Slocknade eldar en höst när inget är som vanligt

Höst.

"När peppen och inspirationen är borta är det ofta människorna runt omkring oss som blir stödet."

14.10.2020 kl. 00:01

Jag har alltid varit en av de där personerna som årligen mellan ungefär den första september och sista oktober brinner i kapp med höstlöven. Den som står i bokhandeln och noga och länge väljer ut en fräsch kalender att fylla med höstens alla spännande evenemang, nya hobbyer och viktiga deadlines. Allt det där som symboliserar den självutveckling som hösten för mig står för. Friska vindar och inspiration.

Men i år är det annorlunda. Höstlöven har så gott som fallit och färgerna håller på att tona ner mot novembergrått. Och inte en dag har jag brunnit. Jag har inte börjat med någon ny hobby, inte ens riktigt orkat ta tag i de gamla.

Evenemangen känns inte riktigt som de brukat, spänningen är borta och har ersatts av oron som ständigt kittlar sådär obehagligt i nacken. Att planera längre än en vecka fram känns meningslöst. Och de där deadlinerna. Dem finns det gott om, både viktiga och oviktiga, men istället för att känna mig stark av motivation och kämparglöd, sitter jag i en oergonomisk hög i soffhörnet och stirrar på det vita dokumentet på datorskärmen. Stressad och trött, och inte det minsta inspirerad.

Jag vet att jag inte är ensam om min borttappade höstpepp. Vi lever i en period av osäkerhet och oro, med en pandemi som ständigt gör sig påmind vart vi än ser eller går. Vi har slutat hoppas på att det säkert blir bättre snart och istället börjat anpassa oss till det nya normala. När vi samtidigt lämnar sommarens soliga, hoppingivande dagar bakom oss och går mot årets mörkaste tid, blir det allt svårare att hitta glöden i vardagen och för varje slocknad eld blir det allt svårare att tända nya.

Men fast det är svårt att få till stånd en ordentlig brasa då höstens fukt sipprat in och blött ner veden, är ingenting omöjligt med lite extra stöd av tändstickor, papper, kanske lite torr bark eller tändchips tillverkade av en omsorgsfull vän. När peppen och inspirationen är borta är det ofta människorna runt omkring oss som blir stödet: tändchipsen, som kan tända eld på även de fuktigaste klabbarna, den mest borttappade inspirationen och slocknade höstpeppen.

Stefanie Lindroos jobbar som församlingssekreterare i Matteus församling.

Stefanie Lindroos



mariehamn. För Frans Erlandsson blev församlingens ungdomsgård en plats där han såg sig förvandlas socialt. 10.3.2025 kl. 14:32

kyrkomusik. Hela sitt liv har John L Bell jobbat utanför boxen och skapat något nytt: en ny liturgi, ett nytt sätt att läsa Bibeln, ett nytt sätt att sjunga. 6.3.2025 kl. 15:55

MEDLEMMAR. Kyrkan vill se mera engagerade lekmän och stoltare medlemmar. Men vi har inget språk för hur vi ska grunda nya gemenskaper, säger Ida-Maria Pekkarinen. Hon har jobbat med storstadsformaten Puls och Uusi Verso. 5.3.2025 kl. 17:23

Personligt. För drygt 60 år sedan föddes en pojke i ett Kajana som ännu präglades av kriget. Pojken fick namnet Matti, och trots att hans familj och omgivning var helt finskspråkig gillade han ett skolämne oväntat mycket: det andra inhemska språket – svenska. I dag heter Matti Elia och är ärkebiskop för den ortodoxa kyrkan i Finland. 4.3.2025 kl. 17:37

FINLANDS SCOUTER. I år samarbetar insamlingen Gemensamt Ansvar med Finlands Scouter. Temat för årets insamling är ungas möjligheter att drömma och bygga en trygg framtid. Emma Portman jobbar som koordinator för medlemsutveckling hos Finlands Svenska Scouter 3.3.2025 kl. 16:13

Ukraina. Att tända ett ljus känns som en liten sak, men det är något med ljus – det ger ändå en känsla av att något är lite bättre, säger ukrainska Iryna Gorkun-Silén om den ljuständning för Ukraina som Helsingfors kyrkliga samfällighet ordnade på treårsdagen av Ukrainakriget. 28.2.2025 kl. 20:47

HALLÅ DÄR. Hon startar en ny barnkör i skolorna i vår. – Att sjunga i kör är en bra form av gemenskap, det motverkar ensamhet, säger hon. 28.2.2025 kl. 21:10

Kolumn. Det ingår i mina arbetsuppgifter som diakoniarbetare att på torsdagar hjälpa till med matutdelningen AndreasHelps i Helsingfors. Mathjälpen har redan pågått i tio års tid. 28.2.2025 kl. 21:06

val. Teologie magister Benjamin Häggblom har utsetts till sjukhuspräst i Vasa. Sedan november 2024 har han vikarierat som sjukhuspräst. 26.2.2025 kl. 19:49

val. Den ledigförklarade kaplanstjänsten i Esbo svenska församling har fått tre sökande. 25.2.2025 kl. 13:58

fastan. Under fastan får vi andas ut vår rädsla för att andas in kärlek, godhet, vila – ja, nåd. Det är inget vi måste, kan eller borde göra. Men vi får fasta. 24.2.2025 kl. 19:42

BEGRAVNINGSVÄSENDET. Det händer mycket inom begravningsväsendet just nu, men på gravkontoret i Jakobstad är man van vid att hitta lösningar och möta människor i sorg. 24.2.2025 kl. 15:16

Personligt. För Matte Fontell var hans stamning och hans överaktivitet en skam – men också en källa till kreativitet. – Jag var livlig och överaktiv, men jag hade också tusen bilder och berättelser i huvudet. 20.2.2025 kl. 18:53

PRÄSTBRIST. På vissa orter är det svårt att hitta kyrkoherdar. Prästvikarier är det också brist på. Notarie Linus Stråhlman vid domkapitlet i Borgå tror att pengar kunde vara ett lockbete i jakten på kyrkoherdar. – Man tror kanske att det är ett heligt jobb att vara präst, men lönen spelar helt klart en roll. 20.2.2025 kl. 12:00

Personligt. – Jag tror att vår tid på jorden handlar om att lära oss att älska. Att vara så goda vi kan. Jag tycker att vi borde vara mer ödmjuka inför vad det innebär att vara människa, säger skådespelaren Anna Hultin. 18.2.2025 kl. 10:13

DOKUMENTÄR. Vem är du? Anna-Sofia Nylund har gjort radiodokumentären ”Väckelsen som skakade Jakobstads gymnasium”. Varför gjorde hon den, och vad lärde den henne om kristen tro? 19.8.2025 kl. 20:00

pengar. Många av oss har tillräckligt för att klara livhanken. Ändå tycks vi vilja ha mer. Kyrkpressens redaktör Rebecca Pettersson försöker ta reda på vad hon ska göra med sina pengar i en samtid besatt av sparande. 14.8.2025 kl. 17:44

kyrkostyrelsen. Niilo Pesonen från Uleåborg blir ­i höst kyrkans högsta tjänsteman – kanslichef vid Kyrko­styrelsen. För det har han laddat upp på släktstället i Pellinge. 13.8.2025 kl. 10:00

Personligt. Inga-Lene af Hällström bar hon honom på ryggen när hans ben värkte för mycket, sov på sjukhus, ifrågasatte Gud och sig själv. – Mest tröst har jag fått av Karl-Axel själv. 12.8.2025 kl. 08:17

LÄGERGÅRDAR. I stiftet har församlingarna olika modeller för lägerområden. En del äger lägergårdar, andra hyr in sig. 12.8.2025 kl. 19:00