Tryckerimiss gjorde Helsingforsregionens adventskalendrar finskspråkiga

adventskalender.

På grund av ett mänskligt misstag har de adventskalendrar som församlingarna i Helsingfors, Vanda och Grankulla delat ut med veckans nummer av Kyrkpressen fått finskspråkiga insidor. Kalendrarna som delas ut i Esbo är svenskspråkiga både på in- och utsidan.

25.11.2020 kl. 09:47

Församlingarna i huvudstadsregionen delar ut en adventskalender till alla medlemmar inför första advent. I år visade det sig att det skett ett beklagligt misstag vid tryckeriet: Trots att adventskalendrarna har en svensk utsida är innehållet i luckorna på finska.

– Jag vill å tryckeriets vägnar be ödmjukt om ursäkt för det misstag som skett i vår produktion, säger Juha Rantanen på Hämeen kirjapaino.

Det är frågan om ett mänskligt misstag som skett i samband med bytet av tryckplåtar mellan de olika språkversionerna av kalendern. Tryckaren har bytt endast en av plåtarna istället för båda två, vilket ledde till att endast de svenska församlingsborna i Esbo får en helt korrekt julkalender.

Utdelningen av kalendrarna sker som ett instick i veckans Kyrkpressen och kunde inte längre stoppas när misstaget upptäcktes. Sammanlagt 20 650 felaktiga kalendrar har gått ut varav 16300 i Helsingfors, 1350 i Grankulla och 3000 i Vanda.

Utöver plåtmissen har tryckeriet också levererat för få kalendrar vilket betyder att cirka 500 svenskspråkiga hushåll i Helsingfors blir helt utan kalender.

Helsingfors församlingar är otroligt ledsna över tryckeriproblemen och den besvikelse som en felaktig kalender ger upphov till i hemmen.

– Det känns extra trist i år när så mycket annat av adventsprogrammet är inhiberat, säger informatör Nina Österholm som jobbat med den svenska kalendern för Helsingfors församlingars del.

Tryckeriet kommer att skicka en julhälsning till de som mottagit den felaktiga kalendern.

– Ifjol var det poststrejken som försenade utdelningen av kalendrarna rejält, i år fick vi en tryckerisoppa. Finns det några förslag på katastrof till nästa års kalender? säger Österholm.

Svenska texter på webben

I år står samma person för både text och bild i den svenska kalendern. Letteringartisten Sofie Björkgren-Näse har skapat en helhet där ord och bild står i dialog med varandra och låter läsaren upptäcka nya dimensioner av både språket och budskapet bakom orden.

– De svenska luckorna kommer att delas på sociala medier så det är möjligt att följa den svenska kalendern där, även om det naturligtvis inte alls är samma sak som att peta upp den riktiga pappersluckan varje morgon. Kalendern publiceras också på våra hemsidor, säger Österholm.

De finska texter som finns i huvudstadsbornas svenska kalender är skrivna av författaren och teologen Hanna Kivisalo. Kivisalo jobbar som religionslärare i Seinäjoki. Hon driver också det omtyckta kontot ”Sekunnit ja tunnit” på sociala medier.

– Jag tror att humor är en av de största kraftkällorna människan har att tillgå och därför har jag försökt skriva in mycket glädje i årets finska kalendertexter, säger Kivisalo.

Enligt henne renar ett gott skratt på samma sätt som gråt.

– Jag hoppas att texterna utöver glädje ska förmedla nåd. Genom texterna kan läsaren hitta tacksamhet över sitt liv, just sådant som det är trots pandemin.

Ge respons på kalendern på www.helsingforsforsamlingar.fi/jul

Följ med den svenska kalendern @kyrkanihelsingfors på Facebook eller Instagram. Du hittar också innehållet på hemsidan www.helsingforsforsamlingar.fi/jul

Erika Rönngård



kampanj. Kampanjbudskapet ”Här bor kärleken” kombineras med Touko Hujanens dokumentärfotografier av Esbo och Esbobornas vardag. 3.11.2020 kl. 14:22

Saknad. – Jag fick en märklig känsla i kroppen, det var som om Ole ville mig något, säger Åsa Dalkarl-Gustavsson. De var äkta makar och kolleger, och de hade många planer för framtiden. 30.10.2020 kl. 13:20

Coronapandemin. THL:s Mika Salminen tror inte på coronaskuld: vem som helst kan smittas, och ingen ska ha dåligt samvete över det. Vad munskydden gäller tror han på grupptryck i stället för tvång. 29.10.2020 kl. 17:16

nykarleby. Vad behöver unga idag, och hur ska församlingen nå dem? I Nykarleby församlings styrgrupp för ungdomsarbetet får unga själva vara med och påverka. 29.10.2020 kl. 16:59

Webben. Simon Lampenius vet en hel del om hur man får trafik till sin webbplats. Vilka missar gör vi? Och vad kännetecknar en lyckad statusuppdatering? 29.10.2020 kl. 15:14

skiva. Att göra egna versioner av sånger som älskats i över hundra år fordrar respekt och varsamhet. Med skivan vill de göra sitt för att sångerna och Lina Sandells historia ska leva vidare. 29.10.2020 kl. 16:31

församlingsföreståndare. Efter tio år i en synlig roll som Folktingssekreterare blev Markus Österlund församlingsföreståndare i Andreaskyrkan. Beslutet var ett resultat av många års längtan. 29.10.2020 kl. 09:13

Lärkkulla. – Jag har varit Lärkkulla trogen i princip under hela mitt arbetsliv och kan med fog säga att jag känner Lärkkulla och dess verksamhet väl, säger Juhani Jäntti. 29.10.2020 kl. 08:44

dans. Dans är inget kristna i historien hållit på med – eller? Laura Hellsten grävde och hittade både spår av dans i den medeltida kyrkan och forskare som förnekade dess existens. 28.10.2020 kl. 16:01

Väståboland. Anna-Greta Sandell sköter gravarna på Nötö och är begravningsentreprenör i Pargas. Jobbet har gjort att hon ser annorlunda på döden, men allra mest på livet. 28.10.2020 kl. 13:51

lägerverksamhet. Coronasituationen får församlingarna att stänga lägergårdarna åtminstone fram till årsskiftet – men Matteus församling ordnar läger på annat håll. 27.10.2020 kl. 14:38

familjeliv. Väldigt få människor har liv där allt går som man tänkt, säger Sandra Holmgård. 28.10.2020 kl. 10:00

Höstdagarna. I år ordnas Höstdagarna virtuellt. Dagarna brukar samla hundratals ungdomar varje höst. – Det var både ett svårt och lätt beslut, säger Patricia Högnabba. 26.10.2020 kl. 16:01

dataintrång. Vi för inga anteckningar om själavårdssamtal, säger diakoniarbetare Ann-Christine Wiik på tal om dataläckan vid vårdbolaget Vastaamo. 26.10.2020 kl. 12:40

FDUV. Nalle Öhman tilldelas Sigfrid Törnqvist-priset för att han på ett banbrytande sätt utvecklat samspelet med personer med intellektuell funktionsnedsättning. Sigfrid Törnqvist-priset är instiftat av FDUV:s styrelse. 24.10.2020 kl. 11:00

PÅSK. När Jaana Kettunen var barn var påsken den tråkigaste högtiden, idag är den bottenlöst sorglig och underbart glad. 28.3.2024 kl. 08:00

FÖRLÅTELSE. På påsken brukar frälsningssoldaten Annika Kuivalainen tänka på att hon fått mycket förlåtet och därför kan förlåta andra. 27.3.2024 kl. 08:00

PÅSK. Vad lär de kristna värderingarna oss, som inte dagens poserande och utstuderande ledare lär oss? frågar språkforskaren och författaren Janne Saarikivi i en essä till påsk. 22.3.2024 kl. 20:00

REGNBÅGSFRÅGOR. – Församlingarna måste bemöta sexuella minoriteter och könsminoriteter rättvist. Det kan handla om småsaker, men om man påverkas av dem varje dag är de inte längre småsaker, säger Ani Iivanainen som är diakoniarbetare i Esbo svenska församling och jobbar med en bok som ska handla om hur församlingsanställda ska bemöta regnbågspersoner. 22.3.2024 kl. 16:39

PÅSK. Livet och det goda segrar! I Kyrkpressens påsk­enkät vinner de ljusa och glada tonerna. Men traditionsforskaren Anne Bergman ser också spännande nya drag i vad som är viktigt i påsktid i gemenskapen kring kyrkan. 20.3.2024 kl. 20:00