Församlingar, föreningar och kommunens representanter samlades för att planera årets julhjälp i Malax.

Många händer bidrar till en god jul

malax.

Viljan att ge någon annan en guldkant till julen är stor. I Malax samlas ett brett nätverk för att se till att hjälpen når så många som möjligt.

28.10.2020 kl. 16:31

Julhjälpen är en lång tradition som samlar många hjälpande händer. Gåvorna som delas ut kan bestå av en matkasse, ett presentkort, ett bio- eller restaurangbesök. Församlingarnas diakoni och Malax kommun samarbetar med organisationer och föreningar inom tredje sektorn.

– Tillsammans tänker vi att vi når längre, säger Anne Bjurbäck som är diakon i Malax församling.

Hon och familjearbetare Annika Svevar håller i trådarna, samlar och koordinerar de hjälpande händerna. Inför höstens planeringsmöte gick inbjudan ut till olika aktörer: från Psykosociala föreningen till Marthaföreningar till frikyrkoförsamlingar. Den sammanbindande faktorn är viljan att hjälpa dem som är i behov inför julen.

– Vi har uppmärksammat en utmaning: många vill ge till barnfamiljerna, berättar Annika Svevar.

Tanken att familjerna ska ha mat och barnen få julklappar är fin, men det har resulterat i att samma familjer kunnat få julgåvor från flera olika organisationer.

– Det är därför vi har bjudit in alla. Nu vill vi distribuera matväskorna på ett annat sätt. Till barnfamiljer men också till ensamstående, unga vuxna, pensionärer som inte har så stor pension. Vi vill täcka ett större område och göra en bättre utdelning.

– Jag brukar säga: vem som helst kan bli i behov av hjälp, säger Anne Bjurbäck.

Familjearbetare Annika Svevar, diakon Anne Bjurbäck samt Heddy Norrgård som är diakoniarbetare i Petalax och Bergö.


Förra året
var det över hundra hushåll i kommunen som fick julhjälp.

– Jag tror att vi kommer ha fler hushåll i år, säger Annika Svevar.

Coronapandemin har påverkat människors livssituation och skapat en ny grupp som är i behov av hjälp. En del har förlorat jobbet eller blivit permitterade och familjer som tidigare inte haft ekonomiska problem befinner sig plötsligt i en helt ny situation.

Hjälpen hittar fram på olika sätt. Tillsammans har de som jobbar i församlingen och kommunen en ganska heltäckande bild av behoven. Frågan brukar också gå ut till daghem och skolor.

Men visst kan det också vara en utmaning att nå alla de människor som kanske skulle behöva hjälp.

– Det finns en skam eller rädsla kopplad till att ta emot hjälp, säger Annika Svevar.

Anne Bjurbäck konstaterar att det är viktigt att respektera människors integritet, och inte truga hjälpen på någon som tackar nej.

Den som vill bidra till hjälpen kan göra det på olika sätt. Nytt för i år är en småskalig penninginsamling som pågår från mitten av oktober till årsskiftet. Men det är också möjligt att ge matvaror.

– Ifjol var det personer som på sin gata eller väg gjorde upprop på Facebook och utmanade varandra i gårdsgruppen, berättar Annika Svevar.

De föreningar som är med bestämmer själva hur de samlar in gåvor. Marthor och andra frivilliga brukar sticka sockor och vantar, medan Lions valt att skaffa presentkort på kläder.

– Mittemellanmarthorna i Malax har köpt julklappar till barnen. Vi har fått önska från barnskyddets sida, säger Annika Svevar.

Allas engagemang gläder. Det skulle kännas tungt att dra det här lasset själva, konstaterar de.

Julhjälpen 2020

Företag, föreningar eller privatpersoner kan donera en valbar summa till Julhjälpens konto:
Julhjälpen i Malax-Petalax-Bergö FI22 5670 7320 0350 44

Insamlingstillståndet i kraft: 15.10–31.12.2020

Om du känner någon som behöver julhjälp i år kan du kontakta:
Annika Svevar, 050 53 81 060
Anne Bjurbäck, 050 33 81 059

Emelie Wikblad



KLIMATKRISEN. KP-redaktören Rebecca Pettersson bevittnar en soluppgång hon aldrig borde ha sett. Det blir början till en ekologisk skuldspiral, och jakten på ett hopp som håller. 4.6.2024 kl. 09:46

SAMKÖNADE PAR. Jenny Jansson var delegat vid Metodistkyrkans generalkonferens när samfundet fattade beslut om att godkänna samkönade vigslar. 3.6.2024 kl. 20:28

INGERMANLANDS KYRKA. Den ingermanländska kyrkans präster skapar förvirring bland kyrkfolket, säger ärkebiskop Tapio Luoma. I vems mässa går man, till vilken kyrka blir ens barn döpt? 3.6.2024 kl. 10:00

STIFTSFULLMÄKTIGE. Anita Ismark fortsätter leda stiftsfullmäktige. Missnöje med att den konservativare kandidatlistan blev illa representerad i personvalen. 30.5.2024 kl. 18:45

SOMMARLÄGER. – Arrangörerna får akta sig, för jag tror det kommer mer folk i år än ifjol då de som avvaktade får höra att lägret funkar bra i Nykarleby också, tror Anna Finell. 29.5.2024 kl. 20:04

fastan. Under fastan får vi andas ut vår rädsla för att andas in kärlek, godhet, vila – ja, nåd. Det är inget vi måste, kan eller borde göra. Men vi får fasta. 24.2.2025 kl. 19:42

BEGRAVNINGSVÄSENDET. Det händer mycket inom begravningsväsendet just nu, men på gravkontoret i Jakobstad är man van vid att hitta lösningar och möta människor i sorg. 24.2.2025 kl. 15:16

Personligt. För Matte Fontell var hans stamning och hans överaktivitet en skam – men också en källa till kreativitet. – Jag var livlig och överaktiv, men jag hade också tusen bilder och berättelser i huvudet. 20.2.2025 kl. 18:53

PRÄSTBRIST. På vissa orter är det svårt att hitta kyrkoherdar. Prästvikarier är det också brist på. Notarie Linus Stråhlman vid domkapitlet i Borgå tror att pengar kunde vara ett lockbete i jakten på kyrkoherdar. – Man tror kanske att det är ett heligt jobb att vara präst, men lönen spelar helt klart en roll. 20.2.2025 kl. 12:00

Personligt. – Jag tror att vår tid på jorden handlar om att lära oss att älska. Att vara så goda vi kan. Jag tycker att vi borde vara mer ödmjuka inför vad det innebär att vara människa, säger skådespelaren Anna Hultin. 18.2.2025 kl. 10:13