Gunilla Riska har märkt hur betydelsefullt det kan vara att någon är beredd att lyssna.

Vi behöver själavård för att bli bättre medmänniskor för varandra

podcast.

– Lyssna på vad den andra verkligen vill säga, inte bara för att fundera på ditt svar, rekommenderar diakonissan Gunilla Riska.

30.9.2020 kl. 00:00

Petrus församling lyfter fram själavård i höst, bland annat genom att behandla ämnet i fem avsnitt av sin podcast tillsammans med församlingens tidigare diakonissa Gunilla Riska. Hon är tjänstledig och kommer snart att flytta utomlands, därför har poddavsnitten spelats in på förhand.

– Det som är bra med diakonin är att det är låg tröskel och man får snabbt en möjlighet att prata med någon.

All diakoni är inte själavård och Riska säger att olika personer kanske definierar själavård på olika sätt.

– För mig är det när en människa kommer till mig och ber mig om hjälp, råd eller tid.

Själavård är något vi alla behöver för att göra oss till bättre medmänniskor för varandra.

– För att kunna tjäna Gud bättre behöver vi reda upp det som hindrar oss. Många av våra problem har med relationer att göra och många av oss bär på brustenhet eller sår av olika slag. Det är inte farligt, men det är viktigt att vi får hjälp med det.

Brustenhet kan komma i form av utanförskap, misslyckande och av känslan av att vara missförstådd, avvisad eller ensam.

I sitt arbete inom diakonin har Riska märkt hur stor betydelse det har att bli sedd och få uppleva att någon lyssnar. Ibland har det hänt att någon som ringt och bokat in en tid för att få prata senare hör av sig och säger att det känns bättre nu och att tiden inte längre behövs.

– Så viktigt kan det vara redan att veta att det finns någon som är beredd att lyssna, att man inte är ensam och utelämnad.

En mun, två öron

I podden talar hon om själavård, förlåtelse, identitet, helande och överlåtelse.

– När man lyssnar kan man få idéer om hur man kan vara ett stöd för andra i vardagen även om man inte är anställd i en församling – bland annat genom att vara öppen för andra.

– Vi har två öron och en mun för att vi ska lyssna mer än vi pratar. Lyssna på det som den andra verkligen har att säga – inte bara för att fundera på vad du ska svara. Och kom ihåg att respektera förtroendet, för inte vidare det du fått höra.

I samband med samtal brukar Gunilla Riska fråga om hon får be för den andra personen.

– Men jag säger också att jag kan be efteråt, eller låta bli om du hellre vill det. Fråga på ett sånt sätt att den andra kan säga både ja och nej.

Riska säger att i en själavårdssituation där båda räknar med Guds ingripande är det naturligt att be tillsammans om hans ledning och hjälp.

– Bön är kommunikation, det behövs inga speciella ord. Man kan be högt eller tyst.

Vi kan använda böner vi kan utantill, Gud som haver eller Fader vår, eller be om Herrens välsignelse över någon. Vi kan också fundera på vad vi vill berätta för Gud och sedan säga just det.

– För mig är det en trygghet att Gud vet allt. Det är också tryggt att veta att när vi sitter i ett samtal är Gud hela tiden med i samtalet. Man kan be för en vän genom att be att Gud ska ta hand om vännen.

Med start den 18 september läggs ett nytt avsnitt med själavårdstema ut fem fredagar i rad i Petruspodden.

Du kan lyssna på podden via Spotify eller via petrusforsamling.podbean.com/.

Erika Rönngård



andreaskyrkan. Ifol scoutade fotbollsklubben HJK Nils Svensson på en match i Ettan i Sverige. Ett år senare är han med i ungdomsledarteamet i Andreaskyrkan i Helsingfors. 12.10.2023 kl. 12:00

SOMMARREPRISEN 2024. De allra flesta kvinnor måste någon gång ta ett beslut, annars tar livet det åt en. Ellen Strömberg skrev en roman på det temat och hamnade samtidigt in i en utmattning. 22.7.2024 kl. 10:00

LEDIGA TJÄNSTER. Johannes församling i Helsingfors vill anställa en citykaplan, som särskilt ska arbeta med den åldersgrupp som har en svag relation till församlingen. 11.10.2023 kl. 16:09

Svenska kyrkan. I KP:s serie om kyrkoherdar i Norden: Sverige. – – – Den svenska kyrkoherden är allt oftare både andlig herde och daglig chef i stora "superpastorat" i Svenska kyrkan. Henrik Törnqvist blev kyrkoherde för en nyfusionerad storförsamling i Trollhättan. 9.10.2023 kl. 16:32

kyrkoherdar. Den finländska kyrkoherdens roll och makt i församlingen är ett stående tema. Därför tittade Kyrkpressen på hur deras kolleger i tre andra nordiska länder, Henrik, Erik och Louise jobbar. 10.10.2023 kl. 18:24

den norske kirke. I KP:s serie om kyrkoherdar i Norden: Norge. – – – Den norska kyrkoherden jobbar i en kyrka som söker sina former efter att ha slutat vara statskyrka 2012. Soknepresten är en av medlemmarna i församlingsrådet. Men chef på församlingskansliet är en "daglig leder", inte prästen. 9.10.2023 kl. 16:36

FOLKEKIRKEN I DANMARK. I KP:s serie om kyrkoherdar i Norden: Danmark. – – – Den danska kyrkoherden är traditionellt präst i en enprästförsamling i ett "sogn" som kan vara mycket litet. Sognepræsten är inte förman för församlingens anställda. Louise Britzes telefon i Köpenhamns förorten Nørrebro ringer dygnet runt ändå. 9.10.2023 kl. 16:34

film. Filmen Jesus Revolution, som skildrar Jesusfolket inom hippierörelsen på sextio-och sjuttiotalen i Kalifornen, har fyllt biografsalongerna i Sverige och USA. Nu går den i Finland där Caj Höglund plötsligt fann sig engagerad i distributionen av filmen. 9.10.2023 kl. 12:05

KVINNA OCH PRÄST. På andra försöket lyckades församlingsrådet i Karleby svenska församling enas om ett utlåtande till domkapitlet i Borgå stift gällande Annica Smeds förordnande som församlingspastor till församlingen. Nu föreslår man att förordnandet blir tidsbestämt till två år och beslutet kom efter omröstning där rösterna föll 9-3. 6.10.2023 kl. 10:25

jakobstad. Annika Holm hade glömt hur man gör då man stillar sig. I dag är hennes vardag lika stressig som förr, men hon har hittat små stunder av andakt. 22.9.2023 kl. 10:35

REGERINGSPROGRAMMET. Ärkebiskop Tapio Luoma kommenterar i ett ställningstagande den senaste tidens diskussion om de förslag till lagändringar som regeringen gjort. – Kyrkan inte får tiga om fattigdomen i samhället, säger han. 4.10.2023 kl. 15:38

NYTT FRÅN DOMKAPITLET. Karl af Hällström, Yvonne Terlinden och Markus Weckström söker kyrkoherdetjänsten i Karis-Pojo svenska församling. Det blir församlingsmedlemmarna som får välja herde. 2.10.2023 kl. 13:25

TILLGÄNGLIGHET. Då Claus Terlinden säger ”min församling” syftar han på alla människor med intellektuell funktionsnedsättning inom Borgå stift. I den församlingen är tomt prat överflödigt och vänskap avgörande. 29.9.2023 kl. 13:18

FLYGPLATSPRÄST. Flygplatsprästen Hanna Similä arbetar där många människor går genom gaten och porten till någonting nytt. Eller kommer hem igen. 26.10.2023 kl. 19:00

KVINNA OCH PRÄST. Domkapitlet i Borgå väntade inte på ett utlåtande från församlingen, efter att församlingsrådet bromsade pappret. Rådsmedlemmar i Karleby upplever sig "överkörda" efter domkapitlets resoluta beslut att förordna Annica Smeds. 28.9.2023 kl. 15:05

Personligt. För Matte Fontell var hans stamning och hans överaktivitet en skam – men också en källa till kreativitet. – Jag var livlig och överaktiv, men jag hade också tusen bilder och berättelser i huvudet. 20.2.2025 kl. 18:53

PRÄSTBRIST. På vissa orter är det svårt att hitta kyrkoherdar. Prästvikarier är det också brist på. Notarie Linus Stråhlman vid domkapitlet i Borgå tror att pengar kunde vara ett lockbete i jakten på kyrkoherdar. – Man tror kanske att det är ett heligt jobb att vara präst, men lönen spelar helt klart en roll. 20.2.2025 kl. 12:00

Personligt. – Jag tror att vår tid på jorden handlar om att lära oss att älska. Att vara så goda vi kan. Jag tycker att vi borde vara mer ödmjuka inför vad det innebär att vara människa, säger skådespelaren Anna Hultin. 18.2.2025 kl. 10:13

PULS. Det har gått ett halvt år sedan de aktiva i det karismatiska lekmannakonceptet Puls lade ner i Petrus församling i Helsingfors och gick sin väg. Kyrkpressen tittar på vad som hände sedan. 17.2.2025 kl. 19:00

litteratur. Då Emma Ahlgren skriver fiktion är det roligt, absurt, vasst och mörkt. Men hon påminner om att det i verkligheten finns hjälp mot mörker. Det finns terapi och medicin. Och djur. Och ibland också Gud. 14.2.2025 kl. 13:37