Finland har handlat proaktivt, och det är bra, säger Peter Strang, professor i palliativ medicin vid Karolinska institutet.

Peter Strang tog reda på hur svenskarna dog i covid-19

coronaepidemin.

Peter Strangs forskning visar att covid-19-döden var svårast för de unga och starka. Han ger Finland goda poäng för proaktivt handlande då coronaepidemin bröt ut.

16.9.2020 kl. 15:45

När Sverige i slutet av mars hade börjat få en del dödsfall i covid-19 började journalisterna kontakta Peter Strang. Som professor i palliativ medicin vid Karolinska institutet skulle han svara på frågor om hur det var med de äldre som dog på sjukhem, det som i Sverige kallas särskilda boenden: låg de verkligen där och kvävdes till döds?

– Alla hade ju sett reportagen från intensivvårdsavdelningarna i norra Italien – domedagsbilder. Man trodde ju då – och det var alldeles rimligt i det skedet – att det är likadant för alla som dör i covid-19, särskilt med tanke på att det finns väldigt lite medicinsk kompetens på boendena.

Strang började ringa upp sina kontakter inom vården för att ta reda på hur det var.

– Och då var svaret: det är jättekonstigt med dem som dött hos oss, men det är ungefär som vanliga dödsfall, det har inte alls varit dramatiskt.

Hur gick det ihop? Peter Strang bestämde sig för att forska i saken. I höst har han publicerat två studier, en om symtomen hos dem som dör i covid-19, och en annan om hur ensam man är när man dör i covid-19 – särskilt med tanke på att anhörigas närvaro begränsats så starkt.

– När jag väl satte igång var det uppenbart att det var stor skillnad mellan dem som dött på boenden och dem som dött på sjukhus.

Ganska tidigt visste man att ungefär 85 procent av dem som insjuknar i covid-19 får en ganska mild sjukdom, medan ungefär 15 procent går in i en andra fas som är väldigt problematisk. Av dem hamnar en liten grupp på intensiven.

– I den första fasen har man hosta, feber och blir trött. De äldre på sjukhemmen är väldigt sköra, och när de insjuknar blir de helt enkelt väldigt trötta, har ingen matlust, tynar bort.

I den här första virusfasen har många på boendena dött. Att de inte haft svåra luftvägssymtom har helt enkelt berott på att sjukdomen inte gått så långt hos dem att de hunnit drabbas av dubbelsidig lunginflammation.

– Och de som haft andnöd har bara haft ”vanlig” andnöd, den är vi vana vid i palliativ vård och kan lindra.

Det är alltså de yngre och starkare patienterna som går in i den andra virusfasen. Den andra fasen har två delar: först får i stort sett alla som drabbas av den dubbelsidig lunginflammation. Då behöver de syrgas och kanske också antibiotika. Men vissa drabbas dessutom av en cytokinstorm, en våldsam inflammation i hela kroppen.

– Det är de som hamnar på intensivvården. Och där ser man att även om de sätts i respirator så hjälper det inte alltid, för sjukdomen är inte längre bara en lungsjukdom utan också en hjärt- och njur- och hjärnsjukdom – hela kroppens sjukdom.

Peter Strang frågar sig om en del av dem som insjuknade på boenden kunde ha vunnit på att flyttas till sjukhus och kanske blivit botade.

– Samtidigt finns det risker med att flytta en förvirrad person till en ny miljö. Hur får du en syrgasmask på en förvirrad och kanske aggressiv patient? Med dropp och syrgas räddar du kanske en vecka till, och då får patienten kanske lunginflammation och dör en svårare död. Det är alltså både en medicinsk och etisk utmaning.

Men Peter Strang är också kritisk till hur en del av vården gick till. Palliativ vård betyder inte att man låter bli att behandla en infektion. Också cancerpatienter i sjukdomens slutskede behandlas ju om de till exempel får urinvägsinfektion.

– Jag fattar inte varför man plötsligt lade ner alla vapen. Samtidigt tycker jag att debatten varit ganska hatisk – det låter som om ingen gjort något alls.

I studien tittade han på hur många av dem på boenden som fått covid-19 som klarade sig.
– Det visade sig att även bland dem som inte skickades till sjukhus botades 65 procent. Den äldsta av dem som blev friska var 106 år.

När Peter Strang studerade i vilka omständigheter personer dog i covid-19 förväntade han sig att restriktionerna lett till att betydligt fler än normalt dött ensamma. Så var det också: 38 procent av dem som var intagna på sjukhus hade personal hos sig i dödsögonblicket, medan 52 procent av dem som dog på boenden inte var ensamma när de dog.

– Jag tänkte mig att det skulle finnas mer personal på sjukhus än på boenden och att de som dog på sjukhus därför ofta skulle ha någon hos sig, ändå var det mer personal på plats vid dödsögonblicket på boenden. De här siffrorna visar att man i alla fall försökt på boendena och ibland gjort bra saker med små resurser.

Han tror att en förklaring till att det ser ut så här handlar om att sjukhusen körde med så hårda restriktioner gällande skyddsutrustning. Man måste byta utrustning inför varje rum.

– Särskilt nattetid blev det säkert ett praktiskt hinder: jag hinner inte byta om och nu har jag larm från två rum och är bara en person. I boendena fanns det ingen skyddsutrustning, men man måste ändå gå in.

Rent existentiellt tror Peter Strang att det att så många dött ensamma påverkar de anhörigas bearbetning av sin sorg.

– Man ville vara hos den döende, men fick inte. Det är stor skillnad mellan att se någon på Whatsapp eller vara fysiskt i rummet och få hålla någons hand.

Men också sjukdomens slumpmässighet innebär en existentiell utmaning för oss alla.
– Det vore ju enklare om alla som dör i covid-19 var äldre och alla som klarar sig var yngre.

Men vi vet att också någon som varit i god form och bara är femtio kan bli jättesjuk. Man kan hamna i en sådan situation att man kommer till sjukhus och får syrgas, men det hjälper inte, man flyttas till intensiven, man får extremt mycket syrgas och det hjälper inte, man hamnar i respirator och inte ens det hjälper alltid. Det väcker ångest och dödsångest.

Hur ser du på hösten? Tror du att vi kommer att se en andra epidemivåg?
– Jag tror inte att det blir en riktig andra våg, men en tillfällig ökning.

Hur tycker du Finland klarat av coronaepidemin?
– Det som jag tycker Finland hela tiden gjort mycket bättre är att jobba proaktivt, medan Sverige har jobbat reaktivt. Det är en stor skillnad. Finland har jobbat konsekvent och proaktivt, och det tycker jag är en vettig strategi.

Han påpekar att när han gick läkarutbildningen för 40 år sedan var en av de saker man lärde sig att virus är som mest smittsamt dygnet innan och dygnet efter att sjukdomen brutit ut.

– Men om du stannar hemma först när du får symtom – då har du redan hunnit smitta ganska många. I Sverige har det till exempel varit okej för maken till någon som har covid-19 att gå på jobb, så länge den personen inte själv haft symtom. Men då är ju risken ganska hög att den personen själv får smittan.

Hur har du själv undvikit att bli smittad?
– Jag har jobbat mycket hemifrån, vi har verkligen utvecklat det här med att ha möten på nätet. Jag håller avstånd. Jag räknar med att vi kommer att ha ett vaccin i januari. Jag håller ut tills det! Då får vi ett vaccin, och då är väldigt mycket av problemet borta.

Sofia Torvalds



Solf. Han växte upp på en bondgård i Irak. Nu rattar han traktor och gräsklippare i Solfs församling och förbereder sig för att börja yrkesstudier till hösten. 10.6.2021 kl. 08:45

mission. Efter fjorton år bland aboriginerna i Australien kom Maria Zuglian med familj till Finland för strålbehandling. Tanken var att återvända efter fyra månader. Men dörren stängdes och coronan hindrar dem att återvända för att ta farväl. 10.6.2021 kl. 07:01

GUDSTJÄNST. I sommar får församlingen delta i gudstjänsten igen efter en lång coronapaus. Hur många ryms in? Det beror på var du bor. – Det känns overkligt, säger kyrkoherde Mats Lindgård om att öppna kyrkdörrarna igen. 8.6.2021 kl. 12:18

PRÄST. Fred Wilén är ny kyrkoherde i Kyrkslätt. Han träffar varje vecka folk som gillar honom för att de minns honom från radion. 7.6.2021 kl. 14:39

GUDSTJÄNST. I juni börjar kyrkorna öppna upp för gudstjänstbesökare. Men kyrkoherde Johan Westerlund rakar av sig sitt coronaskägg först när kyrkans alla coronabegränsningar är borta. 28.5.2021 kl. 16:05

samtal. Vad är ett gott samtal? Vad händer när människor möts i dialog istället för debatt? Jakten på det goda samtalet tog sig uttryck i en talkshow i kyrkan. 27.5.2021 kl. 17:02

sammanslagning. Fyra församlingar slås samman på Åland och bildar två nya. Sammanslagningarna godkändes av Kyrkostyrelsens plenum idag. 27.5.2021 kl. 14:38

tro. Han har fallit ner från tre politiska träd. När det gäller sin tro aktar sig Ove Stråka därför för att klättra upp i fel träd igen. 27.5.2021 kl. 09:53

tro. Minna Opara förlorade sin pappa som 15-åring. Med åren kom barndomens oro ut i form av panikångest. – När jag känner paniken komma säger jag till Jesus: Gör någonting. Jag är bara en mamma, men du är allsmäktig. 26.5.2021 kl. 16:18

BERÄTTANDE. Lovisabon Annika Gustafsson-Flinck har varit lärare i 30 år. – De ämnen som ligger mig varmast om hjärtat är historia och religion. I vår har hon också tagit sitt berättande till en annan nivå och debuterar som romanförfattare. 26.5.2021 kl. 10:42

assessorsval. Stina Lindgård är ny prästassessor vid domkapitlet i Borgå stift. 25.5.2021 kl. 17:47

naturen. Visst finns naturen i stan! Se dig omkring, förundras och hitta lugnet i naturen. Det är vi många som gör. Det finns också mycket du kan göra för att ta hand om naturen i närområdet. 26.5.2021 kl. 08:00

musik. Mikael ”Mickus” Nyman skriver inget som inte har betydelse för honom. – Jag lägger normalt mer vikt vid texten än musiken. 24.5.2021 kl. 14:09

kyrkoherdeval. I mitten av april valde församlingsrådet i Vanda Kristian Willis till kyrkoherde trots att Monica Cleve enligt beredningen var mer meriterad. Cleve kommer nu att föra frågan vidare till förvaltningsdomstol. 19.5.2021 kl. 14:20

val. – Jag har fört en inre kamp med frågan och kommit till en kallelse. Det känns att tiden är inne för mig att ta det här steget, säger Mia Anderssén-Löf, som nu är kyrkoherde i Nykarleby församling. 14.5.2021 kl. 14:50

Helsingfors. Beni Karjalainen vet hur det är att vara ensam, men också hur det går att komma ur ensamheten. Årets Gemensamt ansvar-kampanj samlar in pengar för att motarbeta ungas ensamhet. 12.4.2024 kl. 18:56

HJÄLPLEDARE. Sommarjobb eller frivilligkul? Kyrkpressen tittade på vad hjälpledarna får betalt på sommarens konfirmandläger, där de har en viktig roll. På Åland har församlingarna en arvodeskultur som sticker ut. 19.4.2024 kl. 15:53

SOMMARREPRISEN 2024. I Borgå stift är det på sina håll allvarlig brist på präster. Det som förr ofta blev ett livslångt kall är i dag ett yrke där många slutar och gör någonting annat. Forskningen antyder varför. 25.7.2024 kl. 10:00

kyrkoherdeval. Exceptionellt, jag tror inte det hänt förr i Borgå stift, säger biskop Bo-Göran Åstrand om det oavgjorda kyrkoherdevalet i Petrus församling i Helsingfors. Senast i maj blir det domkapitlet som fattar beslut om vem som blir kyrkoherde. 4.4.2024 kl. 09:56

kyrkoherdeval. Kyrkoherdevalet i Petrus församling oavgjort efter ett långt möte – församlingsrådets röster föll lika, 6/6. 3.4.2024 kl. 21:54