioner, är det klart att vi inte har något problem med att tala om att vi är en evangelisk-luthersk kyrka.

Hans erfarenhet är att "evangelisk-luthersk" inte säger människor i allmänhet något.

– Hittills är det ändå så att merparten av de som bor i Helsingfors tänker på de evangelisk-lutherska församlingarna som kyrkan. Vi får också ta stryk för allt det som människor säger "i kyrkans namn".

På riksnivå används ändå Ev.luth. kyrkan i Finland.

– Kyrkostyrelsen har inte på samma sätt ett behov av att möta församlingsmedlemmar som vi har. Kyrkostyrelsen betjänar församlingarna och stiften i första hand. Där är det kanske helt okej att man i sitt material lyfter fram det på ett annat sätt.

Forsén säger att han har förståelse för att det här är en fråga som väcker känslor, men frågar samtidigt vad alternativet skulle vara.

– Menar man verkligen att vi borde gå ut med "Helsingfors evangelisk-lutherska församlingars kyrkliga samfällighet"? Det är inte fråga om att vi skulle skämmas för vad vi är utan det är en fråga om vad som är användbart. Kommer någon med ett bra förslag kunde vi kanske överväga det.

Emelie Wikblad


Helsingfors. Det blir fel när Helsingfors samfällighet fortsätter ha den lägsta kyrkoskatten i landet och samtidigt lägger ett massivt sparprogram på sina församlingar. Det anser lagfarne assessorn Lars-Eric Henricson vid domkapitlet i Borgå stift, som bevakar den svenska minoritetens intressen. 7.3.2022 kl. 10:43

NÄRSTÅENDEVÅLD. – Misshandel sker bland höginkomsttagare och låginkomsttagare, bland alla yrkesgrupper, religioner och minoriteter. 4.3.2022 kl. 08:36

LEVA. Livet har ljusnat för Ulrika Mylius. Men vägen dit har varit lång och slingrig. Hon berättar om självskadebeteende och självmordsförsök, men också om orubblig vänskap och om hur den där viljan att leva kan återvända. 3.3.2022 kl. 00:00

Svenska kyrkan. Klimatförändringarna kommer att påverka oss alla globalt och de kommer att väcka existentiella frågor. Ska vi då skicka in våra unga i en sådan tid utan att ge dem redskap? Det tycker jag är ett svek, säger Svenska kyrkans ärkebiskop Antje Jackelén. 2.3.2022 kl. 15:43

domkapitlet. Pastor Dennis Svenfelt avstängs fortsättningsvis från prästämbetet fram till den sista april, beslöt domkapitlet idag. Kyrkoherdetjänsten i Tammerfors ledigförklaras på nytt. 1.3.2022 kl. 16:15

ryssland. – Jag är rädd för min kyrkas säkerhet och ärligt talat är jag trött på att vara rädd för min egen säkerhet. Jag kan inte säga att jag inte är rädd för Putin – han skrämmer ju hela världen. 1.3.2022 kl. 12:06

krig. – I svåra situationer, när man inte kan se någon framtid, knäpper man sina händer och suckar uppåt även om man inte skulle vara så troende, säger kyrkoherde Kim Rantala, som varit präst inom de fredsbevarande styrkorna i Libanon och Bosnien. 1.3.2022 kl. 08:51

Ukraina. Rabbe Tiainen och Anders Hedman är initiativtagare till en två veckor lång ljusdemonstration framför den ryska ambassaden i Helsingfors. – Ett väsentligt motiv är att vi vill uttrycka sorg över det som sker. 28.2.2022 kl. 19:36

Ukraina. Vid Nylands brigad talar man om Ukrainakriget som alla andra i samhället. När det krisar har militärpastor Markus Weckström en klar grundinställning inför sina "församlingsbor" vid brigaden: ta en sak och en dag i sänder. 25.2.2022 kl. 19:00

ungdomar. Oro och frågor ska bemötas öppet och ärligt, säger ungdomsarbetsledare Mats Fontell. Ungdomar uttryckte stor medkänsla med de krigsdrabbade, under en ungdomssamling i Borgå. 25.2.2022 kl. 11:39

Ukraina. När Ukrainakriget bröt ut igår samlades biskoparna snabbt och fattade beslut om att kyrkorna i hela landet samma kväll skulle öppna dörrarna för bön för fred. 25.2.2022 kl. 10:40

Ukraina. De första bilderna från Ukrainas näststörsta stad Charkiv som Getty Images och AFP kablat ut visar en stad under attack. I sitt hem i Vasa sitter Maria Skog och oroar sig för sina föräldrars säkerhet. Det är fyrtio kilometer till den ryska gränsen från hennes hemstad. 24.2.2022 kl. 16:35

Ukraina. Tanja Pintjuk är radiopratare på den fristående radiokanalen Radio M i Kiev. På torsdag morgon började en annorlunda tid i Ukraina. Hennes hemland är i krig. 24.2.2022 kl. 13:39

BÖN. Den lutherska kyrkans biskopar kom i morse överens om att uppmana alla kyrkoherdar att ikväll öppna sina kyrkor för bön för fred med anledning av kriget i Ukraina. 24.2.2022 kl. 09:41

JÄMSTÄLLDHET. – Våra föreningsmedlemmar har lika stor rätt att vistas överallt som andra människor, säger Muluken Cederborg som jobbar som koordinator för DUV Mellersta Nyland. Föreningen fyller 50 år i år. 1.3.2022 kl. 11:00

tro. Jag känner djup trygghet i tanken att längta efter Gud och hans rike. Kanske är det också att tro? 11.7.2024 kl. 16:24

FREDSARBETE. Att arbeta för fred är ett komplext jobb anno 2024. Men om man dummar ner det lite kanske man kunde säga att principerna är ungefär desamma som i en parrelation – om man vill nå fred gäller det att lägga egot åt sidan, spela med öppna kort och försöka förstå den andra parten. Minna Kukkonen-Karlander, elev till Martti Ahtisaari, öppnar upp om arbetet för fred i en tid av polarisering. 11.7.2024 kl. 18:11

Personligt. Då mörka moln samlat sig över Stefan Myrskog och han funderade om livet var värt att leva utmanade han Gud: Jag ger dig en termin. 8.7.2024 kl. 17:44

antisemitism. Kritisera Israel är okej. Men nidbilder och grumliga anspelningar om judar av bara farten är inte det, anser ÅA-docenten André Swanström. 8.7.2024 kl. 10:00

sorg. Med sin sista, stora kärlek Jocke Hansson fick hon bara fem gemensamma år. – Jag har varit arg på Gud och frågat mig varför det här skulle hända mig. Men idag är jag tacksam – hellre fem år än inget alls, säger Kjerstin Sikström. 5.7.2024 kl. 11:32